16.06.2024 | Migration och integration, Svenskan i Finland

Beslut

Partidagens beslut

SFP arbetar för

• att säkerställa att en invandrare alltid ska ges en valmöjlighet i fråga om integrationsspråket, finska eller svenska
• att säkerställa tillgänglig information till nyanlända om integrationsmöjligheten på båda språken
• att skolorna har en god beredskap och tillgängliga finlandssvenska läromedel att ta emot elever med andra modersmål och annan kulturbakgrund
• att aktörer inom tredje sektorn som arbetar med integration på svenska får tillräckliga resurser
• att integrationslagen ändras så att den vuxna inflyttade ges möjlighet att studera båda språken under integrationstiden om hen önskar och har kapacitet därtill. Istället för ”finska eller svenska” skulle formuleringen vara ”finska och/eller svenska”.

Behandling

Partifullmäktiges svar

Motionären framhåller målet från regeringsprogrammet Orpo om att cirka 5–10 procent av invandrarna ska integreras på svenska. Trots att det finns en lagstadgad rättighet till att välja integrationsväg på antingen finska eller svenska, är detta i praktiken inte alltid en självklarhet. Finlands officiella tvåspråkighet måste beaktas även i invandrings- och integrationspolitiken. Liksom motionären påpekar har nationalspråksstrategin, som utarbetats under regeringen Marin och med SFP:s starka engagemang, identifierat regionala skillnader i tillhandahållandet av integrationsutbildning på svenska samt bristen på kunskap om den svenska integrationsvägen hos myndigheter. Det är därför viktigt att de integrationsfrämjande tjänsterna utvecklas och en smidig integrationsväg säkerställs på båda nationalspråken. En utmaning är att myndigheterna inte alltid erbjuder en svenskspråkig integrationsväg. Integrationen på svenska fungerar inte alltid effektivt, även när det tagits ett beslut om att personen ska integreras på svenska.

Beslutsförslag

SFP arbetar för

• att säkerställa att en invandrare alltid ska ges en valmöjlighet i fråga om integrationsspråket, finska eller svenska
• att säkerställa tillgänglig information till nyanlända om integrationsmöjligheten på båda språken
• att skolorna har en god beredskap och tillgängliga finlandssvenska läromedel att ta emot elever med andra modersmål och annan kulturbakgrund
• att aktörer inom tredje sektorn som arbetar med integration på svenska får tillräckliga resurser.
• att integrationslagen ändras så att den vuxna inflyttade ges möjlighet att studera båda språken under integrationstiden om hen önskar och har kapacitet därtill. Istället för ”finska eller svenska” skulle formuleringen vara ”finska och/eller svenska”.

Motion 23 – Hur uppnå 5 – 10 % svenskintegrerade i enlighet med regeringsprogrammet?

I regeringsprogrammet från 2023 finns flera goda skrivningar om integration på svenska. Att fler invandrare bör ges möjligheten att integreras på svenska är en fråga som redan länge varit aktuell och som bland annat lyfts upp inom ramen för den senaste Nationalspråksstrategin. I regeringsprogrammet nämns nu för första gången specifikt att cirka 5 – 10 % i framtiden ska integreras på svenska.

En av de främsta orsakerna till att folk kommer till Finland är på grund av en arbetsplats. År 2023 ansökte 16 999 personer om första uppehållstillstånd på grund av arbete, 2022 var motsvarande summa 20 960. Många av dessa har redan kunskaper i och arbetar på engelska, vilket underlättar inlärningen av svenska. En annan stor grupp som kommer till Finland är de som invandrar på grund av kärlek. Det borde vara en självklarhet att de som har en finlandssvensk partner också skulle få integreras på svenska. Många som kommer till Finland ser också Norden som en helhet och önskar följaktligen integreras på svenska. Ytterligare en stor grupp som önskar integreras på svenska är de som inlett sina integrationsstudier på finska, men insett att finskan är för utmanande och ser svenskan som en möjlighet till medborgarskap före fortsatta studier i finska. Givetvis bör den som integrerats på svenska senare också ges möjlighet att läsa finska, alternativt kunde grundläggande studier i det andra nationalspråket vara en del av integrationstiden om personen har kapacitet till det.

Enligt integrationslagen har en person rätt att välja vilket språk hen önskar integreras på, finska eller svenska. Fortfarande är rätten till ett val inte en självklarhet. En av de främsta utmaningarna är bristfällig information om att Finland är ett tvåspråkigt land och om möjligheten till integration på svenska i Finland. Kunskapen om den svenska integrationsstigen hos tjänstemännen är begränsad och inställningen till integration på svenska hos den enskilda tjänstemannen kan vara negativ. I dagens läge kommer flyktingar till Finland, också till orter där svenskan är i majoritet, utan att ha fått information om att de kommer till ett tvåspråkigt land eller att det är möjligt att integreras på svenska. Enligt regeringsprogrammet ska nu sökandet efter kommunplatser för kvotflyktingar även i svenskspråkiga kommuner effektiveras. Oavsett integrationsstig bör informationen om rätten till att välja integrationsspråk alltid ges i ett tillräckligt tidigt skede, så att personen kan göra ett aktivt och välgrundat val gällande integrationsspråket.

Integrationslagen begränsar den invandrades val av integrationsspråk till antingen finska eller svenska och berättigar inte till byte av språk under integrationstiden. Det här betyder att valet av det ena språket stänger möjligheterna att studera också det andra kostnadsfritt under pågående integrationstid. I arbetslivet behövs ändå ofta båda språken och för många offentliga tjänster är grundläggande kunskaper i det andra inhemska ett krav. De invandrare som har intresse och kapacitet därtill skulle gynnas av att kunna studera båda språken under integrationstiden. På sikt skulle det också öka utbudet av svenskspråkig arbetskraft generellt. En ändring i lagen skulle ge den inflyttade likvärdiga möjligheter till kunskap i båda språken som lokalbefolkningen som får språkundervisning i det andra inhemska som en del av den grundläggande kostnadsfria utbildningen. En invandrare som idag önskar studera båda språken måste studera det andra språket på egen bekostnad. Därtill skulle det också kunna öka intresset för studier i svenska bland inflyttade eftersom ett val av svenska inte skulle utesluta studier i finska, som för de flesta ändå är nödvändigt till viss del.

Att det huvudsakliga integrationsansvaret överförs till kommunen och att sysselsättningstjänsterna i framtiden är en del av kommunens ansvar kan ha en positiv effekt för integrationen på svenska. En större lokal kännedom och kunskap om den tvåspråkiga verkligheten i en kommun kan skapa mer gynnsamma förutsättningar och en större förståelse för integrationen på svenska.

En viktig fråga som regeringen måste ta ställning till är vilka som ingår i de 5 – 10 % som ska integreras på svenska. Utgör till exempel de läropliktiga en del av kvoten? I de trakter där inflyttade huvudsakligen integreras på finska är andelen elever med annanspråkig bakgrund i de svenskspråkiga skolorna mycket låg. Det betyder att eleverna i dessa skolor inte har samma möjlighet att bekanta sig med det mångkulturella i sin vardag, en kompetens som blir allt viktigare med tanke på den globala utvecklingen. Bemötandet av elever med annan kulturell bakgrund är därmed en ytterst relevant fråga i de finlandssvenska skolorna. Utvecklandet av kompetensen bland den undervisande personalen och vägledarna är avgörande för en lyckad integration i skolan. S2-lärarutbildningen som startat vid HU är ett steg i rätt riktning men till exempel vägledningen i övergångsskedet från högstadiet till gymnasiet eller yrkesskola behöver utvecklas för att erbjuda en jämlik framtid.

En avgörande fråga för en ökad och lyckad integration på svenska är också att stöda de redan integrerade så att de i sin tur kan stöda de nyanlända i deras integrationsprocess. Egenspråksmänniskor med kunskaper i och om det svenska kan vara avgörande för en lyckad integration. Svenska.fi:s verksamhet är ett föredömligt exempel i frågan. Liknande organisationer bör erbjudas en tryggad finansiering och inte endast tillfälliga projektpengar för att bygga upp en långsiktig verksamhet.