Beslut
Partidagen beslöt att SFP arbetar för
- att barn och unga erbjuds tillgång till kostnadsfria hobby- och idrottsaktiviteter i kommunen
- att barn och unga får vara med och påverka vilka fritidsaktiviteter kommunen erbjuder dem
- att kommunerna samarbetar med och stöder de aktörer som erbjuder fritidsverksamhet till barn och unga
- att varje barn och ungdom oberoende av bakgrund har åtminstone en hobby de tycker om, till exempel genom att erbjuda hobbysedlar
Behandling
En trygg vardag är en förutsättning för välmående unga. Vardagen utgörs av skola, familj och fritid. För många barn är hobbyer något som fyller fritiden så att det knappt finns tid över för annat. För andra är det tyvärr inte fallet.
Enligt Ungdomsbarometern 2016 har över en tredjedel av barn låtit bli att börja med en hobby för att familjen inte har råd med det. Under de senaste åren har kostnaderna för hobbyer mer än tredubblats.
Utbudet av fritidsaktiviteter varierar väldigt mycket i kommunerna. Utbudet påverkas av faktorer som kommunens storlek, tredje sektorns förutsättningar, tillgången till utrymmen och kommunens kapacitet och vilja att arrangera aktiviteter i egen regi. I vissa kommuner erbjuds många olika aktiviteter, i andra ligger fokus mera på t.ex. idrott än kultur och tvärtom. Ibland är också viljan god men aktiviteterna av fel sort eftersom barn unga inte har inkluderats i planeringen.
Utbudet hobbyer kommer alltid att variera – en landsbygdskommun kan inte erbjuda samma möjligheter som en stor stad. Däremot kan kommunerna göra utbudet så brett som möjligt. Ett användbart verktyg kunde vara hobbysedlar som i likhet med servicesedlar ger barn och unga möjlighet att välja den hobby de önskar utan att kommunen själv behöver erbjuda dem.
Enligt ny statistik finns det 45 000 unga som varken har studier eller jobb i Finland. Orsaken till utanförskapet är i många fall depression och mentala problem. Undervisnings- och kulturministeriet beräknar att en utslagen ungdom kostar samhället en miljon euro under sin livstid.
Undersökningar visar att barn som har haft hobbyer också har mindre risk att falla utanför samhället och klarar sig bättre på arbetsmarknaden. Barn utan hobbyer har färre vänner, ett snävare socialt liv och går miste om flera erfarenheter och kompetenser som konst, musik eller t.ex. idrott ger. För att främja välmående för alla är det centralt att hobbyverksamhet görs tillgängligt oberoende genus och kön, samt även för minoriteter och för marginaliserade grupper.
Därför anser Svensk Ungdom att kommunerna bör satsa mera på barn och ungas lika möjligheter till hobbyer. En av Svenska folkpartiets grundvärderingar är jämlikhet och allas lika möjlighet att lyckas och må bra. Svensk Ungdom vill att alla barn och unga har möjlighet till åtminstone en hobby de tycker om.
Därför föreslår Svensk Ungdom att Svenska folkpartiets representanter i kommunerna ska verka för:
- ATT varje barn och ungdom oberoende av bakgrund har åtminstone en hobby de tycker om, till exempel genom att erbjuda hobbysedlar
- ATT barn och unga har tillgång till kostnadsfria hobby- och idrottsaktiviteter i kommunen
- ATT barn och unga får vara med och besluta om vilka fritidsaktiviteter kommunen erbjuder dem
- ATT kommunerna stöder de aktörer som erbjuder fritidsverksamhet till unga och kompletterar utbudet vid behov
Ida Schauman Anna Abrahamsson
Förbundsordförande Förbundssekreterare
Svensk Ungdom Svensk Ungdom
Partifullmäktiges svar:
Motionärerna poängterar helt riktigt att det finns belägg för en koppling mellan meningsfylld fritid och minskad risk för utanförskap. Ungdomspolitiken, men också kultur- och idrottspolitiken motiveras bland annat med just detta. Ungdomslagen(1285/2016) som trädde i kraft den 1.1.2017 och idrottslagen (390/2015) från år 2015 är långt byggda enligt samma modell där möjligheterna till meningsfylld fritid för barn och unga poängteras.
Tillgång till hobbyer är nämnt som ett av syftena med ungdomslagen och upptas i lagens 2§ punkt 3) där det stadgas att syftet med lagen är att stödja de ungas fritidssysselsättningar och verksamhet i det civila samhället. I idrottslagen nämns i syftesparagrafen 2 § punkt 4) att syftet med lagen är att främja barns och ungas uppväxt och utveckling.
I idrottslagen ges kommunerna bland annat följande ansvar (5 §) ”Det är kommunernas uppgift att skapa allmänna förutsättningar för idrott på lokal nivå. Kommunen ska skapa förutsättningar för kommuninvånarnas idrottsutövning genom att 1) ordna idrottstjänster samt motion som främjar hälsa och välbefinnande med tanke på olika målgrupper, 2) stödja medborgarverksamhet, medräknat föreningsverksamhet.”
Diskussionen om en ”hobbygaranti” har varit aktuell under den senaste tiden. Ett exempel på detta är den arbetsgrupp som tillsatts av undervisnings- och kulturministern för att för att fortsätta arbetet med förverkligandet av tidigare rekommendationer. Enligt förslagen i arbetsgruppens betänkande (Undervisnings- och kulturministeriets publikationer 10/2017) skall man garantera att alla barn och unga har möjlighet till en hobby de gillar. Arbetsgruppen påpekar också att barns och ungas önskemål i fråga om hobbyverksamhet bör uppmärksammas bättre. Arbetsgruppen rekommenderar även att kommunerna kartlägger lämpliga utrymmen för hobbyverksamhet och i mån av möjlighet erbjuder utrymmen avgiftsfritt för barns och ungas samt barns och föräldrars hobbyverksamhet. Därutöver bör god praxis i fråga om förverkligandet hobbygarantin spridas riksomfattande. Åtgärderna som föreslås i rapporten riktar sig till barn och unga i åldern 6-18, en åldersgrupp på 777 600 personer.
Bestämmelser om de ungas möjligheter att delta och påverka i ungdomsfullmäktige eller en motsvarande påverkansgrupp för unga finns i 26 § i kommunallagen (410/2015). I ungdomslagen 24 § stadgas också om ungas deltagande och påverkan samt hörande av unga. Med unga avses i ungdomslagen personer som inte fyllt 29 år, dvs både barn och unga. Enligt ungdomslagen skall kommunala och statliga myndigheter erbjuda och ordna med möjlighet för unga att delta i och påverka behandlingen av ärenden som gäller ungdomsarbete och ungdomspolitik på lokal-, region- och riksnivå eller så ska de unga höras på annat sätt i sådana frågor. De unga ska därtill höras i ärenden som gäller dem. Med ungdomspolitik avses åtgärder för att förbättra de ungas uppväxt- och levnadsvillkor samt växelverkan mellan generationerna. Frågor om hobbyer kan hänröras till sådana där unga med fördel kan höras av kommunen. Det är skäl att notera att både kommunallagen och ungdomslagen stadgar om delaktighet och påverkan, men inte använder termen beslut. Bakgrunden till detta är att beslut och ansvar hänger ihop och inte kan särskiljas. För minderåriga innebär detta alltså både ett skydd för ohemult ansvar, men också en begränsning av inflytandet.
Dagens stödsystem för att främja aktiv och meningsfylld fritid för barn och unga bygger i huvudsak på två modeller. Å ena sidan öppna kostnadsfria offentliga tjänster, typ bibliotek och ungdomsgårdar samt å andra sidan understöd till föreningsverksamhet. Föreningsverksamhet understöds dels av staten genom skatte- och tipsmedel (Veikkaus via UKM och SHM) samt av kommunerna som bidrag och som anvisande av utrymmen. Detta system upplevs av aktörerna som välfungerande, samtidigt kan man ändå se en polarisering där en del unga har väldigt många hobbyer och andra är helt utan. En direkt sedel typ ”hobbysdel” kunde vara ett sätt att rikta stödet mer jämnt än nuvarande system. En eventuell nackdel med en strikt marknadsmekanism, där föreningars understöd kommer i form av hobbysedlar via de unga ”kunderna”, kan vara att små grupper och föreningar, bland annat sådana som företräder minoriteter och som nu kan ges en viss positiv särbehandling vid beslut om understöd kan missgynnas. Frågan om var ”hobbysedlarna” fungerar som gångbara betalningsmedel, och t.ex. om regler skall finnas för till hur stor del avgifter utöver sedeln kan påläggas gör att en introduktion av hobbysedlar så att önskad effekt fås kan vara svårt.
Partifullmäktige föreslår att SFP arbetar för
- att barn och unga erbjuds tillgång till kostnadsfria hobby- och idrottsaktiviteter i kommunen
- att barn och unga får vara med och påverka vilka fritidsaktiviteter kommunen erbjuder dem
- att kommunerna samarbetar med och stöder de aktörer som erbjuder fritidsverksamhet till barn och unga
- att kommunerna kan komplettera utbudet till exempel genom att inleda experiment med att erbjuda hobbysedlar
