Skarven orsakar enorma problem runt om i Finland. Döda öar och minskande fiskbestånd följer i skarvens fotspår och nu kräver Anton Nilsson, kandidat i EU-valet, att det tas ett helhetsgrepp kring skarvfrågan i EU.
”EU:s fågel- och habitatdirektiv sätter förvisso gränser för hur vi kan hantera skarven, men det finns möjligheter till undantag för exempelvis skyddsjakt på arter som skarven. Problemet är att myndigheter runt Östersjön har tolkat dessa olika och Finland har tyvärr länge hört till de minst lösningsorienterade.”, konstaterar Anton Nilsson.
EU måste ge tydligt grönt ljus för skyddsjakt på skarv
Nilsson har därför två konkreta förslag för hur man bör gå vidare med frågan på EU-nivå under nästa mandatperiod. Först och främst föreslår han att Europaparlamentet ska kräva att EU-kommissionen förtydligar att skyddsjakt på skarv ska vara möjligt vid behov. Det här är också viktigt för andra arter och kan vara nyttig vägkost till den arbetsgrupp som jord- och skogsbruksministeriet har tillsatt för att titta på frågan.
”Finska myndigheter ska inte kunna fortsätta gömma sig bakom EU när de sätter käppar i hjulet för viktiga åtgärder mot skarven. Bland det första jag kommer att göra i Europaparlamentet är att begära att kommissionen ger ett tydligt besked kring vad som gäller.” säger Nilsson.
EU-medel bör kunna gå till skarvjakt
Vidare vill Nilsson att EU:s havs-, fiskeri- och vattenbruksfond (EHFVF) ska kunna användas för att finansiera skyddsjakt på skarv för att skydda fiskbestånden i Östersjön.
”Vi behöver uppmuntra jägare och viltvårdare att utföra nödvändig skyddsjakt på skarv. Det vore därför rimligt om vi kunde använda pengar från den fond som finns till bland annat för att stärka fiskbestånden till att finansiera skyddsjakt på skarv. Det här behöver finnas med nästa gång regelverket för fonden skrivs om.” slår Anton Nilsson fast.
