Coronakrisen drabbar hela samhället och även stränga åtgärder kan vara nödvändiga att vidta men åtgärderna måste vara i proportion till nyttan av dem. Det gäller även de restriktioner som universitetssjukhusen dragit upp kring närvarorätten för föderskornas stödpersoner på förlossningssjukhus.
Det här konstaterar riksdagsledamot Sandra Bergqvist (SFP) i det skriftliga spörsmål hon, tillsammans med andra ledamöter från svenska riksdagsgruppen*, idag (9.4) lämnat in till riksdagens talman.
– Beslutet om begränsningar i närvarorätten borde ses över. Begränsningarna fråntar den nyblivna mamman rätten till stöd både före och efter förlossningen och sätter familjer i ojämlik position, säger Bergqvist.
Begränsningarna vidtas för att minska risken för coronavirussmitta men verkar i många fall motstridiga och har väckt stor oro om att stödet till nyblivna mammor inte kommer vara tillräckligt.
I spörsmålet frågar sig ledamöterna hur tillräckligt stöd ska garanteras för alla föderskor och hur man beaktar de nyblivna föräldrarnas rätt att på jämlika grunder få träffa sitt nyfödda barn.
– Även under undantagsförhållanden ska alla familjer ha rätt till en trygg och positiv förlossningsupplevelse. Att föräldrar måste vänta flera dagar på att få träffa sitt nyfödda barn är inte rimligt, säger Bergqvist.
*Övriga undertecknare av det skriftliga spörsmålet är Anders Norrback (SFP) och Ålands riksdagsledamot Mats Löfström.
Enligt de begränsningar som HUS antagit 2.4.2020 får stödpersonen närvara vid en normal vaginal förlossning under den tiden som föderskan är i förlossningsrummet men får inte närvara vid igångsättning av förlossning, kejsarsnitt eller på BB-avdelningen på sjukhus efter förlossningen.
