Beslut
Partidagen beslöt
- att SFP i riksdag och regering arbetar för att ta fram en modell för att samla in en försäkringsliknande avgift för hälsovård och för att trygga studerandekårernas förutsättningar att utföra de lagstadgade uppgifter som i yrkeshögskolelagen dem har getts
Behandling
Försäkra jämlika påverkningsmöjligheter för yrkeshögskolestuderade – kårobligatorium
Yrkeshögskolelagen revideras och förnyas helt i två delar. Den första delen handlar om koncessioner, verksamhetsorter samt utbildning. Den andra delen går hand i hand med förnyandet av statsandelssystemet och torde träda i kraft 1.1.2015. I den andra delen koncentrerar man sig på finansiering, ägande och administration. Enligt planerna skall yrkeshögskolorna då bli juridiska rättspersoner, såsom universiteten, och i detta skede vore det ypperligt att öppna 42 a § i yrkeshögskolelagen, och införa kårobligatorium för yrkeshögskolornas studerandekårer.
I dagens läge har studerandekåren som uppgift att representera alla studerande inom högskolan men endast de som är medlemmar har möjlighet att påverka studerandekårens åsikter genom att t.ex. ställa upp i val, delta i fullmäktige eller vara aktiva inom kårens verksamhet.
Enligt grundlagen finns det tillräckliga skäl för kårobligatorium, vilket betyder att det inte är lagstridigt att införa detta. Grundlagsutskottet har utrett ärendet två gånger ur perspektivet för studentkårernas kårobligatorium. Då grundlagsutskottet evaluerade studentkårernas kårobligatorium ansåg man att kårobligatoriet är godtagbart av grundlagen, och hänvisade till att studentkåren är en del av det självständiga autonoma universitetet och dess administration. Samtidigt ansåg grundlagsutskottet att studentkårens roll i administrationen är ytterst viktig, samt konstaterade att man i universitetslagen har skrivit in de uppgifter som studentkåren sköter. Dessa inkluderar bl.a. utseendet av representanter till högskolans beslutsfattande organ och deltagandet i studenthälsovårdens utförande. Enligt grundlagsutskottet är dessa uppgifter tillräckliga som berättigande för kårobligatorium.
Fördelar med kårobligatoriet:
- Studerandedemokratin uppfylls då alla studerande är studerandekårens medlemmar.
- Studerandekårens beroendeförhållande gentemot yrkeshögskolan minskar avsevärt ifall ett kårobligatorium införs
- Då SHVS – modellen utvidgas till yrkeshögskolefältet är det naturligaste, bästa och enklaste sättet att samla in den försäkringsbaserade avgiften som en del av den av kåren uppbärda medlemsavgiften.
Vi undertecknande anser att SFP:s representanter i riksdagen och regeringen skall verka för:
ATT man inför kårobligatorie till studerandekårerna i samband med reformens andra del, och att kårobligatoriet träder i kraft 1.1.2015
ATT uppsamlandet av SHVS-avgiften av YH-studerande sker lika som för universitetstuderande
Svensk Ungdom
Niklas Mannfolk Sandra Grindgärds
Förbundsordförande Förbundssekreterare
Partistyrelsens svar
Inom högskolor och universitet råder kårobligatorie och systemet har visat sig vara både välfungerande och ändamålsenligt.
Systemet baserar sig på universitetslagens 46 §. Lagen stipulerar bland annat att ”studentkårens syfte är att vara en förenande länk för sina medlemmar och att främja deras samhälleliga, sociala, intellektuella och studierelaterade ambitioner och strävanden i anknytning till studenternas roll i samhället. Studentkåren har till uppgift att delta i universitetets fostringsuppgift, som det föreskrivs om i 2 §, genom att förbereda de studerande för ett aktivt, medvetet och kritiskt medborgarskap.”
Till studentkårens särskilda uppgifter hör att utse de studerandes företrädare i olika organ vid universitetet, att utse de studerandes företrädare i universitetets studiestödsnämnd och att vid behov delta i fullgörandet av de uppgifter i anknytning till primärvården för studerande som det föreskrivs om i 17 § i hälso- och sjukvårdslagen (1326/2010) och 13 kap. 11–14 § i sjukförsäkringslagen (1224/2004). (30.12.2010/1349).
För studerande är den hälsovård som erbjuds via studentkårerna av stor betydelse, och situationen för studerande vid yrkeshögskolor behöver åtgärdas.
Kårobligatoriet för studerande vid universitet och högskolor stipuleras tydligt. ”Alla studerande vid ett universitet som har antagits för att studera för lägre eller högre högskoleexamen, med undantag av studerande som deltar i uppdragsutbildning, hör till studentkåren.” (§ 46 Universitetslagen 24.7.2009/558)
Ett liknande system för studerande vid yrkeshögskolor skulle undanröja många av de problem studerandekårerna vid dessa idag har. Frågan har dock behandlats i grundlagsutskottet vid flera tillfällen, och man har, i motsats till vad motionärernas brödtext säger, inte ansett att kårobligatoriet för yrkeshögskolestuderande är grundlagsenligt då man inte ser att yrkeshögskolorna har tillräckliga offentligrättsliga uppdrag för att man skulle kunna motivera kårobligatorium.
Medlemskapet som baserar sig på frivillighet är idag lågt, likväl får studerande som inte hör till studerandekåren del av det arbete som studerandekårerna gör. Studerande vid yrkeshögskolor bör behandlas jämlikt i hänseende till studerande vid universitet och högskolor, vilket gör att saken bör lösas på sikt.
Partistyrelsen föreslår
att uppsamlandet av hälsovårdsavgiften av YH-studerande sker på samma sätt som för studerande vid universitet och högskolor
Partifullmäktiges utlåtande: Partifullmäktige anser att partiets representanter i riksdag och regering bör arbeta för att ta fram en modell, för att samla in en försäkringsliknande avgift för hälsovård och intressebevakning av yrkeshögskolestuderandena.
