Beslut
Partidagen beslöt att partiets förtroendevalda verkar för
- att övervakande myndighet vidtar åtgärder om kollektiva straff uppdagas i skolor,
- att skolornas, rektorer, lärare och övrig personal har kännedom om hurudana straff som enligt lag kan tillämpas för regelbrott i skolor och läroverk.
Behandling
Förbjud kollektiva straff i skolorna
Barn och unga lär sig vad som är rätt och fel i vårt samhälle dels hemma och dels i skolan. I många skolor finns det klara regler för vad som är tillåtet och vilka straff som ett brott mot reglerna leder till. Det är viktigt att eleverna vet, att det finns konsekvenser för deras beteende. I många skolor tillämpas dock kollektiva straff. Det kan vara frågan om att en elev eller en grupp elever bryter mot en regel, men hela skolan, eller en hel klass blir bestraffad. Det kan handla om att klassen hålls kvar efter lektionen eller att en friluftsdag ställs in. Det som alla incidenter av kollektivt straff har gemensamt är att makten över de oskyldiga eleverna, de som inte bröt mot reglerna, har getts åt eleverna som bryter mot reglerna.
Det är de vuxna i skolan, som ska ha makten över vad som är rätt och fel. En elever eller en grupp elever som bryter mot reglerna vet att de kan bli bestraffade. Då tycker de att det är roligt att också alla andra blir bestraffade. De elever som strävar efter att följa reglerna märker fort att de blir bestraffade oberoende av om de följer reglerna eller inte. Varför skulle de då göra det som är rätt? Barnens och ungas känsla för vad som är rätt och rättvist blir suddigt. Konsekvenserna för individens beteende blir oklara.
Kollektiva straff är inte tillåtna i skolorna i t.ex. Sverige. De är inte heller tillåtna i vårt samhälle i övrigt, t.ex. har försvarsmakten frångått dem. Den eller de individer som begår brott mot regler eller lagar ska bestraffas, och individen ska kunna lita på att han eller hon blir betraktad som en individ, inte en del av större grupp, som han eller hon inte medvetet hör till. Vi bestraffar inte heller alla bilförare med röd bil om en röd bils förare kör mot rött ljus. Om vuxna betraktas som individer inför lagen, varför ska inte våra barn och unga vara det?
Vi önskar att Sfp:s förtroendevalda och representanter i regering, riksdag och kommuner arbetar för
- att lagen ändras så, att det i Finland blir förbjudet att utöva kollektiva straff i skolor och läroverk
- att skolornas rektorer, lärare och övrig personal har klara regler för hurdana straff som kan anses vara passliga för regelbrott i skolor och läroverk
Sfp i Esbo centrum
Tiina Kujala Katinka Weurlander
ordförande sekreterare
Partistyrelsens utlåtande:
Motionärerna är ute i ett mycket viktigt ärende gällande straff i skolor. Eleverna skall veta att om man bryter mot skolans regler har det konsekvenser. Och alla i skolgemenskapen ska ha kännedom om gällande regler.
Barn och unga skall lära sig vad som är rätt och fel i vårt samhälle.
I dag undervisas bl.a. i ämnet samhällskunskap om lag och rätt. Det är viktigt att elever vet att det alltid finns straff för felaktigt beteende i samhället, hemma och i skolan. I dagens skolor informeras tydligt om detta.
I §36 i lagen om grundläggande utbildning (nr 628/1998) nämns de straffpåföljder som finns för felaktigt beteende av elev eller elever. Där framgår följande: Innan en elev ges kvarsittning, ges en skriftlig varning eller avstängs för viss tid, skall den handling eller försummelse som åtgärden grundar sig på preciseras, eleven höras samt annan behövlig utredning skaffas. Innan en elev påförs disciplinstraff skall hans eller hennes vårdnadshavare ges tillfälle att bli hörd. Om andra åtgärder enligt 36 § skall elevens vårdnadshavare underrättas och om att eleven förvägras undervisning skall den myndighet som sköter uppgifter i samband med verkställigheten av socialvården i den kommun där skolan är belägen underrättas vid behov. Om avstängningen för viss tid och den skriftliga varningen skall ett beslut utfärdas och andra åtgärder enligt 36 § skall registreras.
Utbildningsanordnaren skall ordna undervisningen så att den elev som har avstängts för en viss tid inte blir efter i de framsteg som hans eller hennes årskurs och undervisningsgrupp gör. För den avstängda eleven utarbetas en individuell plan utifrån läroplanen och undervisningen genomförs och inlärningen följs enligt denna plan.
Då en elev har uppfört sig så våldsamt eller hotfullt att säkerheten för en annan elev eller en person som arbetar i skolan eller i ett annat undervisningsutrymme blivit lidande eller allvarligt äventyrats, och det finns en uppenbar risk för att det våldsamma eller hotfulla uppförandet upprepas, kan ett beslut om avstängning för viss tid verkställas innan det har vunnit laga kraft.
Ett beslut om verkställighet av ett icke lagakraftvunnet beslut om avstängning för viss tid och ett beslut om den tidpunkt då verkställigheten inleds skall fattas i samband med beslutet om avstängning.
Närmare bestämmelser om rektorns och lärarnas befogenheter att ge kvarsittning och om frågor som avses i 36 § 2–4 mom. utfärdas genom förordning av statsrådet.
Lyder en elev inte en uppmaning att avlägsna sig enligt 36 § 2 mom. har rektorn och läraren rätt att avlägsna eleven från klassrummet eller ett annat utrymme där det ges undervisning, eller från en skoltillställning. Rektorn och läraren har också rätt att avlägsna en elev från skolans område, om eleven inte avlägsnar sig efter att ha fått veta att han eller hon avstängts från undervisningen enligt 36 § 3 mom.
Försöker en elev som skall avlägsnas förhindra detta genom att göra motstånd, har rektorn och läraren rätt att använda sådana maktmedel som är nödvändiga för att få eleven avlägsnad och som med hänsyn till elevens ålder och situationens hotfullhet eller motståndets allvar och en helhetsbedömning av situationen kan anses vara försvarbara.
Rektorn och läraren kan i situationer som avses i 1 och 2 mom. agera tillsammans eller var för sig. Det är förbjudet att använda maktmedelsredskap för att avlägsna eleven. Om läraren eller rektorn använt sig av maktmedel skall han eller hon lämna en skriftlig redogörelse för händelsen till utbildningsanordnaren. Bestämmelser om excess i samband med användning av maktmedel finns i 4 kap. 6 § 3 mom. och 7 § strafflagen (39/1889).
Här sägs då att skriftlig varning, kvarsittning och avstängning är möjliga straff. 2003 har denna lag också förtydligats så att alla praxis gällande bestraffning medtagits. Rätten att utöva kollektivt straff i skolor och läroverk finns alltså inte finns i våra skollagar.
Partistyrelsen föreslår för partidagen att partiets förtroendevalda verkar för
- att kollektiva straff inte får tillämpas,
- att övervakande myndighet vidtar åtgärder om kollektiva straff uppdagas i skolor,
- att skolornas, rektorer, lärare och övrig personal har kännedom om hurudana straff som enligt lag kan tillämpas för regelbrott i skolor och läroverk.
