Sent på tisdagskvällen nåddes en överenskommelse om den fleråriga förvaltningsplanen för fisket i Östersjön.
Överenskommelse har tagit form i trepartssamtalen mellan Europaparlamentet, Europeiska Unionens Råd och EU-kommissionen om den fleråriga förvaltningsplanen för fisket i Östersjön. De berörda arterna är torsk, strömming (sill) och vassbuk (skarpsill).
Förhandlingarna mellan institutionerna har varit svåra och pågått i över ett års tid. Under hösten 2015 pausades förhandlingarna av Europaparlamentets rapportör Jarosław Wałęsa (EPP, Polen) efter att en gemensam linje med det lettiska ordförandeskapet i rådet inte kunde nås. Arbetet fortsatte dock efter att Luxemburgs ordförandeskap tog över frågan och det avslutas nu under det nederländska ordförandeskapet.
Det finns flera orsaker till att förhandlingarna dragit ut på tiden. Först och främst har det faktum att det är den första flerårsplanen som antas efter att beslut gjordes 2013 om EU:s reformerade fiske politik och det har funnits många frågetecken att räta ut. Det är också den första planen i vilken Europaparlamentet varit delaktig och det har funnits en ovana hos både rådet och kommissionen i att ha en tredje part med i viktiga fiskeriförhandlingar. En tredje förklaring är att kommissionen redan då förslaget på planen lanserades kommunicerade att de planerar att använda den som en modell för kommande planer i andra havsområden. Det har gjort att många medlemsstater har intresserat sig för arbetet kring planen, även om de kanske inte själva varit berörda av fiskbestånden i Östersjön.
Europaparlamentariker Nils Torvalds, som har representerat den liberala ALDE-gruppen i förhandlingarna, förklarar:
– Rådet har haft ett antal medlemsstater som har fungerat som osynliga förhandlare kring bordet. Problemet är att dessa medlemsstater inte har haft något intresse för Östersjöns fiskare eller fiskebestånd. Deras fokus har legat på att få en plan som kan användas för andra vattenområden. Det har gjort förhandlingarna oerhört besvärliga. Hade alla parter fokuserat på Östersjön hade vi haft en plan för länge sedan.
Den stora meningsskiljaktigheten har varit kvoternas storlek. Den gemensamma fiskeripolitiken i EU kräver att kvoterna ska sättas enligt principen om ”maximalt hållbart uttag” men det har inte rått enighet kring hur stor flexibilitet den principen medgivit.
– Historiskt sett har rådet ägnat sig åt ett fruktansvärt överfiske. Det har därför varit mycket viktigt för oss i Europaparlamentet att planen säkerställer att rådet inte kan missbruka sin makt när de årliga kvoterna fastställs. Vi har fått ett resultat som kanske inte är optimalt från vår sida, men det är viktigt att vi har fått en plan som i alla fall begränsar möjligheterna till överfiske, säger Torvalds.
– Vi är också glada för att planen medger en flexibilitet som kan hjälpa till att motverka de problem med ett för tätt vassbuksbestånd vi sett i norra Östersjön.
Den överenskomna texten ska nu sammanställas för att sedan röstas om i Europaparlamentet och rådet under våren.
Nästa stora fiskerelaterade lagförslag som kommer att behandlas i EU presenterades nyligen av EU-kommissionen. Förslaget handlar om tekniska åtgärder för förvaltning av fisket. Åtgärderna omfattar bland annat specifikationer för redskap som används under fisket, men också bestämmelser kring storlek på den fisk som får tas i land.
– Lagförslaget om tekniska åtgärder är givetvis av stor vikt för våra fiskare och jag ska göra mitt bästa för att spela en så aktiv roll som möjligt i frågan.
