Beslut
SFP arbetar för:
- att en myndighet i Finlands åläggs att granska hur skolornas upprätthållare uppfyller sina lagstadgade uppgifter gällande elevers rätt till en trygg skolmiljö och ett jämlikt mobbningsförebyggande arbete
- att säkra resurser för att motverka mobbning i alla former
- att säkerställa tillgången till handledande och stödjande personal så som kuratorer och skolpsykologer i de nya välfärdsområdena
Behandling
Partifullmäktiges svar
Alla barn har rätt till en jämlik utbildning i en trygg inlärningsmiljö. Svenska folkpartiet anser att mobbning starkt ska motverkas och åtgärder alltid vidtas då mobbningsfall uppkommer.
Mobbning är ett allvarligt fenomen som i värsta fall kan lämna livslånga psykiska och till och med fysiska men. Det kan ta sig till uttryck på flera olika sätt, från hånfulla kommentarer och utfrysning till kränkningar eller våld. Mobbning kan äga rum både på fritiden och i skolan. Det kan ske ansikte mot ansikte, men i allt fler fall har det övergått till nätmobbning som kan ske via applikationer för snabbmeddelanden eller sociala medier. Det centrala i mobbningsfall är hur den mobbade upplever situationen och hur hen mår.
På grund av sin mångfacetterade karaktär kan mobbning vara ett utmanande problem att ta tag i. Desto viktigare är det därför att det i skolorna, kommunerna och i hemmen finns tillräckliga resurser och metoder att använda sig av då mobbning uppdagas. Det är utbildningsanordnaren som ansvarar för att garantera en trygg inlärningsmiljö för alla.
I januari 2021 presenterade regeringen ett åtgärdsprogram för förebyggande av mobbning, våld och trakasserier inom småbarnspedagogiken, skolorna och läroanstalterna som innefattar flera åtgärder för att ingripa i mobbning. Utöver åtgärdsprogrammet har riksdagen i februari 2022 godkänt en lag (RP 127/2021) vars syfte är att ge effektivare metoder att agera vid mobbning och våld i skolor. Enligt den nya lagen är lärare och rektorer i andra stadiet skyldiga att meddela om trakasserier, mobbning eller våld som skett i skolan eller under skolvägen till vårdnadshavaren för både den utsatta och den misstänkta. Denna bestämmelse har sedan 2013 funnits i lagen om den grundläggande utbildningen.
Då mobbning uppdagas är det i första hand skolan, hemmet och de berörda som sinsemellan försöker lösa situationen. I allvarliga fall tas polisen med i processen. Det straffrättsliga ansvaret börjar vid 15 års ålder men en yngre person har trots det ett skadeståndsansvar ifall mobbaren till exempel haft sönder den mobbades egendom. Brottsbenämningar som kan vara aktuella i mobbningsfall är till exempel ärekränkning, olaga hot, spridande av information som kränker privatlivet och misshandel. Beroende på brottets typ kan det krävas att målsägande, det vill säga offret, gör en brottsanmälan. Till exempel misshandel lyder under allmänt åtal vilket innebär att det alltid undersöks av polisen. I dagens läge omfattar strafflagen därmed redan en stor del av de brottsrubriceringar som kan vara aktuella vid mobbningsfall.
Svenska folkpartiet anser att det vore viktigt att rikta mer resurser till det förebyggande arbetet för att motverka alla former av mobbning. I samband med att verksamheten i de nya välfärdsområdena kommer igång är det också viktigt att säkerställa tillgången till kuratorer och skolpsykologer så att den mobbade, men också mobbaren, kan söka hjälp med låg tröskel. Det är viktigt att kontakten mellan skolorna och elevvården fungerar och att elev- och studerandevården ska finnas tillgänglig i skolan.
I Finland ansvarar utbildningsanordnarna för att lagen följs. Som motionärerna skriver har vi idag ingen myndighet i Finland som skulle övervaka hur skolorna fyller sina lagstadgade uppdrag. Partidagen år 2021 fattade därför beslut om att Svenska folkpartiet arbetar för att det görs en utredning om att utöka regionförvaltningsverkets befogenheter att självständigt granska den grundläggande undervisningen i kommunerna (motion 21/2021).
Partifullmäktiges beslutsförslag
SFP arbetar för:
- att en myndighet i Finland åläggs ansvaret att granska hur skolorna uppfyller sina lagstadgade uppdrag
- att säkra resurser för att motverka mobbning i alla former
- att säkerställa tillgången till kuratorer och skolpsykologer i de nya välfärdsområdena
Motion
I den senaste skolhälsoenkäten (Institutet för hälsa och välfärd, 2021) framgår att mobbningen ökat särskilt i årskurs åtta och nio i grundskolan. Sex procent av eleverna i årskurs åtta och nio sade sig ha upplevt mobbning minst en gång i veckan, till skillnad från 5,5 procent för två år sedan. Siffrorna är oroväckande, särskilt med tanke på att mobbningen under tidigare år haft en avtagande trend. Det är ett tydligt tecken på att samhället behöver ta ett hårdare grepp om mobbningen i skolorna. Ingen elev eller studerande ska behöva vara rädd för att gå till skolan.
I Finland ansvarar utbildningsanordnaren själv för att lagen och läroplanen följs. Det mobbningsförebyggande arbetet och sätten hur man ingriper när mobbningsfall uppstår ser alltså olika ut i olika skolor och kommuner. I skolhälsoenkäten framgår också att mängden mobbning varierar i olika skolor och kommuner. För att alla skolor ska ha jämlika möjligheter att motverka mobbning behöver Finland en nationell struktur för hur mobbning bekämpas och hur man ingriper när mobbning uppstår.
I dagens läge finns ingen myndighet som självmant kan granska hur skolan uppfyller sitt lagstadgade uppdrag om att skolvardagen ska vara trygg för alla. Detta i motsats till alla andra nordiska länder där en sådan myndighet finns. Regionförvaltningsverket kan i dagsläget skrida till handling, om ett klagomål lämnas in. Med andra ord ligger ansvaret att ingripa på elever och studerande samt deras föräldrar. Situationen är otroligt orättvis, och möjligheter att ingripa förebyggande saknas.
För att verkligen kunna ingripa måste vi börja se mobbning som det brott det de facto är. Mobbning är ett allvarligt brott och kräver en egen brottsrubricering i strafflagen. En särskild brottsrubricering i strafflagen skulle bland annat ge vuxna som jobbar med barn och unga bättre möjligheter – men också skyldigheter – att ingripa i skolvåld. Det vi kallar för mobbning uppfyller kriterierna för psykiskt eller fysiskt våld. Därmed måste vi också kunna tala om mobbning enligt dess rätta benämningar, vilket en egen brottsrubricering i strafflagen skulle framhäva. Regeringens åtgärdsprogram för att motverka mobbning i skolor är inte tillräckligt.
Enligt lagen om den grundläggande utbildningen ska varje barn ha rätt till en trygg skolgång. Idag är det inte är realitet. Mobbning gör vardagen till ett helvete för den utsatta, och lämnar spår för resten av livet. Mobbning har också en negativ inverkan på inlärning. Därför behöver vi ordentliga krafttag för att råda bot på mobbningen, det vinner hela samhället på.
Därför vill Svensk Ungdom att Svenska folkpartiet ska arbeta för:
Motionärens beslutsförslag
- Att en myndighet i Finland åläggs ansvaret att granska hur skolorna uppfyller sina lagstadgade uppdrag.
- Att mobbning får en egen brottsrubricering i strafflagen.
Motionär
Svensk Ungdom
Frida Sigfrids
Förbundsordförande
Malin Lindholm
Förbundssekreterare
