Handlingskraften måste framförallt gälla vårt europeiska sätt att fatta och förverkliga våra beslut, säger Nils Torvalds om Junckers tal.
EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker höll på onsdag morgon sitt sista State of the Union-tal innan EU-valet nästa år. Europaparlamentariker Nils Torvalds (SFP/ALDE) anser att Juncker i sitt tal uppmanar medlemsländerna att ta sitt ansvar för den gemensamma utvecklingen av unionen genom att visa solidaritet.
Medlemsländerna måste stå upp för de gemensamma värderingarna, så som en fri press samt principen om rättsstaten.
– Juncker betonar framförallt Europas centrala ställning i en global värld i sitt tal. Det gäller såväl säkerhetspolitik som handel och mänskliga rättigheter. Medlemsstaterna skyller gärna problemen på EU, men faktum är att de inte har gjort tillräckligt för att förverkliga de förslag som kommissionen lagt fram. Det behövs mer solidaritet för att hålla samman länderna inom Schengenområdet och för att överbygga skillnaderna mellan Öst- och Västeuropa. När det brinner i ett land brinner det i hela Europa, säger Torvalds.
Angående Brexit sänder Juncker tre tydliga budskap, som inte går att förbise i ett tal om läget i unionen: EU ska respektera Storbritanniens beslut att lämna unionen, även om han beklagar det. EU kommer dessutom alltid att vara lojala i förhållande till Irland och vi vill inte ha en hård inre gräns, samt att Storbritannien aldrig kommer att vara som vilket land som helst, utan en viktig samarbetspartner också i fortsättningen.
Säkerhetsunionen är också en prioritering. EU:s yttre gräns måste skyddas och därför vill man gemensamt finansiera stärkta gränskontroller genom EU:s budget. Budskap med anknytning till terrorism ska avlägsnas från internet inom en timme. Juncker vill också förhindra möjligheten för en enskild medlemsstat att göra EU handlingsförlamat i utrikespolitiska frågor. Därför föreslås beslut med en så kallad kvalificerad majoritet i säkerhetsfrågor, en mekanism som i dagens läge inte används.
– Juncker avslutade sitt tal med att upprepa sin kärleksförklaring till Europa. Men kärlek till Europa kräver någonting utöver kärleksförklaringar. Det kräver beslutsamhet och enighet. Den enigheten måste gälla vår försvarspolitik, vår säkerhetspolitik. Den måste gälla vårt förhållande till Afrika. Den måste gälla mänskliga rättigheter. Det måste gälla den gemensamma marknaden. Den måste gälla i vårt förhållande till Storbritannien efter Brexit. Men den måste kanske framförallt gälla vårt europeiska sätt att fatta och förverkliga våra beslut, säger Torvalds.
