Utbetalningen av lönerna till Helsingfors stads anställda har redan i flera månader fungerat dåligt. Den bakomliggande orsaken är det nya löneräkningsprogrammet Sarastia och bristen på löneräknare. Det har visat sig att löneräkningsprogrammet inte har kapacitet att hantera tillräckligt stora mängder data och som följd har löner inte betalats ut, eller betalats ut felaktigt. Även om den värsta krisen är över så är alla problem långt ifrån lösta.
– Mest problem har förekommit inom de stora sektorerna, det vill säga fostran- och utbildningssektorn och social- och hälsovårdssektorn. Inom dessa två sektorer är många anställningsförhållanden tidsbundna och det råder ju dessutom en stor brist på arbetskraft inom dessa sektorer. Nu då arbetstagarna inte fått sin lön är det mycket förståeligt att de börjat undvika Helsingfors stad som arbetsgivare, säger Joakim Horsma, medlem i SFP i Helsingfors kretsstyrelse.
– För varje dag som den här krisen pågår minskar förtroendet för Helsingfors stad som arbetsgivare. En fördröjning av löneutbetalningen kan ha mycket allvarliga följder för arbetstagaren och därför borde staden ha löst dessa problem för flera månader sedan, tillägger Horsma.
Beslutet att övergå till Sarastia fattades för ett par år sedan, då det tidigare löneutbetalningssystemet var föråldrat och systemleverantören inte längre uppdaterade programvaran.
– Det kan inte ha kommit som en överraskning för någon att tiden började vara ute för det gamla systemet. Det är helt klart att det borde ha reserverats mer tid för att finjustera och testa det nya systemet. Den här katastrofen skulle ha kunnat undvikas genom bättre planering och framförhållning, konstaterar SFP i Helsingfors vice ordförande Emmi Piippo.
På årsbasis köper staden in tjänster och produkter för miljontals euro. De här resurserna måste förvaltas på bästa möjliga sätt genom att göra genomtänkta, hållbara och fungerande införskaffningar.
– Vi börjar ha en ansenlig mängd offentliga upphandlingar som inte gått som på Strömsö. Det blir dyrt för skattebetalarna, både monetärt men också på ett mänskligt plan. Det här gäller speciellt införskaffningar som hänför sig till digitalisering, men även investeringar i infrastrukturen. Det skulle vara hög tid att lära sig av sina misstag så att vi kan undvika dessa i fortsättningen, avslutar SFP i Helsingfors kretsordförande Simon Granroth.
