Beslut
Partidagen beslöt att Svenska folkpartiet arbetar för
- att den nya läroplanen 2014-2015 ytterligare beaktar de särbehov men även de möjligheter det växande antalet invandrarelever i skolorna medför,
- att kommunerna för en planläggnings- och hyresbostadspolitik som aktivt stöder invandrarfamiljernas integration och undviker att i allt för hög grad koncentrera invandrarfamiljer till samma bostadsområden,
- att kommunerna i verkligheten ordnar undervisning i svenska /finska i den utsträckning som behövs.
Behandling
Individuell läroplan för invandrarungdomar
I Finland finns det ingen övergripande läroplan för barn och ungdomar som kommer från andra länder. Precis som alla elever är invandrarelever på olika nivå. Det nuvarande systemet där alla invandrarunga i högstadieåldern sätts på sjunde klass behöver ses över. I vissa fall är det motiverat att ge eleven möjlighet att integreras i skolan under en längre tid, samt bättre förutsättningar för att få extra stöd, men en större flexibilitet måste finnas. Det här kan uppnås genom att en individuell läroplan görs upp under integrationsskedet, där speciell fokus sätts på en intensifierad praktisk språk och kulturundervisning. Vikten av en jämn fördelning av invandrarelever i undervisningsgrupperna behöver även betonas.
SFP:s integrationspolitiska utskott genom undertecknade föreslår att SFP:s representanter i riksdag och regering verkar för
- att en individuell läroplan blir obligatorisk för invandrarelever under de första åren de går i skola i Finland
- att en jämn fördelning av invandrarelever i undervisningsgrupper görs
Tanja Ljungqvist Arshe Said
Partistyrelsens utlåtande:
Med invandrarelever avses barn och unga med invandrarbakgrund som antingen flyttat till Finland eller är födda i Finland. Invandrare i läropliktsåldern som är varaktigt bosatta i Finland har samma rätt till grundläggande utbildning som finländare. Målsättningen är att de skall få samma förutsättningar att klara sig i samhället som alla andra. Grundtanken är, att undervisningen för dessa elever följer de riksomfattande läroplansgrunderna men beaktar samtidigt elevernas bakgrund och utgångsläge, såsom modersmål och kultur, orsaken till att de flyttat och hur länge de bott i Finland.
Invandrarbarn i läropliktsåldern och i förskoleåldern kan få undervisning som förbereder dem för den grundläggande utbildningen. Syftet är att stöda elevernas utveckling och integration i det finländska samhället samt ge de färdigheter som behövs för att kunna inleda den grundläggande utbildningen. Den eventuella förberedande utbildningen räcker mellan ett halvt och ett år eller till och med längre, beroende på elevens behov.
För den förberedande undervisningen finns ingen allmän, gemensam lärokurs, utan utbildningsanordnaren (kommunen) har en skyldighet att göra upp ett särskilt studieprogram för varje elev . I programmet fastställs elevens utgångsnivå, de individuella målen, vilka läroämnen som studeras, antalet lärotimmar och undervisningens innehåll, elevens studier i den egna gruppen och integrering till den allmänna utbildningen samt eventuell personlig handledning och andra eventuella stödåtgärder. Studieprogrammet kan utgöra en del av elevens integrationsplan.
Stödundervisning åt elever som bott i Finland i mindre än fyra år finansieras med statsunderstöd. Målsättningen är att eleverna börjar efter den förberedande undervisningen i den årskurs som bäst motsvarar deras ålder samt kunskaper och färdigheter
Motionärerna yrkar på en obligatorisk individuell läroplan för invandrarelever. Det är skäl att understryka skillnaden mellan ett individuellt studieprogram och en individuell läroplan. Enligt lagen om den grundläggande utbildningen skall en individuell läroplan göras för elever som överförts till specialundervisning. Som ovan redogjorts, finns det olika stödformer för elever med invandrarbakgrund. En överföring till specialundervisningen följer däremot samma principer för alla elever oberoende av modersmål.
Motionärerna avser troligen obligatorisk individuellt studieprogram för invandrarelever. I Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2004 samt Grunderna för läroplanen för den undervisning som förbereder för den grundläggande utbildningen 2004.( DNR 3/011/2004) stipuleras om läroplanen för elever med invandrarbakgrund enligt ovanstående redogörelse. Införandet av ett obligatoriskt studieprogram för alla elever står inte i kongruens med skrivningen om behovsrelaterat stöd. I praktiken omfattas samtliga elever som inte direkt kan inleda sin skolgång i en vanlig klass av individuellt studieprogram.
Sfp framför att det växande antalet invandrarelever och de krav och förväntningar det ställer på skolorna bör synas i den nya läroplan som tas i bruk 2014-2015. Eftersom utbildningsanordnaren svarar i kommunen för att invandrarelevernas utbildning och integration sker i enlighet med gällande lagstiftning och förordning och motionärerna avsikt är troligen inte att samtliga invandrarelever skall överföras till specialundervisning föranleder motionen beträffande den första att-satsen inte åtgärder.
Utbildningsanordnaren beslutar om bildandet av undervisningsgrupper. I Helsingfors, Vanda och Åbo finns det skolor där elever med invandrarbakgrund överstiger 50%. Valet av skola styrs av var familjerna bosätter sig. Kommunernas hyresbostadspolitik spelar därför en avgörande roll i hur heterogent eller homogent elevunderlaget i en skola eller klass är.
Partistyrelsen föreslår för partidagen att Svenska folkpartiet arbetar för:
- att den nya läroplanen 2014-2015 ytterligare beaktar de särbehov men även de möjligheter det växande antalet invandrarelever i skolorna medför,
- att kommunerna för en planläggnings- och hyresbostadspolitik som aktivt stöder invandrarfamiljernas integration,
- att kommunerna i verkligheten ordnar undervisning svenska /finska i den utsträckning som behövs.
