Motion 5 – Rätten att integreras på svenska

Det nya integreringslagen trädde i kraft den 1.9.2011. Målet med reformen var bland annat att förbättra han- dledningen i det första skedet. Det anses viktigt att invandrare tidigt får information om det finländska samhäl- let, om sina rättigheter och skyldigheter samt rådgivning i fråga om språkundervisning och sökande av arbete.

Det har visat sig vara svårt att få objektiv information om landetas andra nationalspråk, svenska. I praktiken är det så att kommuner som tar emot kvotflyktingar har möjlighet att själva bestämma över språket som flyk- tingarna lär sig. Oftast och mest naturligt är att språket som erbjuds är kommunens majoritetsspråk.

Samma kutym gäller inte asylsökande. Asylsökande tas emot i asylcentraler där de i regel blir erbjudna finska som första språk, även om asylcentralen i fråga är stationerad i en kommun med svenska som major- itetsspråk (t.ex. Kristinestad och Jakobstad). Självbestämmanderätt borde respekteras och invandraren borde själv få bestämma vilket språk den vill lära sig. Att uppleva trygghet är viktigt för invandraren, och den tryg- gheten når man i samspel med kommuninvånarna. Då är det också viktigt att språkkunskaperna motsvarar kommunens verklighet.

SFP:s representanter i riksdag och regering ska därför verka för:
att alla invandrare som kommer till Finland får möjlighet att välja vilket språk man integreras på

att en rättvis och objektiv information om de båda inhemska språken tillges alla invandrare

Emina Arnautovic

ordförande för SFP:s integrationspolitiska utskott

Partistyrelsens svar:

Den gällande språklagen innebar en viktig reform också för de både nationalspråkens ställning när det gäller invandrare. Under den tidigare språklagen var rätten att använda finska eller svenska uttryckligen en rätt att använda modersmålet finska eller svenska, och för finländska medborgare. Nuvarande språklag är neutral i detta hänseende. Enligt lagens 10 § har var och en rätt att använda sitt språk, finska eller svenska, hos myndi- gheter och i övriga situationer som anges i lagen. Även en invandrare har således rätt att använda svenska.

Svenska folkpartiet har länge förespråkat att invandrare särskilt i tvåspråkiga kommuner ska ha möjlighet att välja om de vill lära sig finska eller svenska som sitt första finländska språk. En arbetsgrupp under ledning av Eva Biaudet utredde tillgången till studier i svenska för invandrare i början av 1990-talet, och det visade sig att största delen av invandrarna, även i kommuner med svensk majoritet, fick undervisning enbart i finska.

Invandringen till Finland är liten, nettoinvandringen är ca. 15 000 personer/år. Över hälften av invandrarna bosätter sig i huvudstadsregionen. För många andra kommuner blir antalet invandrare väldigt litet; endast drygt 20 kommuner i Finland har fler än 1 000 invandrare.

Basen för integrationen av invandrare är lagen om främjande av invandrares integration (1386/2010), som trädde i kraft 1.9.2011. I den nya lagen stadgas nu mer i detalj bland annat om integrationsutbildningen, som i regel ges som arbetskraftspolitisk vuxenutbildning. En stor andel invandrare genomgår också frivillig utbild- ning, t ex vid arbetar- eller medborgarinstitut eller folkhögskolor. För första gången har även grunderna för läroplanen nu fastställts för integrationsutbildningen, dvs. undervisning i finska eller svenska och samhäll- skunskap, och undervisning i läs- och skrivkunskap. De nya läroplanerna ska tas i bruk fr o m juni 2012. I läroplanen är finska och svenska likvärdiga alternativ.

I praktiken sker dock integrationsutbildningen på de flesta orter på finska, även på tvåspråkiga orter. ELY- centralerna på de tvåspråkiga områden har i princip beredskap att upphandla integrationsutbildning även på svenska, men så har skett närmast i Österbotten. Efterfrågan har varit liten, vilket delvis kan bottna i att invan- drare inte känner till möjligheten till utbildning på svenska, och delvis praxis och attityder hos de myndigheter som ger rådgivning åt invandrarna. Men det är också viktigt att invandrare som lär sig svenska som sitt första inhemska språk får möjlighet att även lära sig finska. Detta är nödvändigt om invandraren t ex flyttar till en helt finskspråkig ort.

I Ahtisaari-gruppens rapport ingår tre konkreta förslag gällande svenskans ställning i integrationen av in- vandrare:

21. Integrationsutbildningen, inklusive språkutbildningen, bör ges även på svenska inom svensk- eller

tvåspråkiga orter, emellertid så att även det andra inhemska språket beaktas. För detta ändamål bör det utar- betas läromedel i svenska.

22. Språkinlärning och arbete bör gå hand i hand, dvs. vid arbetsrelaterad invandring ges språkfärdigheter på arbetsplatsen. Genom att i högre grad använda läroavtalssystem i anslutning till integrationsutbildningen kan man skapa trygga integrationsstigar.

23. Hela invandrarfamiljen bör integreras i närsamhället, t.ex. genom att barn och mödrar gemensamt del- tar i dagis och dagklubbar. Det här möjliggör en naturlig språkinlärning. För att speciellt kvinnor ska kunna studera bör det erbjudas dagklubbar för invandrarbarn.

Integrationsutbildningen överlag har varit föremål för omfattande diskussioner under de senaste åren. För närvarande pågår projektet Delaktig i Finland, som har som syfte att utveckla integrationsutbildningen för vuxna, samt invandrarbarns och –ungas integration. Projektet ingår i integrationslagen och är ett samarbete mellan arbets- och näringsministeriet, inrikesministeriet, undervisnings- och kulturministeriet, Finlands Kommunförbund, Suomen Kulttuurirahasto och Svenska kulturfonden. I den svenskspråkiga delen av pro- jektet kartläggs och utvecklas svenskspråkig integrationsutbildning. Bl.a. utvecklas modeller för svenskspråkig integrationsutbildning i huvudstadsregionen, och nätbaserad undervisning i svenska för arbetsinvandrare i Sydösterbotten. Projektet slutförs under 2013, och en omfattande utvärdering av försöksprojekten på olika håll i landet samt av integrationsutbildningen som helhet har nyss inletts. Meningen är att förslag också ges om hur båda språken kan beaktas i integrationsutbildningen. Dels handlar det om vilket språk blir invandrarens första val, men också om hur invandrare har möjlighet att lära sig det andra nationalspråket.

Undervisnings- och kulturministeriet tillsatte år 2011 en arbetsgrupp med syfte att se över undervisningen i svenska och hur studier i svenska kan göras mer attraktiva. I arbetsgruppens uppdrag ingår även att granska undervisningen i svenska för invandrare. Tillgängligheten av utbildning, tillgången på läromedel, och infor- mationen till invandrare är några av de centrala frågor som också tas upp i Ahtisaari-rapporten. Ahtisaari- rapportens förslag följs nu upp i utarbetandet av nationalspråksstrategin vid statsrådets kansli.

När det gäller undervisning i svenska på mottagningscentralerna för asylsökande så kan man konstatera att resurserna är relativt små för att erbjuda undervisning. Principen är att den egentliga integrationsutbildningen tar vid efter att en asylsökande fått ett positivt beslut om att stanna, och därför är den undervisningen som ges mycket grundläggande.