Beslut
Partidagen beslöt att Svenska folkpartiets representanter i riksdag och regering samt i kommunerna arbetar för
- att trygga utbildningens resurser
samt att SFP i riksdag och regering arbetar för
- att den svenskspråkiga utbildningen på alla stadier har behöriga lärare
- att barnträdgårdslärarutbildningen i Helsingfors tryggas
- att SFP i riksdag och regering arbetar för att tillgången på svenskspråkiga kuratorer, psykologer och skolhälsovårdare ses över så att alla elever i våra svenska skolor har möjlighet till elevvård på svenska
Behandling
Resurser för svensk undervisning
Den obligatoriska skolundervisningen har lidit och lider av för ofta återkommande resursbrister, som dessutom utfaller kommunvist ojämnt bland människorna inom landet. Då Finland nu står inför stora sparåtgärder, så kommer sparåtgärderna att inverka menligt på bl.a. antalet studietimmar, på skolmaterialet och på möjligheten att utveckla våra skolsystem.
Särskilt illa ute är landets svenskspråkiga skolor och dess elever, vars undervisningsmaterial via en mindre volym är dyrare än skolmaterialet i allmänhet. Redan nu återanvändes utslitna och gamla skolböcker i våra svenskspråkiga skolor. Bristen på behöriga lärare och annan behövlig svenskspråkig personal i södra Finlands skolor återkommer för ofta. Det största antalet svenskspråkiga lärare utbildas i Österbotten och det tycks vara svårt för en stor del av de utbildade lärarna att söka sig bort från hembygden till jobb i södra Finland.
Det är inte bara den obligatoriska skolundervisningen, som lider av behörig personalbrist. Behovet av nya barnträdgårdslärare kommer inte att minska i huvudstadsregionen under många år framöver. Enligt statistik från 2011 saknar 27 procent av dem som innehar befattning som barnträdgårdslärare i svenska daghem i Mellannyland behörighet. Om de svenskspråkiga daghemmen inte håller lika god nivå som de finskspråkiga kan det hända att tvåspråkiga familjer väljer bort svenskt dagis till förmån för finskspråkig.
För oss, nordnyländska Sfp-lokalavdelningar, är möjligheten till utbildning på svenska av högsta prioritet och vi föreslår därför att Sfp som den ledande intressebevakaren för Svenskfinland ser till:
- att den svenskspråkiga undervisningen i landet får de resurser den behöver.
- att utbildningen av svenskspråkig personal utvecklas så, att också svenskspråkiga skolor och daghem i hela landet har tillgång till behörig personal.
Sfp i Hyvinge Sfp i Kervo Sfp i Mäntsälä
Sfp i Nurmijärvi Sfp i Träskända Sfp i Tusby
Partistyrelsens svar
Kommunerna får statsandelar för att ordna den grundläggande utbildningen, och man får förhöjda statsandelar för svenskspråkiga elever i och med att det beräknas att svenskspråkig utbildning kräver mer resurser (t.ex. är undervisningsmaterialet ofta dyrare pga. mindre upplagor). Dessa pengar är ändå inte öronmärkta så det är slutligen upp till varje kommun att allokera tillräckliga resurser för den svenskspråkiga utbildningen.
Motionärerna påpekar att undervisningsmaterialet i de svenska skolorna ofta är gammalt och att det på grund av små volymer är dyrt. I en utredning som Erik Geber gjorde för Utbildningsstyrelsen år 2011 framgick det att återanvändningen av läroböcker i de svenskspråkiga skolorna är mycket vanligt, och även att utbudet på läromedel på svenska inte är uppdaterat i förhållande till läroplansgrunderna i samma utsträckning som de finska läromedlen. Detta leder till att de svenskspråkiga läromedlen släpar efter, enligt Geber kan det ta över 5 år innan en läroplansreform implementeras ordentligt på fältet genom läromedlen.Riksdagen tillsatte i statsbudgeten för 2013 ett nytt moment för framställningen av svenskspråkiga läromedel med liten upplaga under Utbildningsstyrelsens moment, samt allokerade det nya momentet ett anslag på 50 000 euro. Tidigare har man endast beviljat UBS ett anslag på högst 910 000 euro för en sänkning av priserna på de företagsekonomiska prestationerna i fråga om försäljning av svenskspråkiga läromedel och andra läromedel med liten spridning. Med andra ord är man medveten om problematiken med de svenskspråkiga läromedlen, och försöker åtgärda problemen.
Motionärerna lyfter även upp den återkommande bristen på behöriga lärare i södra Finland, och hänvisar till att den svenskspråkiga lärarutbildningen sker i Vasa som ett förklarande fenomen till detta. Det kan påpekas att Åbo Akademi är den enda instans i Finland som har rätt att utbilda lärare på svenska, och pedagogiska fakulteten där klasslärare utbildas är belägen i Vasa.
Som motionärerna framhäver råder det brist på behöriga lärare i södra Finland. Endast 78,9 procent av lärarna i Svenskfinland var formellt behöriga för sin uppgift år 2010 enligt Utbildningsstyrelsens rapportLärarna i Finland 2010. De som helt saknar lärarbehörighet uppgick till 14,2 procent i de svenskspråkiga skolorna. Rapporten visar att behörighetsgraden varierar beroende på landskap, i Österbotten var 89,4 % av alla lärare i svenskspråkiga skolor behöriga, medan motsvarande siffra i Nyland är 70,8 % och i Östra Nyland 71,2 %. I Egentliga Finland var 78,2 % av lärarna i den svenskspråkiga utbildningen behöriga. Störst andel behöriga klass- och förskolelärare finns på svenskt håll i Österbotten (99,3 %) och Mellersta Österbotten (93,9 %), medan andelen behöriga är mycket lägre i Nyland där endast 78 % av klass- och förskolelärarna behöriga inom de svenska skolorna är behöriga. I Östra Nyland och Egentliga Finland är ungefär 85 % av klass- och förskolelärarna behöriga, enligt rapporten. I rapporten nämns att orsaken till den markanta skillnaden mellan behörighetsgraderna i Österbotten och Nyland kan vara att klasslärarutbildningen är placerad i Vasa.
Motionärerna talar om lärarbrist i allmänhet, men ett stort problem i Svenskfinland är även bristen på behöriga ämneslärare, speciellt råder det brist på lärare i matematisk-naturvetenskapliga ämnen, studiehandledning och konst- och färdighetsämnena. Av alla lärare och timlärare i huvudsyssla i Svenskfinland är 74,3 procent formellt behöriga, och nästan 17 % saknar helt behörighet. Av lektorerna och timlärarna i huvudsyssla i matematik och naturvetenskapliga ämnen är 76,2 % behöriga.
Situationen gällande andelen behöriga barnträdgårdslärare i södra Finland är fortfarande oroväckande även om den förbättrats något. Enligt Sydkustens landskapsförbunds senaste undersökning om situationen i medlemskommunerna, från år 2011, var nämligen 17 % av barnträdgårdslärarna obehöriga medan det år 2009 fanns 22 % obehöriga barnträdgårdslärare sammanlagt i Sydkustens medlemskommuner. Skillnaden mellan kommunerna är dock stor, och till exempel i Mellannyland saknar 27 % av barnträdgårdslärarna behörighet, siffrorna för Esbo och Grankulla är hela 37 % obehöriga barnträdgårdslärare.
För att lösa bristen på behöriga lärare i södra Finland har Åbo Akademi bland annat ordnat extra behörighetsgivande studiehelheter i Helsingfors, nu senast yrkeslärarstudier. ÅA har även ordnat extra utbildning för studiehandledare.
Gällande tillgången på svenskspråkiga barnträdgårdslärare har man försökt åtgärda behovet i södra Finland genom en tillfällig utbildning av barnträdgårdslärare i Helsingfors i Åbo Akademis och Helsingfors universitets gemensamma regi. Utbildningen är av största vikt för att säkra tillgången till behöriga barnträdgårdslärare i södra Finland, och i och med pensioneringar mm. är behovet inte endast tillfälligt, så även utbildningen borde göras permanent.
Partistyrelsen föreslår att Svenska folkpartiets representanter i riksdag och regering samt i kommunerna arbetar för
att trygga utbildningens resurser
samt att SFP i riksdag och regering arbetar för
att den svenskspråkiga utbildningen på alla stadier har behöriga lärare
att barnträdgårdslärarutbildningen i Helsingfors tryggas
Partifullmäktiges utlåtande:
Partifullmäktige omfattar partistyrelsens beslutsförslag.
