Efter en paus på ungefär tio år öppnar den svenskspråkiga psykoterapiutbildningen i Helsingfors sina dörrar igen. Utbildningen ordnas i samarbete med Helsingfors universitet och Finlands Svenska Psykoterapiföreing (FSP). Redan nu kan det konstateras att utbildningen väckt mycket intresse bland sökande, slår FSP:s styrelsemedlem Joachim von Weissenberg fast. Riksdagsbehandlingen av medborgarinitiativet om avgiftsfri psykoterapiutbildning är också avslutad: riksdagen godkände förslaget i medborgarinitiativ till den del det gäller att inleda lagstiftningsarbete.
Nu utreds en utbildning där studerande kan utbilda sig på svenska i psykoterapi. Behovet av svenskspråkiga psykoterapeuter är skriande idag.
– Om det inte finns tillräckligt med svenskspråkiga psykoterapeuter blir det psykiska lidandet stort. Det leder till att människor måste ta till andra metoder, såsom medicinering, berättar Joachim von Weissenberg. Det är alltid aktuellt att folk hittar sig själva och får tid att söka svar på frågor i livet tillsammans med en annan människa. Det finns alltid ett behov av den här typen av psykoterapi. Man märker att människor nu är oroliga och lider av ångest. Den tid för självreflektering i en lugn miljö som vi erbjuder är en bra motvikt till det.
I Svenskfinland är planerna att tre psykoterapiutbildningar ska påbörjas. Åbo Akademi startar två psykoterapeututbildningar och Helsingfors universitet hoppas på att få starta upp sin psykoterapiutbildning. Varje utbildning skiljer sig från varandra i sina inriktningar. Helsingfors universitets utbildning är psykodynamisk och man utbildar långtidspsykoterapeuter med inriktning på vuxna. FSP har även tidigare utbildat barn och ungdomspsykoterapueter och höstens utbildning passar även som grund att senare vidareutbilda sig till korttidspsykoterapeut.
Den första psykoterapeututbildningen på svenska i Finland startades 1984. Utbildningen var då ett samarbete mellan Folkhälsan och Finlands Psykoanalytiska Förening. Finlands Svenska Psykoterapiförening, som grundades 1999, tog senare över ansvaret för utbildningen.
Psykoterapiutbildning i Finland är inte gratis för den enskilda studeranden, utan kan komma att kosta mellan 20 000 och 50 000 euro beroende på inriktning. En av orsakerna till bristen på svenskspråkiga psykoterapeuter är att det är dyrt att utbilda sig. Många som är intresserade av yrket inte har råd att vidareutbilda sig till psykoterapeut. Årets utbildning kommer att kosta betydligt mindre än tidigare på grund av det stöd man nu fått för utbildningen. Héléne och Walter Grönqvists Stiftelse har reserverat 50 000 – 100 000 euro per år för fyra år framåt som stöd för psykoterapeutstuderandena. Utbildningen väntas nu kosta ungefär 15 000–20 000 euro per studerande, en summa som fördelas över hela studietiden på fyra år. Också möjligheten till distansundervisning öppnar möjligheter.
SFP:s riksdagsledamot Veronica Rehn-Kivi är glad över att medborgarinitiativet som förespråkade avgiftsfri psykoterapiutbildning går vidare.
– Den mentala ohälsan har redan en längre tid ökat i vårt land och behovet av psykoterapi är stort, säger Rehn-Kivi som också är medlem i riksdagens social- och hälsovårdsutskott. Genom att sätta ett pris på en så viktig utbildning som psykoterapiutbildningen ökar vi medvetet på köerna för psykvård, som redan nu är otroligt långa. Jag har tagit upp problemet med den dyra psykoterapin flera gånger, också i form av ett skriftligt spörsmål, och ställer mig naturligtvis positiv till att man nu inleder en beredning av lagstiftningen som möjliggör en mer jämlik tillgång till psykoterapiutbildning som är oberoende av den studerandes ekonomisk ställning, säger Rehn-Kivi.
Statsrådet ska nu utreda olika alternativ för att ordna och finansiera psykoterapeututbildning. Därefter förutsätter riksdagen att utredningarna vidtar behövliga åtgärder för att trygga tillräcklig tillgång till psykoterapeuter och andra personer inom mentalvårdsarbetet – också tillgången till tjänster på båda nationalspråken.
− Många fler än tidigare har nu möjlighet att delta i utbildningen då de ekonomiska och geografiska hindren är färre. Undervisningen och inlärningen går långt ut på att man diskuterar med övriga studerande och tillsammans med läraren.
En tryggad terapigaranti är inte en tillräcklig åtgärd
Behovet av lättillgänglig psykisk vård har i synnerhet ökat i och med coronapandemin och köerna till mentalvårdstjänsterna är långa i Finland. En terapigaranti skulle innebära att hjälpen blir snabbare och mera tillgänglig för dem som lider av psykisk ohälsa. Terapigarantin är också något SFP länge förespråkat och till exempel lyft upp i sitt välfärdsområdesvalsprogram. Men en terapigaranti i sin helhet räcker inte, varnar von Weissenberg.
– Det finns risk att terapin blir ensidig och enbart består av korta terapier. Det är bra att snabbt få komma till terapi, men det är närmast fråga om en psykosocial åtgärd. I många fall räcker inte det inte med korttidsterapi och vi ser det som oerhört viktigt att klienten får möjlighet till en psykiatriskt bedömning.
von Weissenberg fortsätter:
– Det är också viktigt att utveckla finansieringen för långa psykoterapier, för det är där vi ser resultaten gällande många psykiska problem. Där räcker det inte med att trygga terapigarantin. Terapi och psykoterapi är också helt olika saker. Vem som helst kan kalla sig terapeut, men för att kalla dig psykoterapeut krävs en legitimerad utbildning.
Artikeln har uppdaterats.
