Kolumn publicerad i Vasabladet 21.3.2026.
Grattis till oss alla – Finland har igen valts till världens lyckligaste land. Huvudfrågan är inte hur vi ska fira denna nyhet, utan snarare undrar många i stället hur detta är möjligt, vi har ju det ekonomisk tufft och rekordhög arbetslöshet?
Men ja, många i vårt land mår väldigt bra med hög livskvalitet. Det är tryggt och säkert att bo och leva i Finland i en värld som blir allt oroligare.
Vi har byggt upp ett fint samhälle, där inkomsterna tyvärr redan i närmare 20 års tid varit mindre än utgifterna. Statsskulden har ökat och räntekostnaderna är idag tusentals miljoner euro. Situationen är ohållbar och den skuldspärr som nu uppgjorts innebär otroligt tuffa beslut i framtiden.
Vi kan ändå inte spara oss till en funktionsoduglighet. Vi behöver pengar i rullning i samhället och en investeringsmiljö där företag vågar investera och förnya sig. Vårt kunnande inom många sektorer är otroligt starkt vilket vi även sett under Energyweek den senaste veckan.
Förutom anpassningar av ekonomin behöver vi tillväxt och framtidstro. Det finns olika nycklar till att öka tillväxten. I somras publicerade SFP en lista på 26 åtgärder för att öka tillväxten. Där nämner vi bland annat ett stegvist slopande av arvsskatten, vilket går i linje med vårt partidagsbeslut för 10 år sedan. Vår tanke är att arvsskatten i likhet med den svenska modellen ska slopas och ersättas med en skatt på överlåtelsevinst. I ett första skede skulle arvsskatten för generationsväxlingar inom företag och jordbruk slopas.
Diskussionen om att avskaffa arvs- och gåvoskatten har varit aktuell inför ramrian i april. Arvsskatten ska dock inte förväxlas med gåvoskatten. Gåvoskatten tillämpas på gåvor, medan arvsskatten, som namnet antyder, tillämpas vid arvsskiftet.
Mitt i sorgen efter en förälder eller partner ska ingen behöva oroa sig för att tvingas sälja släktgården, sommarstugan eller huset som byggts upp under ett livs arbete. Ändå är det just vad som sker i dag. Arvingar tar banklån för att ha råd att ta över hemmet. Familjer som redan drabbats av tragedi får en extra ekonomisk börda. Samtidigt har arvet i de flesta fall redan beskattats minst en gång tidigare när medlen förvärvades av den avlidne. Det är svårt att se rättvisan i det.
Arvsskatten snedvrider också generationsväxlingar i företag. I Finland, där familjeföretagen är ryggraden i många av våra lokalsamhällen, kan skatten vara det som avgör företagets framtid. Företagare har i flera omgångar tagit upp att företag säljs utomlands då arvingarna inte har råd att göra nödvändiga satsningar efter att arvskatten har betalats. I grannländerna Sverige och Norge kan företagen i stället använda pengarna för att investera i framtiden – produktutveckling, utbyggnad… allt det som leder till tillväxt, konkurrens och fler arbetstillfällen, vilket vi behöver just nu.
Höjningen av gränsen för skattefritt arv, som redan är i kraft, var ett steg i rätt riktning. Det är ändå bra att diskussionen om slopande av arvsskatten lyfts upp igen även om vi vet att den har ekonomiska konsekvenser och att det ska kompenseras med något annat – till exempel den tilltänkta samfundsskattesänkningen. Slopandet av arvsskatten kunde ha stora positiva ekonomiska konsekvenser på sikt.
