På onsdagens fullmäktigemöte 24.5 behandlades ändringar i investeringsplanen 2023-2026 samt beslöt fullmäktige att fortskrida med en ansökan om en fullmakt att få uppta mera lån till välfärdsområdet. Ändringarna i investeringsplanen var väntade i.o.m. att planen gjordes upp under extrema tidsfrister med delvis bristfällig information och kommunerna kom med ändringar i sina redogörelser till välfärdsområdet ännu in i det sista. I den investeringsplan som presenterades under mötet är det beräknat att välfärdsområdet kommer att använda sin fullmakt att uppta lån för sammanlagt 432,4 miljoner euro under perioden 2023-2026, tidigare var summan 457,3 miljoner euro.
På onsdagens fullmäktigemöte 24.5 behandlades ändringar i investeringsplanen 2023-2026 samt beslöt fullmäktige att fortskrida med en ansökan om en fullmakt att få uppta mera lån till välfärdsområdet. Ändringarna i investeringsplanen var väntade i.o.m. att planen gjordes upp under extrema tidsfrister med delvis bristfällig information och kommunerna kom med ändringar i sina redogörelser till välfärdsområdet ännu in i det sista. I den investeringsplan som presenterades under mötet är det beräknat att välfärdsområdet kommer att använda sin fullmakt att uppta lån för sammanlagt 432,4 miljoner euro under perioden 2023-2026, tidigare var summan 457,3 miljoner euro.
En av de största utgifterna är investeringar i fastigheter. De fastigheter som nu finns med i planen är investeringar som kommunerna redan påbörjat och till vilka välfärdsområdet har hyreskontrakt. Dessa omfattar såväl fastigheter som är till för äldreomsorg i olika serviceformer, psykiatri, liksom missbrukarvård.
– Vi har tyvärr en stor utmaning gällande fastigheterna. Ett flertal av dem har inte renoverats under en mycket lång tid, vilket är förståeligt då man från kommunernas synvinkel väntat på SOTE-reformen och inte velat investera i något man inte vet vem som äger i framtiden. Kommunerna har ett stort ansvar även i framtiden med att upprätthålla ändamålsenliga utrymmen som kan hyras av välfärdsområdet, säger SFP:s gruppordförande Åsa Gustafsson.
Under mötet gav fullmäktige grönt ljus för att fortsätta arbetet med en ansökan om fullmakt av ministeriet för att få uppta mera lån åren 2024-2027, vilket är en förutsättning för att de investeringar som finns i investeringsplanen för samma tidsperiod ska kunna sättas i verket. Detta med hänvisning till att välfärdsområdet kommer att få, enligt kommunernas bokslutsuppgifter, en engångsersättning på 48,3 miljoner euro år 2023. Trots detta blir det korrigerade årsbidraget i enlighet med budgeten för år 2023, vilket föregår räkenskapsperioden för 2024 negativt och därav bildas det inte någon fullmakt för välfärdsområdet att uppta lån. I investeringsplanen 2024-2027 ingår investeringar såsom området och byggnaderna på Kaskisbacken som idag går under namnet Åbolands sjukhus.
– All service behöver inte väggar, men största delen av vår social- och hälsovårdsservice behöver friska och fungerande fastigheter, även räddningstjänsterna. Fastigheterna byggs inte för bara några år, utan är stora satsningar, vilket betyder att vi behöver ett gott politiskt samarbete över kommungränserna och välfärdsområdet, konstaterar Gustafsson.
En förutsättning för att beviljas detta lån kräver finansministeriet en detaljerad plan över hur välfärdsområdet ska balansera sin ekonomi och på det sättet bevisa sin ekonomiska bärkraft.
SFP:s fullmäktigegrupp i Egentliga Finlands välfärdsområde
