Att skära i utbildningen är att skära i framtiden

Är regeringens egentliga målsättning att minska antalet universitet och yrkeshögskolor?

Enligt riksdagsledamot Mikaela Nylander hotar regeringen att med sina nedskärningar skrota den mest fundamentala principen i vårt utbildningsväsende, att skapa jämlika förutsättningar för alla. Nylander höll Svenska riksdagsgruppens gruppanförande i dagens interpellationsdebatt.

– Fältet har väntat på reformen av småbarnspedagogiken redan i trettio år. Det avgörande andra skedet av reformen ser nu ut att totalt utebli. Istället föreslår regeringen nedskärningar som leder till större gruppstorlekar. Hur kan man tala om kvalitativ småbarnspedagogik då en grupp i framtiden i värsta fall kan ha upp till trettionio barn per tre vuxna, frågar Nylander.

Enligt regeringsprogrammet ska andra stadiets yrkesutbildning reformeras. Enligt Nylander verkar det ändå som att regeringen nu fokuserar på att göra kraftiga nedskärningar istället för att regeringen omsorgsfullt och systematiskt skulle bereda den nödvändiga reformen på andra stadiet

– Hur regeringen planerar att driva genom reformen då nedskärningar träder i kraft redan 2017, ett år innan den styrande lagstiftningen, framstår som fullständigt oklart. Hur planerar regeringen att i praktiken garantera att yrkesutbildning är regionalt tillgänglig?

– Regeringen gör ytterst kraftiga nedskärningar i högskolornas finansiering. Är regeringens egentliga målsättning att genom dessa nedskärningar få ned antalet universitet och yrkeshögskolor, frågar Nylander.

Haglund: Förstör inte relationen till Sverige, Soini!

Utrikesminister Soinis Sverigepolitik förbryllar Svenska folkpartiets ordförande Carl Haglund. Denna vecka meddelade Soini att relationerna mellan Sverige och Finland kommer att försämras på grund av flyktingkrisen.

Läs föregående artikel

Strand: Framtidstro och positiva satsningar behövs

I gruppanförandet gällande regeringens budgetförslag som framfördes av Joakim Strand, framhävs oron över landets framtid. Enligt propositionen ökar budgeten till 54,1 miljarder samtidigt som skuldsättningen fortsätter öka med över 5 miljarder euro per år.

Läs följande artikel