Anita Westerholm (SFP) brinner för jämställdhet, hållbarhet och välmående. Politik har varit ett intresse sedan barnsben och idag balanserar hon flera betydelsefulla roller, bland annat som stadsstyrelseordförande i Raseborg och ordförande för Svenska Kvinnoförbundet. Dessutom är hon specialmedarbetare för partiordförande och undervisningsminister Anders Adlercreutz. Westerholm är också en viktig röst inom social- och hälsovårds-politiken, det som beslutsfattare i Västra Nylands välfärdsområde.
Raseborgaren Anita Westerholm beskriver sig själv som en samhällsengagerad person med en positiv livssyn. Med sin “vill man så kan man”-mentalitet anser hon att man kan åstadkomma förändringar genom att arbeta tillsammans.
– Det är bättre att vara med och påverka innan beslut fattas. Det är en övertygelse som alltid varit med mig. I vuxen ålder har jag dock tänkt lite om. Alla startar inte från samma sträcka och att det finns olika privilegier i samhället som kräver individuella lösningar och att vi står upp för varandra. För ett jämställt och jämlikt samhälle behövs ett stort engagemang och arbete, säger hon.
Westerholm blev invald i Raseborgs stadsfullmäktige 2017 och under sin första mandatperiod fick hon även rollen som andra vice ordförande i Raseborgs stadsstyrelse.
– Idag är jag stadsstyrelseordförande i Raseborg. Det har varit ett väldigt intressant och givande uppdrag, men tidvis också väldigt krävande.
Dagarna fylls av politik från tidig morgon till sen kväll.
– Till mina ansvarsområden som special-medarbetare hör frågor rörande andra stadiet samt SOTE-frågor. Visst blir det en hel del social- och hälsovård då jag också är fullmäktigeledamot i Västra Nylands välfärdsområde och ordförande för nationalspråksnämnden.
Som ordförande för Svenska Kvinnoförbundet har Westerholm även en plats i partistyrelsen, vilket innebär flera olika politiska möten. Fritiden spenderas med sambon, familj och vänner. Planen är att det här året bli färdig jurist.
– Visst är det flera uppdrag jag balanserar, men jag anser att de hjälper varandra. Den kunskap och kännedom om frågor som jag får på ett område har jag ofta användning av på ett annat, berättar hon.
VÄRDERINGAR OCH BESLUTSFATTANDE
I Raseborg märks förändringarna inom välfärdsområdet tydligt. Bland annat har jouren dragits in och nedskärningar inom ambulansverksamheten genomförts.
– Det här är service som påverkar alla Raseborgare och västnylänningar, och vi jobbar aktivt för att hitta lösningar. Det är både intressanta och utmanande tider på alla nivåer av beslutsfattande, vilket gör det extra viktigt att vara med i diskussionen och föra fram de åsikter och värderingar man har. Jag vågar påstå att när de ekonomiska resurserna är knappa så spelar det en än större roll vem som är beslutsfattare och vilka värderingar den personen har, säger Westerholm.
En lösning är strukturella förändringar, som skulle främja förebyggande tjänster. Detta skulle i sin tur vara billigare än specialsjukvårdstjänster.
– Man ska få rätt vård i rätt tid. Vi måste hitta nya modeller som gör sjukvården effektivare. Vi behöver se till att personalen trivs och får så mycket tid som möjligt för klient- och patientarbete. Ett exempel är att bättre nyttja de teknologiska möjligheter som finns.
Västra Nylands välfärdsområde är en föregångare när det kommer till teknologi. De använder sig av artificiell intelligens (AI) för att ta anteckningar och skriva epikriser under samtal.
– Jag tycker inte att vi ska vara rädda för AI, men samtidigt komma ihåg att det är ett arbetsredskap. Som hjälpmedel ska det inte ersätta mänsklig kontakt, men till exempel är det suveränt om AI kan skriva utkast till epikris och läkaren kan fokusera på samtalet och undersökningarna av patienten. Vi måste hitta en balans och använda AI inom de områden där det är vettigt att effektivisera, säger Westerholm.
RÄTT STÖD, RÄTT TID
Att locka nya invånare är en viktig prioritering för Raseborg. Utmaningen är inte unik, utan förekommande i flera kommuner i Finland.
– Vi behöver skapa en så smidig vardag som möjligt. När det gäller barnfamiljer är det viktigt att fundera på hur vi kan göra det möjligt att kombinera familjeliv och arbetsliv på bästa sätt. På alla beslutsnivåer behöver vi bli bättre på förebyggande arbete och se till att föräldrar inte blir utbrända. Alltför många, i synnerhet mammor, lider av utmattning. Överlag behövs en familjevänlig politik med start från rådgivning och att bekämpa graviditetsdiskriminering, understryker Westerholm.
Målet är att kunna erbjuda högkvalitativ småbarnspedagogik, bra skolor, bra fritidsmöjligheter.
– Det är viktigt att vi erbjuder möjligheter för föreningar att ordna verksamhet. Vi måste se till att det finns idrottsfaciliteter, ett brett kulturutbud och bra kollektivtrafik. Det ska vara smidigt att ta sig runt både i kommunen men också till t.ex. Helsingfors och Åbo. Kustbanan är alldeles central.
Flera initiativ kan tas för att nå lösningar, och det är det som är både utmaningen och charmen, menar Westerholm.
– Det finns ingen lätt lösning utan det handlar om att få många pusselbitar ihop på ett sådant sätt att det blir en bra bild.
Personalbrist är en av de största utmaningarna inom småbarnspedagogiken. Westerholm berättar hur Raseborg har det bra ställt när det kommer till behörig personal, jämfört med många andra kommuner.
– Det behövs lösningar, som att utbilda tillräckligt med personal och hålla branschen attraktiv genom bättre arbetsvillkor, arbetsvälmående och uppskattning. Överlag vill jag peka på lönegapet mellan kvinnor och män som fortfarande råder i Finland. Arbetsmarknaden i Finland är starkt könssegregerad, och löneklyftorna består – särskilt inom chefspositioner och kvinnodominerade yrken, förklarar hon.
När det gäller barnfamiljer anser Westerholm att vi måste fokusera på det grundläggande: att stödja dem som önskar bilda familj och säkerställa att alla får det stöd de behöver, exempelvis vid fertilitetsvård.
– Välfärdsområdena har en viktig roll i att garantera tillgång till förlossningssjukhus och trygg rådgivning, där det också uppmuntras till jämställt föräldraskap. Föräldraledighetsreformen var ett steg i rätt riktning, men vi behöver vara mer ambitiösa för att skapa ett jämställt samhälle och underlätta vardagen för familjer. Det betyder rätt stöd i rätt tid.
Det gäller stöd av olika slag. Ett stöd som just nu utvecklas överallt i Finland är stödet för lärande som förenhetligas.
– Det handlar om att stärka elevernas rätt till stöd med låg tröskel och i rätt tid. Det ger i sin tur bättre förutsättningar för eleverna att stärka de grundläggande färdigheterna.
Om du ser framåt tio år, hur skulle du vilja att tjänster för barnfamiljer har utvecklats i Raseborg och inom Västra Nylands välfärdsområde?
– Samarbetet mellan välfärdsområdena och kommunerna behöver förbättras, det är våra gemensamma invånare det handlar om. Vi behöver fortsätta satsa på högkvalitativ småbarnspedagogik och utbildning. Välfärdsområdet behöver trygga närtjänster. Det är viktigt att tjänster som rådgivning och hälsocentraler liksom mentalvårdstjänster är lättillgängliga. Jag vill se att verksamheten vid Raseborgs sjukhus utvecklas, inte avvecklas, säger Westerholm.
EN KONSTRUKTIV DIALOG FÖR HÅLLBAR FRAMTID
För en ljusare framtid och en bättre morgondag menar Westerholm att vi måste arbeta för välmående, jämställdhet, jämlikhet och en hållbar utveckling – inte bara ekologiskt, utan även socialt och ekonomiskt.
– Jag brinner för samhällsbygge, för att tillsammans skapa en ljusare framtid för kommande generationer och en bättre morgondag för oss alla. Jag vill att orättvist ska bli rättvist, att otryggt ska bli tryggt och att illamående ska bli välmående. Framtiden måste vara hållbar utifrån ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt perspektiv.
Westerholm understryker hur viktigt det är att fokusera på att hitta framåtsyftande lösningar istället för att förstärka motsättningar.
– Kandidaterna i de kommande valen har ett stort ansvar i att föra politik och dialog på ett respektfullt vis. Vi ska leta efter vägen framåt tillsammans istället för skillnader. Det har en långsiktig påverkan. Tuffa beslut blir ännu tuffare i ett polariserat klimat.
Med två val på kommande vill Westerholm uppmuntra fler att kandidera.
– Det behövs personer med olika bakgrunder i olika åldrar och livssituationer inom beslutsfattande. Ju fler synvinklar vid bordet, desto bättre resultat. Därför tycker jag att det är jätteviktigt att kandidera. Idag är unga, kvinnor och personer med invandrarbakgrund underrepresenterade.
Westerholm hoppas att det blir en bättre mångfald både på fullmäktige och på kandidatlistan.
– Vi behöver skapa ett samhälle där alla mår bra. Det handlar inte om att överleva, utan det handlar om att man trivs och mår bra i sin vardag.
