Vanda och Kervo välfärdsområde är en av de mer mångkulturella regionerna i landet, där svenskan utgör en liten men viktig minoritet. Under de senaste åren har det skett flera förändringar i hur svenskan hanteras, och två eldsjälar som arbetar aktivt med dessa frågor är Patrik Karlsson och Hanna Holmberg-Soto (SFP). De är handlingskraftiga när det gäller att förbättra den svenska servicen och lyfta språkfrågan på politisk nivå.
En förändrad attityd till svenskan
Patrik Karlsson har en lång bakgrund inom både politik och utbildning. Han har suttit i Vanda fullmäktige i fem perioder och varit med i välfärdsområdet sedan starten. Dessutom är han ordförande för nationalspråksnämnden, som spelar en central roll i att förbättra den svenska servicen i regionen. Innan välfärdsområdet bildades upplevde Karlsson att det var utmanande att få de finska tjänstemännen att förstå att svenskan är en lagstadgad rättighet.
– Nu, med välfärdsområdet, har attityden förändrats. Ledningen förstår att svenskan ska finnas, och vi har redan sett stora förbättringar på tre år, säger Karlsson.
Statsvetaren Hanna Holmberg-Soto har också sett utvecklingen från insidan. Hon arbetar som ledande socialarbetare på barnskyddsjouren i Vanda och Kervo. Därtill sitter hon i välfärdsområdesfullmäktige samt i nationalspråksnämnden. Enligt Holmberg-Soto är en av de största utmaningarna att se till att svenskan inte glöms bort i ett mångkulturellt område som Vanda och Kervo, där många andra språkgrupper är större.
– Eftersom vi är Finlands mest mångkulturella område, särskilt i Vanda där det finns över hundra olika språk och dessutom större språkgrupper än den svenskspråkiga, blir svenskan en liten minoritet i jämförelse, förklarar Holmberg-Soto.
Små förändringar, stor skillnad
Utöver sitt politiska arbete har Karlsson en lång karriär som lärare bakom sig. I sitt yrkesliv är han klasslärare och vice rektor vid Västersundoms skola. En av de största vinsterna i Vanda och Kervo välfärdsområde är enligt Karlsson att det nu finns svensk personal inom elevhälsan i alla skolor i området. Detta har inte alltid varit en självklarhet.
– Vi har nu svenska skolhälsovårdare, kuratorer och skolpsykologer i alla skolor, och alla vet vem de är. Andra områden har haft problem med att garantera den svenska servicen. Men vi har lyckats få det att fungera i vårt område. Det är en stor seger och något vi jobbat hårt för, säger Karlsson.
En annan vinst gäller vården. Tidigare placerades svenskspråkiga patienter hos finskspråkiga läkare, trots att det funnits svenskspråkiga läkare tillgängligt. Det här problemet löstes genom att skapa en blankett där patienterna kunde välja en svenskspråkig läkare, en blankett som tidigare bara funnits på finska. Karlsson och hans kolleger översatte blanketten, vilket gjorde stor skillnad för patienterna.
– Vi översatte blanketten på tre dagar och sedan informerade vi alla berörda. Det kostade oss nästan ingenting, bara tid. Tack vare detta fick många en svensk läkare, förklarar han.
På fritiden sjunger Karlsson i kör, och under ett uppträdande på ett äldreboende julen 2024 kom flera fram och berättade hur de äntligen kunde tala svenska med sin läkare.
– Det är små förändringar, men de gör stor skillnad.
Kervo har tidigare inte varit en tvåspråkig kommun. I samband med välfärdsområdet skapades ett tvåspråkighetsprogram och en handlingsplan som säkerställer att den svenska servicen fungerar och integreras på organisationsnivå.
– Det är långt ifrån perfekt, men vi har gjort framsteg på många plan. Vi har fått positiv feedback och fått höra om hur våra förändringar gjort skillnad, berättar Holmberg-Soto.
Tvåspråkig personal och bättre språkkunskaper
Ekonomin utgör en stor utmaning, något som både Karlsson och Holmberg-Soto är måna om.
– Just nu sker nedskärningar inom välfärdsområdena, vilket påverkar utvecklingen av svensk service. Eftersom finansieringen för svenska tjänster är tilldelad av staten, innebär det att dessa medel i princip inte kan omfördelas till andra områden, även vid nedskärningar, förklarar Holmberg-Soto.
Trots detta ser de möjligheterna till förbättring inom svensk service. Ett exempel är att anställa tvåspråkig personal istället för att skapa separata tjänster för svenskan. Karlsson påpekar hur välfärdsområdet erbjuder språkutbildning i svenska för all personal inom social- och hälsovården.
– Alla ska ha möjlighet att gå på språkutbildning i svenska. Vi har till och med fått högsta chefen att gå en svenskakurs. Han är faktiskt riktigt duktig på svenska nu! Hela högsta ledningen har satts på språkutbildning, skrattar Karlsson.
Holmberg-Soto understryker hur viktigt det är att skapa en trygg service på svenska.
– Det viktigaste, och något jag fortfarande håller fast vid, är att det ska vara enkelt att få service på svenska. När man kontaktar välfärdsområdet, oavsett sektor, ska man kunna få hjälp på sitt modersmål, säger hon.
Framgångar att bygga vidare på
Både Karlsson och Holmberg-Soto anser att det är avgörande att fler engagerar sig i politiken, särskilt med tanke på de kommande valen.
– Att vara politiker handlar om att påverka saker i sin vardag. Om du har saker du stör dig på eller vill förändra, så är politiken ett jättebra sätt att göra det, säger Karlsson.
Holmberg-Soto håller med och uppmanar fler att involvera sig, särskilt i svenska frågor.
– Det behövs fler aktiva personer. Utöver möjligheten att påverka så lär man känna människor och får insikt i hur beslutsfattandet fungerar, vilket är en väldigt intressant process, tillägger hon.
Karlsson och Holmberg-Soto ser positivt på framtiden. Genom målmedvetet arbete har svenskans position stärkts i välfärdsområdet, och arbetet slutar inte här. Med fortsatt engagemang kan man säkerställa att de framgångar som uppnåtts inte går förlorade.
