Ukrainas sak är vår och vi ska stöda dem på allt sätt vi kan. Nu måste Europa vakna – agera gemensamt och stödja landet. Just nu är Europa helt offside och det är mycket oroväckande. Det ska vara en självklarhet att ukrainarna ska vara med och staka ut sin framtid i sitt eget land för att försvara sitt språk, sin samhörighet, identitet och kultur.
Ett samtal kan förändra massor. Ett samtal kan skapa en osäkrare värld. Tidigare i veckan tog USA:s och Rysslands presidenter sig friheten att diskutera framtiden och människoödet för ett självständigt land utan att de – det vill säga ukrainarna – själva får vara med. Ett samtal som säkert kommer att citeras i otaliga historiska skrifter i framtiden.
Andemeningen var säkert god – vapenvila. Anfallskriget i Ukraina har pågått i snart tre år. Det har resulterat i hundratusentals döda och skadade. Många helt oskyldiga – barn och kvinnor. Skolor och sjukhus har bombarderats.
Ukraina är en del av Europa. Ukrainas sak är vår och vi ska stöda dem på allt sätt vi kan. Nu måste Europa vakna – agera gemensamt och stödja landet. Just nu är Europa helt offside och det är mycket oroväckande. Det ska vara en självklarhet att ukrainarna ska vara med och staka ut sin framtid i sitt eget land för att försvara sitt språk, sin samhörighet, identitet och kultur.
För just kultur, språk och identitet är kittet i ett lands samhörighet. Winston Churchill sägs ha konstaterat mitt under pågående krig: ”Har vi ingen konst och kultur har vi inget att försvara!”
Just konsten och kulturen är aktuella nu i riksdagen, då den kulturpolitiska redogörelsen är på agendan. Det råder en stark kritik från kulturfältet kring branschens finansiering men den ekonomiska situationen i vårt land är utmanande och här berörs alla.
Finland behöver kultur och aktörer som utövar kultur. Genom kulturen kan människor också uppleva delaktighet och meningsfullhet, vilket i sin tur ger upphov till en bred bildning, välbefinnande samt ett samhälleligt och ekonomiskt värde i samarbete med andra politikområden.
I den Kulturpolitiska redogörelsen stadgas att konsten och kulturen på 2040-talet är en kraft som stärker och förenar Finland och som inspirerar till att bygga en mer hållbar, livskraftig och mänsklig framtid. Även språket är en stor del av kulturen – oberoende av modersmål.
Ett av de mål som presenteras i redogörelsen är att alla ska ha rätt att delta i konst och kultur. För att detta skall vara möjligt behöver vi kulturarbetare. Svenska folkpartiet vill förnya socialskyddet som en helhet och hit hör även kulturarbetarnas socialskydd.
Socialskyddet måste anpassas till den moderna arbetsmarknaden och bättre beakta frilansare samt kultur- och konstutövare. Inom de kreativa branscherna består försörjningen ofta av en kombination av många olika källor såsom löneinkomster, arvoden, företagarinkomster och stipendier. Heltidsanställningarna inom den egna branschen är få förunnade.
Kreativa yrkesutövare hamnar därför lätt emellan i det nuvarande systemet och saknar ofta det skyddsnät som skulle möjliggöra ett hållbart arbetsliv. Vi vill se över systemen så att de blir mer flexibla, tryggar utkomst i olika livssituationer och alltid uppmuntrar till arbete.
Vi behöver de kreativa branscherna även i framtiden. De bidrar inte bara till ekonomisk nytta – närmare 4 procent av vår BNP – utan också till samhällets välmående och livskvalitet. Genom att se till att de som arbetar inom kreativa yrken kan verka i en trygg och mänsklig arbetsmiljö stöder vi samtidigt hela samhällets välbefinnande och kulturella livskraft.
