Det förslag till fastighetsskattereform som ligger på bordet just nu kan innebära en kraftig höjning av fastighetsskatten. Reformens ändamål är att man på ett riktigare sätt kunna beakta markområdens och byggnaders verkliga marknadsvärde. Problemet är att reformen kraftigt kan drabba enskilda fastighetsägare runt om i landet då beskattningsvärdet på mark kan höjas med upp till över 600 %. SFP:s vice ordförande, riksdagsledamot Sandra Bergqvist är mycket kritisk till den reform som nu är på remissrunda. Ett förslag SFP inte godkänt.
Förändringarna i förslaget gäller hur man räknar skattevärdet som ligger till grund för fastighetsskatten. SFP har länge förespråkat en reform av fastighetsskatten, men ännu är man inte nöjd. Bergqvist förklarar bakgrunden till det.
– Under 2019 chockhöjdes fastighetsskatten i den yttre skärgården och då efterlyste vi i SFP en mer rättvis fastighetsskatt – och lyfte upp det i regeringsförhandlingarna. Områden i speciellt yttre skärgården blev kraftigt beskattade. En företagande fiskare på Jurmo fick plötsligt tio tusen euros fastighetsskatter på ett område som mest bestod av naturskyddsområden och det känns ju märkligt att man beskattas för en mark man inte kan använda. I regeringsprogrammet skrev vi därför in att naturskyddsområden ska frigöras från fastighetsskatten och det är nu godkänt, det är bra. Nu håller man på med den övriga fastighetsskatten
Helsingfors, Borgå och Pargas fastighetsägare drabbas hårdast
Förslaget till fastighetsskattereformen kan innebära en kraftig höjning av fastighetsskatten inte bara i skärgården utan också på andra ställen i landet. Knappt 40 000 ägare till fastigheter kommer att få en höjning av fastighetsskatten med 255 euro eller mer per år. I relation till kommunens storlek drabbas främst fastigheter i Helsingfors, Borgå och Pargas av en stor höjning. Fastighetsskatten är en årlig skatt baserad på fastighetsägande som gäller både mark och byggnader. Beskattningsvärdet kan ses som värdet på fastigheten. Beskattningsvärdet för fastigheter fastställs i sin tur för fastighetsbeskattningen. Beskattningsvärdet för en fastighet fås då man slår ihop beskattningsvärdet för tomten och byggnaderna. Kommunfullmäktige beslutar årligen om kommunens fastighetsskatteprocent inom de intervaller som lagen tillåter.
– Nu gör man en kraftig höjning av beskattningsvärdet på speciellt mark men också olika fastigheter. I gengäld sänker man gaffeln på den fastighetsskatt som kommunerna får uppbära från 2,00% till 1,7%. Målet är att kommunerna ska få in ungefär samma summor som tidigare, men jag har svårt att se hur den här matematiken går ihop då beskattningsvärdet höjs mycket, mycket mer än vad gaffeln för fastighetsskatten för kommunerna sänks.
För kommunerna utgör fastighetsskatten på många håll en viktig inkomstkälla. Höjningen påverkar inte hela Finland jämlikt utan slår hårt åt vissa områden, till exempel skärgården där fritidsboende är populärt.
– Samtidigt som det finns en fast bosatt befolkning i skärgården kommer det penningstarka människor och köper tomter för att bygga stora fritidshus. Det handlar om stora investeringar och det gör också att priserna pumpas upp. Då man slår fast fastighetsskatten gör man en massvärdering; man går inte automatiskt in och ser vilken betalningsförmåga fastighetsägaren har och vad den specifika byggnaden är värd, utan man ser på vilka fastigheter som blivit sålda på senaste tiden och utifrån det värderar man.
Markpriserna har i Finland utvecklats ojämnt i olika områden. Nu ämnar reformen korrigera beskattningsvärdet så att de motsvarar prisnivån och byggkostnaderna i området.
En chockhöjning av fastighetsskatten på kraftigt höjda levnadskostnader leder för många till en fullständigt ohållbar ekonomisk situation för många, säger Bergqvist. Därför är jag väldigt kritisk till det här. Beskattningsvärdet på mark kan höjas upp till 600 procent.
Levnadskostnaderna är redan förhöjda – men dras arvsskatten med?
De som drabbas hårdast är låginkomsttagare och pensionärer.
– Fastighetsskatten tar inte i beaktande vilken typ av betalningskapacitet du som fastighetsägare har. Du kan vara egenföretagare eller närvårdare, som växt upp i skärgården och fått ärva här.
Inkomstnivån är inte kopplad till fastighetsskatten. I takt med att boende- och bränslekostnaderna ökar ser särskilt de som bor på glesbygden och i skärgården en ökning i levnadskostnader. Många kan vara tvungna att sälja sina fastigheter, påminner Bergqvist om. På sikt kan det leda till en uttunning av en levande skärgård och glesbygd.
– En chockhöjning av fastighetsskatten på kraftigt höjda levnadskostnader leder för många till en fullständigt ohållbar ekonomisk situation för många, säger Bergqvist. Därför är jag väldigt kritisk till det här. Beskattningsvärdet på mark kan höjas upp till 600 procent.
Bergqvist ger exempel:
– I Hangö höjs det med 339 procent, i Vasa 153 procent, i Kyrkslätt 189 procent och på Kimitoön 230 procent. Sättet man använder beskattningsvärdet kan också ha konsekvenser för arvs- och gåvo
skatten, och generationsskiften vid företag och lantbruk. I praktiken innebär det att vi på sina håll kan se en höjning av arvsskatten, och beskattningen för jord- och skogsbruk. Det här är inte i linje med regeringsprogrammet och inget som SFP kan godkänna, slår Bergqvist fast.
