Efter drygt två år av arbete röstade Europaparlamentet idag om dataskyddsförordningen.
Processen med att förnya dataskyddet började på EU-nivå i januari 2012, då Europeiska kommissionen kom med sitt förslag till ny lagstiftning. Den nuvarande lagstiftningen är från år 1995. Förordningen har varit ett av de mest diskuterade och omstridda ärendena i Europaparlamentet under de gångna två åren.
– I och med NSA-läckan och avslöjandena kring massövervakning som uppdagades för snart ett år sedan höjdes oron över skyddet av EU-medborgares grundläggande rättigheter och skepsisen mot hur, och på vems villkor, dataskyddsförordningen ska fungera, berättar Europaparlamentariker Nils Torvalds (SFP). Det här har naturligtvis präglat arbetet inom parlamentet och det resultat vi nu har, fortsätter han.
– EU har en skyldighet gentemot sina medborgare att skydda deras rätt till privatliv och dataskydd. Den här skyldigheten finns även inskriven i EU:s grundfördrag och därmed ska EU också ha en strategi och högklassig lagstiftning för att skydda sina medborgares rätt till skydd av privatliv, konstaterar Torvalds.
– Samtidigt behöver både företag och tjänsteleverantörer stöd och tydliga, i praktiken fungerande riktlinjer för att vi ska kunna förstärka EU:s digitala inre marknad och konkurrenskraft. Jag önskar att det här tas i beaktande i de fortsatta förhandlingarna, och hoppas på att EU snarast kan ha ett förnyat, högklassigt, effektivt och fungerande dataskydd, avslutar Torvalds.
