Ledamot Andersson levererade talet 6.7 2026
Ärade talman,
Vårens ramförhandlingar fördes i en situation där den globala ekonomin prövas exceptionellt hårt. Kriget i Ukraina och konflikten i Hormuzsundet ökar den globala osäkerheten. Det tär också på förutsättningarna för tillväxt i Finland och försvagar finländarnas framtidstro. Därför är det viktigt att man i samband med ramförhandlingarna trots det knappa ekonomiska handlingsutrymmet vidtog riktade åtgärder för att främja tillväxt, företagande och sysselsättning.
Nya jobb uppstår först och främst i små och medelstora företag. I Finland finns det ungefär 230 000 ensamföretagare. I samband med ramförhandlingarna fattade regeringen många beslut som är viktiga just för småföretagarna. I och med reformen av företagarnas pensionssystem får ensamföretagare och småföretagare skäligare pensionsavgifter. Även företagaravdraget höjs. Dessutom genomförs den reform av beskattningen av anställningsoptioner som de finländska tillväxtföretagen länge efterlyst.
Ett annat beslut som är viktigt för småföretagare och många kvinnodominerade branscher är den temporära höjningen av hushållsavdraget. Hushållsavdraget är särskilt viktigt inom bygg-, renoverings- och reparationsbranschen, städbranschen samt vård- och omsorgssektorn. Det stöder sysselsättningen och förebygger svart ekonomi.
Det svåra läget inom byggbranschen måste tas på allvar och därför är satsningarna på reparationsbyggande på över hundra miljoner euro mycket välkomna. Med tanke på den finländska industrin och transportbranschen är det viktigt att yrkesdiesel införs för minst tio år.
Ärade talman,
Regeringen har i ramrian beslutat att nästa år rikta en 40 miljoners euros tilläggsfinansiering till vården och omsorgen. Det här är viktigt, då vi vet att välfärdsområdenas situation är svår och att en reform av finansieringslagen inte kommer att ske före nästa valperiod. Genom tilläggsfinansieringen har välfärdsområdena möjlighet att till exempel utveckla den efterlängtade egenläkarmodellen och stärka den svenskspråkiga servicen inom vården. Ett annat viktigt beslut är att skapa ett skatteavdrag för donationer till tredje sektorns vård- och omsorgsorganisationer.
Ärade talman,
Sysselsättningsläget i Finland är svårt och det måste tas på allvar. Trots att den ekonomiska tillväxten och främjandet av den är det viktigaste medlet med tanke på sysselsättningen är det också viktigt att vidta riktade sysselsättningsåtgärder särskilt för att förbättra de ungas situation. Utvidgningen av användningen av sysselsättningssedeln för unga och sänkningen av företagens tröskel för att använda den är ett välkommet beslut. Det är särskilt viktigt att få det allra första jobbet.
Också i ekonomiskt svåra tider måste man våga komma med nya utvecklingstankar. Därför är regeringens beslut att inleda ett försök med helhetsskoldagar mycket välkommet. En helhetsskoldag innebär att det i samband med skolan ordnas intressant hobbyverksamhet för eleverna och skolskjutsarna ordnas så att de passar ihop med den. Det främjar samhörighet, förebygger mobbning och bidrar till motion. I synnerhet i glesbygden är det för närvarande svårt för många barn och unga att delta i hobbyer efter skoldagen.
Ärade talman,
Det svenska språkets ställning och den finlandssvenska kulturen och utbildningen stärks. I Svenska riksdagsgruppen är vi nöjda att regeringen har valt att stärka två av de centrala svenskspråkiga institutionerna i Finland. Det finlandssvenska universitetet, Åbo Akademi har en i universitetslagen föreskrivet specialuppdrag att utbilda på svenska. Hittills har specialuppdraget inte beaktats i universitetets finansiering. Nu stärks Åbo Akademis ställning genom en årlig tilläggsfinansiering på tre miljoner euro.
Mycket välkommet är också att Svenska Teatern äntligen på riktigt får nationalscenstatus. Detta har SFP redan länge jobbat för. Det här är ett viktigt beslut för det svenska språkets ställning och den finlandssvenska kulturen. Eller för att citera Svenska Teatern: ”Det är en tydlig markering från regeringen om långsiktig hållbarhet för vårt nationalspråk: för första gången blir vi nu likabehandlade med de finskspråkiga institutionerna.”
Ärade talman,
det är mindre än ett år kvar till riksdagsvalet. Det har vi alla märkt. Under hösten får vi säkert höra hur de olika partierna tänker sköta anpassningen i miljardklass under nästa valperiod.
Det finns skäl att fråga dem som bara förespråkar nedskärningar var besparingar i denna skala ska hittas. När det gäller dem som enbart förlitar sig på skattehöjningar måste man fråga hur vi någonsin ska få fart på den ekonomiska tillväxten. Finland behöver fler jobb, fler framgångsrika företag och nya investeringar. Det åstadkoms inte genom skattehöjningar på åtta miljarder euro.
Det är klart att vi utöver skuldbromsen behöver en stark tillväxtväxel under de kommande åren. Finland reser sig inte bara genom nedskärningar eller skattehöjningar, utan vi behöver framför allt tillväxt och arbete för att främja den.
