Just nu pågår intensiva regeringsförhandlingar i Helsingfors, ledda av Samlingspartiets ordförande Petteri Orpo. Förutom Samlingspartiet deltar också Sannfinländarna, Kristdemokraterna – och Svenska folkpartiet. Fokus ligger på att utarbeta ett regeringsprogram där ekonomin balanseras. Det förväntas att regeringsprogrammet blir färdigt senast i juni, förutsatt att en lösning som tillfredsställer alla parter nås.
Intervjun med Wickström utfördes under pågående regeringsförhandlingar, vecka 22 i juni 2023. För eventuella uppdateringar om regeringsförhandlingarna kan man besöka sfp.fi/aktuellt.
Henrik Wickström svarar i telefon då Medborgarbladet en majmorgon ringer honom. Samtalet tas emot måndagen efter den kanske mest händelserika dagen i förhandlingarna: Lördagen den 27 maj höll SFP:s riksdagsgrupp ett långt möte i Helsingfors för att kunna presentera förändringar och begränsningar i det så kallade invandrarpappret som konstellationen lagt fram. Enligt SFP:s ordförande Anna-Maja Henriksson var innehållet i invandrarpappret en överenskommelse mellan Samlingspartiet och Sannfinländarna – och SFP hade inte hörts tillräckligt i processen. SFP krävde mer tid att gå igenom, och omformulera vissa skrivningar i pappret för att kunna godkänna det.
Är du nöjd med innehållet i pappret som nu blivit godkänt av samtliga?
– Vi har fått till stånd helt nödvändiga förändringar, och nu ska ännu helheten omformas. Efter det kan man dra slutsatserna, svarar Henrik Wickström. Helheten handlade ju om centrala målsättningar för regeringens invandringspolitik. Om vi skulle skriva pappret ensamma skulle det förstås se annorlunda ut. Nu är ju helheten en kompromiss där alla får komma emot. Ingen kan veta hur annorlunda det här skulle ha sett ut om vi inte hade varit med och kämpat.
Arbetskraftsinvandring är en stor del av social- och hälsovårdssektorns ekonomiska pussel. Wickström, som är nyinvald ledamot för Svenska folkpartiet, är med i den kärngrupp av fyra personer som har i uppgift att hantera de utmaningar som rör social- och hälsovårdens ekonomi. Enligt Iltalehti har gruppen bildats för att påskynda förhandlingarna inom social- och hälsovårdsbordet, som anses vara en av de mest arbetsintensiva grupperna i Ständerhuset. Med fokus på att minska utgifterna inom social- och hälsovården kommer Ville Valkonen (Saml), Kaisa Juuso (Sannf), Henrik Wickström (SFP) och Päivi Räsänen (KD) att samarbeta för att hitta lösningar inom vårdekonomin.
– Jag anser att det hade varit bra att vänta med att ta upp invandringsfrågan tills vi vet vad de andra förhandlingsborden tycker och tänker. Men nu gick det inte så och därför befinner vi oss i den här situationen, säger Wickström.
Han fortsätter.
– Problemet är att vårdfrågorna är mycket komplexa. Vi har de mer akuta kriserna, som bristen på vårdpersonal och långa vårdköer som kräver snabba lösningar. Men vi har också de stora utmaningarna: de ökande vårdkostnaderna som måste stävjas för att balansera ekonomin. Det här är säkert ett av de svåraste problemen i förhandlingarna. Det man hittills försökt göra, i hopp om att förbättra vården, fungerar inte för tillfället. Därför är vi tvungna att se över vad vi kan erbjuda när det gäller vårdgaranti och vi måste också se över vår servicestruktur så att den inte är så kostsam. Primärvården fungerar inte som den borde just nu, och det syns i efterkostnaderna.
På frågan om hur Wickström känner sig efter den kris-helgen som ledde fram till ett godkänt invadrarpapper och klimatpapper, synar han SFP:s kämparglöd.
– Efter en dylik helg känns det alltid jobbigt, men man måste blicka framåt. Vår position i den här regeringshelheten är annorlunda. Vi måste ta ansvar på ett annat sätt men även våga kräva.
Tycker du att SFP har krävt tillräckligt?
– Det är slutresultatet som får bevisa det. Men nog har vi krävt att de frågor som är viktiga för oss och våra väljare ska få genomslag.
Regeringsförhandlingarna har väckt reaktioner på fältet, såväl positiva som negativa. En del åsikter har ventilerats i media och många har ventilerats till Wickström själv.
– Jag tror att ingen regeringsbildning har väckt så mycket diskussion som denna. Jag har full förståelse för den kritik som riktas mot varför SFP har agerat på det här sättet i den här situationen. Om det fanns ett enkelt svar skulle jag ge det kortfattat. Men det här är en ytterst komplex fråga.
Så Wickström förklarar:
– Främst handlar det om att det politiska fältet i Finland inte längre ser ut så som det såg ut tidigare. Problemet är att politiken har blivit mycket mer polariserad. Till en viss del följer vi Sveriges trend, men också trender i Europa överlag, där politiken polariseras allt mer. Det leder oftast till två motpoler: vi har högerpopulistiska partier och högerpartier på ena sidan och vänsterpartier på den andra. Det har lett till att de regeringsalternativ som finns här är mer begränsade, och det är det första tecknet på blockpolitik. Det skulle jag inte vilja se i Finland. För oss som ett mittenparti är det här den nya vardagen. Som exempel kan man ta Sverige: Av de två liberala partierna, Centerpartiet och Liberalerna, har Liberalerna varit med i regeringen och Centerpartiet utanför. Båda har förlorat stöd, vilket tyder på att det inte heller finns en enkel eller rätt lösning för oss. Då försöker vi göra så gott vi kan och just nu är det att vara med och påverka och få in saker i beslutsprocesser som är viktiga för oss. Sedan är det bra att minnas att Sannfinländarna är det näst största partiet just nu. Många vill se dem med regeringsansvar och om de inte får det har vi andra konsekvenser att ta i beaktande i framtiden.
Vad är SFP:s lösning för att inte vara i en klämd position?
– Vi behöver kristallisera vår linje och göra den klarare. Det finns ingen garanti för att alternativet till den här regeringskonstellationen skulle vara ett blårött alternativ. Viktigast är att vara ärlig mot sig själv, svarar Wickström.
Vad tycker SFP är viktigt att få med i programmet?
– Programmet är ju en helhet, men det måste synas att vi har varit med. Det betyder i praktiken att vi inte får igenom allt vi vill. Inget parti får det i en förhandling. I förra regeringsförhandlingarna hade vi också många ekonomiskt svåra diskussioner som gjorde många i partiet frustrerade. Men det måste synas att vi har en öppen Europapolitik, att vi har en arbetskraftsinvandring som har chanser att öka för det behöver vårt välfärdssamhälle – och vi kan inte se försämringar i svenska språkets ställning.
Wickström har inte ännu hunnit njuta av riksdagsarbetet efter att i riksdagsvalet 2023 blivit nyinvald riksdagsledamot. Kort efter valet inleddes nämligen regeringsförhandlingarna. I riksdagen representerar han Nylands valkrets.
– Jag trivs med arbetet inom politiken – att få påverka, sitta på möten och diskutera: det politiska arbetet. Det är det jag får kraft av. Jag hoppas ändå att alla förstår att det här är en jätte tung process för alla i riksdagsgruppen. Det finns inte mycket tid över till återhämtning, säger Wickström.
– Men vi gör det här klart och sedan tar vi semester.
