Marcus Rantala, medlem av stadsstyrelsen i Helsingfors höll SFP:s gruppanförande gällande Helsingfors strategi 2021-2025. Gruppanförandet finns i sin helhet nedan.
Värderade ordförande,
Svenska folkpartiet vill se ett öppet, internationellt och inkluderande Helsingfors där allt är möjligt. En stad som går i bräschen för jämställdhet och jämlikhet, som är en föregångare när det gäller kampen för klimatet och miljön, som lockar till sig investeringar och företag och där alla kan forma sitt liv med världens bästa skola som bas men där det finns stöd tillhands när det behövs. Förslaget till strategi utgår just från dessa utgångspunkter.
Den viktigaste strategiska frågan är kampen för miljön och klimatet. Helsingfors höjer ambitionerna och ska vara klimatneutral redan 2030, vilket SFP välkomnar.
Det kräver konkreta åtgärder såsom en stängning av Sundholmens kolkraftverk senast 2029, en utbyggnad av laddningsstationer för elbilar, satsningar på rälsbunden trafik och nya energisnåla trafikformer samt ett tvärsektoriellt grepp så alla beslut granskas ur ett klimatperspektiv. Också vi som enskilda personer ska ha möjligt att enkelt och smidigt göra klimatsmarta val i vardagen, det gäller allt från att kunna sortera avfallet till att välja cykeln eller kollektivtrafiken framom bilen.
Staden kan göra mera också när det gäller byggandet genom att bygga mera i trä och garantera tillräckligt med gröna områden, träd som skuggar byggnaderna, gröna tak och parker som tar vara på dagvatten. SFP välkomnar att Vårdö ska utvecklas som ett rekreationsområde och inget byggande ska tillåtas i Centralparken. Vi behöver våra värdefulla ekologiska oaser för framtiden.
En välskött offentlig ekonomi är välfärdssamhällets bästa vän. Det såg vi tydligt under pandemin. Tack vare Helsingfors starka och välskötta ekonomi tvingades vi inte ta till nödbromsen när ekonomin dök. Därför är det bra och nödvändigt att Helsingfors fortsätter sin ansvarsfulla ekonomiska linje med den nya strategin. Den nya ekonomiska ramen är dock mer realistisk än den tidigare. De viktigaste förändringarna är att ökningen av barn- och unga beaktas i koefficienten för befolkningsutvecklingen för utbildnings- och kultursektorn och vi satsar på att faktiskt åstadkomma och identifiera riktiga effektivitetsåtgärder och de inbesparade resurserna kan återinvesteras i servicen.
SFP har länge krävt ett nytt sätt att tänka när det gäller de interna hyrorna speciellt inom utbildningssektorn. Det har inte varit hållbart när nödvändiga reparationer och nybyggen i praktiken inneburit nedskärningar i innehållet, i elevernas vardag, då hyreshöjningarna inte kompenserats fullt ut. Den nya modellen som nu föreslås kommer att minska trycket på utbildningssektorn och trygga en transparent hyresbildning samtidigt som det inte längre kräver inbesparingar i skolornas innehåll.
Helsingfors måste fortsätta med sin aktiva intressebevakning gentemot staten vad gäller den ohållbara och orättvisa finansieringsmodellen för social- och hälsovården.
En hållbar ekonomi kräver arbetsplatser, företag som vågar investera och människor som vågar bli företagare. Helsingfors ska vara serviceorienterad så att kunden är i fokus, inte våra förvaltningsområden. Det ska vara enkelt att hitta information och kontaktpersoner och ett företag ska inte tvingas vara en expert på Helsingfors stads förvaltning för att hitta rätt. Det kräver ett helt nytt tankesätt och servicekultur. Det kräver också digitala servicelösningar som planeras utgående från kundens perspektiv med smidighet och snabbhet som ledstjärnor. Vi ska möjliggöra – inte försvåra och säga nej. Ett tätare samarbete med Högskolorna och andra innovationsmiljöer och organisationer behövs.
Helsingfors centrum, hjärta, ska få ett välkommet livskraftsprogram, vilket SFP efterlyste redan förra året. Det är viktigt att detta program tas fram i samarbete med centrums företagare och att tillgängligheten med alla trafikformer säkras.
Helsingfors tvåspråkighet, svenska och finska, är på ett föredömligt sätt behandlat i strategin. Tvåspråkigheten är en del av Helsingfors själ och varumärke, det är en konkurrensfördel och knyter oss till det övriga Norden och deras huvudstäder. Att vi nu grundar den nordiska skolan är ambitiös och viktigt för framtiden. Det svenska ska synas och höras i Helsingfors. Det är inte en fråga endast för de svenskspråkiga utan för alla.
Att servicekedjorna fungerar också på svenska är speciellt viktigt inom social och hälsovården och det finns många utmaningar i dagens läge som kräver förbättringar, bland annat inom mentalvården och servicen för de äldre. Områden där språket är otroligt viktigt.
Tillgången på personal är en ödesfråga för en kvalitativ service i framtiden. Helsingfors ska vara en attraktiv arbetsgivare och stärka sitt varumärke som en ansvarsfull och möjliggörande arbetsplats. Det kräver ett uppmuntrande och inkluderande ledarskap, intressanta karriärmöjligheter som en stad av Helsingfors storlek kan erbjuda och en konkurrenskraftig lön. Vi behöver också ett aktivt samarbete med andra stadiets skolor och högskolorna i Helsingfors. Tillgången på svenskspråkig personal måste få särskild uppmärksamhet och kräver egna och skräddarsydda åtgärder när det bland annat gäller rekryteringen och språkundervisning för stadens personal.
En kvalitativ och högtstående utbildning och skola är en investering i framtiden minskar de sociala klyftorna och är en hörnsten i ett jämlikt samhälle. Varje satsad euro i skola betalar sig mångfalt tillbaka. Vi ska ha en hög ambitionsnivå med ett mångsidigt kursutbud, satsningar på språkundervisningen, garantera att det finns stöd att tillgå i vardagen och tillräckligt med vuxna i skolan. Vi ska kunna erbjuda barnen en plats i ett daghem och i en skola nära hemmet, också på svenska. Det är en fråga om trygghet och smidighet för barnen och familjerna.
Pandemin har påmint oss om mycket. En av de viktigaste påminnelserna är hur mycket vi behöver kulturen för att må bra och känna en samhörighet. Kulturbranschen är också en av de områden som drabbats hårdast av pandemin. Vi måste trygga dess återuppbyggnad och se till att hela kedjan från det fria fältet till våra egna aktörer såsom Stadsteatern kommer på fötter igen. Helsingfors behöver mångsidiga evenemang och en aktiv evenemangssektor. Hela upplevelsebranschen och industrin sysselsätter, skapar ett mervärde för oss som människor samtidigt som dess ekonomiska betydelse är stor.
Det finns potential att utveckla social- och hälsovårdstjänsterna så att staden kan förkorta köerna, säkra vårdkedjorna och förbättra tillgängligheten långsiktigt. Det kräver nya sorters mobila tjänster och skräddarsydda lösningar för att trygga de äldres rätt till en värdig vardag. Den digitala utvecklingen öppnar också nya möjligheter.
Pandemin har orsakat problem och vi måste komma åt problemen exempelvis inom tandvården. Vi ska använda oss av servicesedlar och stärka basservicen för att klara av vårdskulden.
Det är också viktigt att påminna om hur viktiga de förebyggande åtgärderna är. Det krävs ett helhetstänkande som inte bara berör social- och hälsovårdssektorn utan hela stadens organisation. Vi behöver näridrottsplatser, tillräckligt med bänkar och ett aktivt civilsamhälle och hobbyverksamhet för att nämna några exempel.
Enligt SFP:s fullmäktigegrupp är detta den strategi som ett modigt, ansvarsfullt och framtidsinriktat Helsingfors behöver med många av SFP:s målsättningar inkluderade. Vi tackar för en konstruktiv diskussion under processen och föreslår att strategin godkänns.
