Motion 13 – Psykiskt våld måste kriminaliseras tydligt i lagstiftningen

16.06.2024 | Lag och rätt, Våld mot kvinnor

Beslut

Partidagens beslut

SFP arbetar för

• att psykiskt våld tydligt kriminaliseras i lagstiftningen genom att ett nytt rekvisit för tvingande kontroll tas in i strafflagen.

Behandling

Partifullmäktiges svar

Enligt THL:s undersökning (Hälsosamma Finland, 2023) upplever både kvinnor och män psykiskt våld i parrelation. Undersökningen visar att den mest utsatta gruppen är unga och medelålders kvinnor.

Psykiskt våld har visat sig vara en vanlig form av våld i vårt samhälle och i takt med detta ökar även behovet av att bättre känna igen och identifiera psykiskt våld. Som motionären lyfter fram är psykiskt våld straffbart som misshandel i Finland, men rättssystemet har svårt att identifiera psykiskt våld som sker i nära relationer. Detta leder i sin tur till att få fall straffas som misshandel.

I enlighet med justitieministeriets utredning (2023), som motionären också refererar till,  är det motiverat att i strafflagen föreskriva om “tvingande kontroll” som ett nytt brottsrekvisit. På så vis kan vi reagera effektivt på våldet som ökar, samtidigt som vi tydligt signalerar att psykiskt våld är ett straffbart brott.

SFP vill se ett Finland där man kan leva ett tryggt liv fritt från våld och trakasserier.

Beslutsförslag

SFP arbetar för

• att psykiskt våld tydligt kriminaliseras i lagstiftningen genom att ett nytt rekvisit för tvingande kontroll tas in i strafflagen.

Motion 13 – Psykiskt våld måste kriminaliseras tydligt i lagstiftningen

Psykiskt våld är den vanligaste orsaken till att man är i kontakt med ett skyddshem eller öppna tjänster för offer för våld. Men fall av långvarig psykisk misshandel i nära relationer fångas fortfarande inte upp av rättssystemet i Finland.

Enligt Statistikcentralens nyaste kartläggning (Sukupuolistunut väkivalta ja lähisuhdeväkivalta Suomessa, 2021) har hälften av alla kvinnor i Finland och 41 procent av männen någon gång upplevt psykiskt våld i en nära relation. Kvinnorna har oftare upplevt upprepat, grovt psykiskt våld, såsom kontroll, skrämsel eller hot.

Psykiskt våld är straffbart som misshandel i Finland, men rättssystemet har svårt att identifiera psykisk misshandel som sker i nära relationer. Detta trots att det handlar om ett allvarligt, ofta långvarigt, beteende som syftar till att ta kontrollen och makten över en annan människa. Det här kan ske på olika sätt, till exempel genom att hota, skrämma och förödmjuka offret så att hens självförtroende och självbestämmanderätt undermineras.

Istanbulkonventionen, (Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och av våld i hemmet) som trädde i kraft i Finland 2015, förpliktar Finland att ingripa i psykiskt våld. Europarådets expertgrupp för åtgärder mot våld mot kvinnor och våld i hemmet (GREVIO) övervakar hur väl parterna lever upp till Istanbulkonventionen. Enligt den nyaste granskningsrapporten om Finland (2019) finns det svårigheter med att känna igen och reagera tillräckligt effektivt på alla former av våld mot kvinnor i Finland.

Rapporten uppmanar de finska myndigheterna bland annat att utreda och lagföra samt effektivt bestraffa psykiska våldshandlingar. Därtill uppmanar GREVIO Finland att starkt överväga att inkludera en ny bestämmelse i strafflagen som bättre skulle passa inom ramarna för Istanbulkonventionen, det vill säga att kriminalisera gärningar som allvarligt kränker en persons psykiska integritet på det sätt som avses i konventionens artikel 33.

Psykiskt våld, det vill säga att skada en persons hälsa utan att begå fysiskt våld, blir ytterst sällan straffbart som misshandel i Finland, visar även en utredning som justitieministeriet publicerade våren 2023 (Utredning om straffbarheten för psykiskt våld och rättspraxis i fråga om förföljelse i Finland).

I utredningen, som gjorts vid juridiska institutionen vid Östra Finlands universitet, framkommer att rekvisitet för förföljelse täcker de fall där gärningsmannen och offret inte bor tillsammans. Däremot omfattar inget brottsrekvisit i sig tvingande kontroll, som kan ta sig uttryck i olika former av begränsning av offrets handlingsfrihet. I utredningen rekommenderas därför att ett nytt rekvisit för tvingande kontroll tas in i strafflagen.

Det har visat sig vara svårt att identifiera psykiskt våld samt att påvisa konsekvenserna av våldet. Ett problem är också att lagstiftningen för närvarande utgår från enskilda händelser, vilket innebär att en enskild allvarlig våldshandling alltid anses allvarligare än upprepade lindriga handlingar.

Därför föreslås det i justitieministeriets utredning att ett brottsrekvisit skulle vara att handlingarna är upprepade. Dessutom föreslås att rekvisitet skulle lyda att handlingarna är ägnade att orsaka följder, såsom till exempel rädsla eller ångest, istället för ett krav på att brottet har orsakat en specifik följd.

Experter anser att en kriminalisering av tvingande kontroll kan rädda liv. Psykiskt våld föregår ofta brott mot liv.

Det finns ett klart behov av att tydligare kriminalisera psykiskt våld i lagstiftningen. Svenska Kvinnoförbundet anser att det är viktigt att myndigheterna åläggs att reagera tidigare på hot och kontroll i nära relationer. Dels kan vi förhindra dödsfall och dels behöver lagstiftningen och samhället signalera att psykiskt våld är ett straffbart brott.