Frågan är om den fria marknaden håller på att urholkas inifrån. Om kortsiktigt egenintresse och nationalistiska handelshinder fortsätter att dominera, kan vi stå inför en period av minskad global samverkan och ökade ekonomiska motsättningar.
Riksdagen inledde sitt arbete denna vecka. Våren och hela detta år kommer förutom att präglas av kommunal och välfärdsområdesval av ekonomiska frågor. Vi behöver nu få en växande ekonomi. Gjorda sparåtgärder har varit nödvändiga men tillväxt är det som skall säkerställa vårt välfärdssamhälle.
Världspolitiken präglas av osäkerhet och skarpa motsättningar, och handelspolitiken är inget undantag. USA:s ekonomiska linje under Donald Trump innebär en tydlig protektionistisk vändning. De nya tullarna på kinesiska, kanadensiska och mexikanska varor har redan väckt motreaktioner. Respektive länder har svarat med egna handelshinder, samtidigt som EU förbereder motåtgärder. USA har ändå bestämt att skjuta upp tullarna mot Kanada och Mexiko med 30 dagar, vilket ger dessa länder en chans att förhandla. Detta skapar dock osäkerhet för företag och marknader, då risken för en eskalerande handelskonflikt fortfarande är hög.
Trumps ekonomiska politik bygger på tanken att protektionistiska åtgärder ska gynna den inhemska industrin och stärka arbetsmarknaden. Men erfarenheten visar att tullar ofta leder till motsatta effekter – stigande priser för konsumenter, ineffektiva marknader och handelskonflikter som hämmar global tillväxt. Denna utveckling hotar den globala frihandeln, som länge varit en drivkraft för ekonomisk tillväxt och innovation. Joe Biden varnade i sitt avskedstal för en farlig maktkoncentration hos ekonomiska eliter, vilket kan underminera demokratin och den fria marknadsekonomin. Trumps tullpolitik riskerar att ytterligare stärka denna utveckling genom att gynna vissa sektorer på bekostnad av en bredare ekonomisk stabilitet.
Samtidigt innebär den växande ekonomiska nationalismen att små exportberoende länder, som Finland, kan drabbas av svårigheter. Vår ekonomi visar på en försiktig återhämtning efter pandemin och energikrisen, men ett mer protektionistiskt handelsklimat kan hämma exporttillväxten och investeringar. Om USA:s handelspolitik leder till en ny våg av handelskrig, kommer det att påverka finska företag som är beroende av globala värdekedjor.
Frågan är om den fria marknaden håller på att urholkas inifrån. Om kortsiktigt egenintresse och nationalistiska handelshinder fortsätter att dominera, kan vi stå inför en period av minskad global samverkan och ökade ekonomiska motsättningar. För Finland och andra små ekonomier blir det allt viktigare att upprätthålla starka handelsrelationer med både EU och globala aktörer. Svaret ligger i hur världens länder väljer att balansera mellan protektionism och öppen handel i framtiden. I långa loppet vinner inget land på ett handelskrig.
