Det ursprungliga syftet med vårdreformen var mer jämlik vård åt alla finländare, bättre samarbete mellan socialvård, bashälsovård och specialsjukvård samt lägre kostnader för vården.
Enligt SFP:s partiordförande Anna-Maja Henriksson verkar det som om inga av dessa målsättningar kommer att uppnås.
– Vården kommer inte att bli mer jämlik, utan snarare riskerar ojämlikheten öka mellan patienter som använder arbetsplatshälsovård och patienter som använder sig av landskapens vårdbolag. Valfrihetsmodellen kommer att göra det så gott som omöjligt att samarbeta mellan vårdformerna, vilket bland annat innebär sämre service för mindre bemedlade finländare. Och vad gäller kostnaderna beräknas bara kostnaderna för olika ICT-investeringar överskrida de 3 miljarder regeringen påstått sig spara med reformen, säger Henriksson.
Henriksson undrar vad som blir bättre av att landskapen, som de facto ser ut att få ett väldigt begränsat självstyre, övertar ansvaret för hela social- och hälsovården
– Vad innebär det för människorna i kommunerna att så väsentliga delar av kommunernas uppgifter överförs till landskapen? Jo, det demokratiska inflytandet krymper och blir för vissa kommuners och därmed medborgares del i praktiken obefintligt. Med denna reform tar man ett stort steg bort från medborgarsamhället samtidigt som inga garantier för bättre service finns. Fortsättningsvis vore det enda kloka att ta time out med hela paketet tills alla bitar, också valfriheten och hur den ska se ut är klara.
