Beslut
Partidagenbeslötatt SFP i riksdag och regeringen ska arbeta för
- att det finns resurser i skolor med invandrarelever att i normalklass ge sådant specialstöd som krävs för att invandrareleverna i möjligaste mån skall kunna uppnå grundskolbetyg
- att lärare har möjlighet att fortbilda sig i språk- och kulturmedveten pedagogik, för att bättre kunna bemöta en allt mer mångkulturell verklighet i klassrummen
Behandling
En inkluderande grundskola – bättre förutsättningar för elever med invandrarbakgrund
Statistiken visar att det svårt för invandrarungdomar som kommer till Finland i tonåren att få ett grundskolbetyg. I ”Delaktig i Finlands” slutrapport påvisas att i medeltal 55 % av de invandrarungdomar som fyllt minst 15 år 2011 inte har något grundskolbetyg. Och mycket bättre var det inte i de äldre åldersklasserna som ju de facto hade haft några fler år på sig att få ett grundskolbetyg – bland de som fyllt minst 24 år 2011 hade endast 52% ett grundskolbetyg från Finland. Detta är en förlust för invandrarungdomarna och för Finland vars skolsystem så ofta hyllas Orsaken som anges till avsaknaden av grundskolbetyg är att språkkunskaperna inte räcker till.
Skolor har löst utmaningen med invandrarelever på olika sätt. Efter de 900-1000 timmar förberedande undervisningen (ungefär ett skolår) stipulerad i lag inkluderar en del skolor eleverna i normala klasser men fortsätter att tillgodose de speciella behov eleven har. Andra skolor har skapat speciella språkklasser eller ledklasser där eleverna får stanna ibland flera år för att få sina specialbehov tillgodosedda.
Att inkluderas i vanlig undervisning sporrar inlärningen av huvudspråket. Undersökningar visar också att både starkare och svagare elever vinner på inkluderande klasser. För bästa förutsättning bör också alla lärare som jobbar med invandrarungdomar ha kunskap om multikulturell pedagogik och inlärning med finska eller svenska som andra språk. Mångkulturell kompetens behövs också utanför språkklasser.
För unga människor är skolan det viktigaste instrumentet för samhörighet, välmående och integration. En ytterligare vinning av en inkluderande skola, utöver en starkare språkinlärning, och därpå följande möjlighet till grundskolbetyg, är naturligtvis att man skapar nya kontakter och lär sig sociala koder. För unga människor är skolan det viktigaste instrumentet för delaktighet, välbefinnande och integration. Och grundskolbetyget är ett viktigt instrument för en fortsatt väg mot ett aktivt yrkesliv och sysselsättning.
Vi undertecknade yrkar på att SFP: representanter skall verka för:
att det finns resurser i skolor med invandrarelever att i normalklass ge sådant specialstöd som krävs för att invandrareleverna i möjligaste mån skall kunna uppnå grundskolbetyg att i pedagogie magister utbildningen införa en obligatorisk utbildningsmodul i mångkulturell pedagogik
Nina Stubb Claudia Nystrand
medlem i SFP Vasa centrum ordförande för SFP:s integrationspolitiska utskott
Partifullmäktiges svar
Motionärerna lyfter upp en viktig fråga som även regeringen uppmärksammat, nämligen invandrarelevers lika förutsättningar att utbilda sig. I Regeringsprogrammet för Jyrki Katainens regering från juni 2011 kan vi bl.a. läsa följande: Målet är att det ska ingå språkutbildning även i yrkesutbildningen för invandrare. Invandrarnas tillgång till integrationsutbildning och språkutbildning ska effektiviseras i hela landet. Särskilt kommer man att betona språkundervisningen till studerande och hemmamammor samt att utbudet på språkundervisning är tillräckligt mångsidigt. Tillgången till utbildning och stödåtgärder för unga invandrare säkerställs. Särskild uppmärksamhet fästs vid sådana unga invandrare som kommer till Finland när de är i slutet av läropliktsåldern eller efter läropliktsåldern. Som en del i reformen av statsandelssystemet utreds grunderna för statsandelarna för den grundläggande utbildningen. Detta görs i syfte att säkra tillgången till jämlik grundläggande utbildning av jämn kvalitet även i fortsättningen. Målet för reformen är att finansieringen av den grundläggande utbildningen i fortsättningen i större utsträckning ska grunda sig på indikatorer som beskriver den grundläggande utbildningens verksamhetsmiljö, t.ex. invandrarnas andel av befolkningen i kommunen, vuxenbefolkningens utbildningsnivå och arbetslöshetsgraden. Gymnasieförberedande utbildning för invandrare inleds. Utvecklandet av en läroavtalsutbildning hos flera arbetsgivare utreds. Möjligheterna för ungdomar, invandrare och personer med funktionsnedsättning att delta i läroavtalsutbildning förbättras. Av dessa reformer har den om gymnasieförberedande utbildning genomförts och är i kraft från och med hösten 2014.
En nyhet för denna regeringsperiod är även det specialunderstöd för åtgärder som främjar utbildningsmässig jämställdhet som utbildningsanordnare kan söka. För åren 2014-15 handlar det om sammanlagt ca 23 miljoner euro extra understöd som kan sökas för att riktas till skolor som verkar i en mer utmanande verksamhetsmiljö med beaktande av följande kriterier:
– Andel personer i åldern 30-54 år som endast avlagt grundstadiet
– Arbetslöshetsgraden
– Andel personer vars modersmål är något annat än finska, svenska eller samiska
– Elevantalet i grundskolornas årsklasser 1 – 9
Specialunderstödet beviljas efter ansökan och är således inte direkt finansiering, men andel elever med invandrarbakgrund är ett av kriterierna för att tilldelas understöd. Det viktiga vore att denna typ av understöd skulle finnas tillgängligt för alla skolor som behöver stöda invandrarelever att uppnå grundskolebetyg. I förslaget till nytt statsandelssystem utgör flerspråkighet ett kriterium, dvs. kommunen skulle få förhöjd statsandel för samtliga kommuninvånare med främmande språk. I nuvarande system får kommunerna förhöjt enhetspris för elever med främmande språk, men kommuner med många invånare med främmande språk skulle alltså komma att gynnas i statsandelsreformen, vilket förhoppningsvis även kommer att synas i satsningar inom skolan. Som motionärerna påpekar är det av yttersta vikt att lärarna som arbetar med invandrarelever har kunskap om multikulturell pedagogik. I dagens läge ingår redan kursen Multikulturell pedagogik på 5 sp som obligatorisk inom pedagogie magisterexamen för alla blivande klass- och speciallärare. Även andra, valfria kurser och biämnesmöjligheter inom Flerspråkighet och flerspråkighetsdidaktik finns inom lärarutbildningen vid PF i Vasa. Det viktiga vore att även lärare som inte läst multikulturell pedagogik som en del av sina studier skulle kunna fortbilda sig i ämnet.
Partifullmäktige föreslår för partidagenatt SFP i riksdag och regeringen ska arbeta för
att det finns resurser i skolor med invandrarelever att i normalklass ge sådant specialstöd som krävs för att invandrareleverna i möjligaste mån skall kunna uppnå grundskolbetyg
att lärare har möjlighet att fortbilda sig i multikulturell pedagogik, för att bättre kunna bemöta en allt mer mångkulturell verklighet i klassrummen
