Gruppordförande Björn Månssons gruppanförande i sin helhet.
Ärade ordförande,
En bra budget ska vara i balans, och det är det här förslaget inte bara rent budgettekniskt, utan också politiskt.
Vad den tekniska balansen beträffar är vi i SFP:s stadsfullmäktigegrupp, liksom säkert alla andra, lite oroade över den växande skuldbördan. Men den är oundviklig om vi vill upprätthålla vår nödvändiga investeringsnivå, återhämta oss från coronaepidemin och trygga servicen för våra kommuninvånare.
Vi kan ändå glädja oss över att räntenivån alltjämt är låg och över att de tidigare värsta farhågorna om en ännu större tillväxt av skuldbördan p.g.a. coronan inte går i uppfyllelse.
Den politiska balansen återspeglas bäst av att fem partier från samlingspartiet till vänsterförbundet har enats om förslaget. Helsingfors styrs bäst med hjälp av just en sådan bred konsensus, inte med varierande och knappa majoriteter.
I förhandlingarna mellan partierna hittade vi väl motiverade effektiveringsåtgärder som ökade utrymmet för tilläggssatsningar på både utbildning och småbarnsfostran, social- och hälsovård och kultur- och fritidssektorn, medan stadsmiljösektorns behov av nyinvesteringar tryggas, liksom de programmerade investeringarna i nya daghem och skolor. De här satsningarna motsvarar väl också SFP:s prioriteringar.
Budgetförslaget skapar förutsättningar för att staden ska kunna trygga platser i småbarnsfostran för alla barn som behöver en, och det självfallet på det egna modersmålet.
Den största stötestenen inom den sektorn – liksom också i vårdsektorn – är bristen på personal, och därför höjs nu anslaget för löneutvecklingsprogrammet. SFP efterlyser ett åtgärdsprogram för att trygga tillgången till personal i dagvården och hälsovården.
I enlighet med den nya strategin justeras nu de interna hyrorna, som hittills har straffat särskilt daghem och skolor som har renoverats och har riskerat att drabba innehållet i småbarnsfostran och undervisning. Detta hälsar SFP med stor tillfredsställelse.
Det omfattande paketet för att sköta coronaepidemin och eftervården av den är också lika välkommet som nödvändigt, och det sträcker sig utöver social-och hälsovården också till våra andra sektorer. Särskilt barnen, de unga och våra äldre behöver vår särskilda omsorg i pandemins spår.
I social-och hälsovården ska vårdköerna förkortas efter coronan, vilket inte minst gäller tandvården. Samtidigt måste vi ägna uppmärksamhet åt de problem som har uppstått då särskilt äldre helsingforsare tvingats leva i isolering, och åt mentalvårdstjänsterna vars behov har ökat.
Helsingfors är i motsats till de flesta andra kommuner i landet i den situationen att vi inte behöver försöka locka nya invånare – förutom att vi naturligtvis måste försöka rekrytera sådan arbetskraft som vi har brist på, börjande med personal till vården och småbarnsfostran. Och gärna t.ex. nya företagare och forskare.
Huvudstaden med sitt rika utbud av arbetsplatser och både offentlig och privat service, sitt omfattande utbildnings- och kulturutbud och sin mångkulturella karaktär lockar i övrigt helt själv. Coronaepidemin har något dämpat inflyttningen, men den väntas ta fart på nytt.
Vår uppgift är att se till att alla invånare, också de nyinflyttade, har ett gott liv i Helsingfors
SFP:s fullmäktigegrupp tackar de andra partierna bakom den breda budgetuppgörelsen för ett gott samarbete och samförstånd, och förordar att budgetförslaget och ekonomiplanen godkänns.
