Ett historiskt år

Vi står inför en annorlunda jul. Det har varit ett år vi sent ska glömma. Coronaviruset har prövat hela vårt samhälle och oss som individer.

När januari började hade Finland just gett över EU:s ordförandeskap till Kroatien. Ett av de största samtalsämnena var de stora markbränder som härjade i Australien. I början av februari samlades regeringen för att diskutera hur Finland ska bli klimatneutralt senast år 2035. Under mötet gjordes många viktiga beslut, bland annat att industrins elskatt sänks till EU:s miniminivå.

Samtidigt började rapporterna om det nya coronaviruset strömma in. Det första konstaterade fallet i Finland kom i januari. Det handlade om en kinesisk turist i Lappland som sen tillfrisknade och kunde åka hem. Därefter började fallen småningom öka också hos oss. I början av mars hade de första dödsfallen i Europa rapporterats och viruset spreds snabbare i vårt land. Den 16 mars gjordes ett historiskt beslut. I samråd med republikens president konstaterade regeringen att det råder undantagsförhållanden i vårt land. I rask takt fattade regering och riksdag beslut som i praktiken betydde att vi stängde ner vårt samhälle helt. Det var jobbigt men nödvändigt. Ett av de svåraste besluten för mig personligen var att isolera Nyland från resten av Finland. En stängning som varade i tre veckor och som innebar en betydande inskränkning i medborgarnas rörelsefrihet. Beslutet gjordes för att trygga vårdkapaciteten i landet och för att hindra smittspridningen. Vi fattade också beslut om omfattande stöd till bland annat företag, kommunerna, barn och unga samt kulturen. Tack vare att finländarna följde rekommendationerna så väl och regeringen agerade i rätt tid kunde vi stegvis öppna samhället igen.

Under sommaren hade vi få coronafall och den inhemska turismen fick sig ett uppsving. I regeringen enades vi om viktiga beslut gällande EU:s återhämtningspaket. Den globala pandemin har slagit hårt mot alla ekonomier i världen och också mot Europa och Finland. Därför behövs gemensamma beslut på EU-nivå. Beslut behövs också nationellt. Under budgetrian i september fattade regeringen beslut som ska leda till minst 30 000 nya sysselsatta. Bland annat görs satsningar för att förbättra äldre arbetstagares position på arbetsmarknaden, välmående i arbetslivet, livslångt lärande och smidigare tillståndsprocesser för utländsk arbetskraft.

I början av hösten var coronaläget fortsättningsvis ganska lugnt i vårt land. Det blev bättre också i Sverige och gränsen kunde öppnas för en kort tid. I november började ändå antalet fall stiga igen. Samtidigt har lokala och regionala aktörer jobbat mycket för att hindra smittspridningen. I Österbotten och Vasa lyckades man ”platta kurvan” med snabba beslut om restriktioner som befolkningen följde. I huvudstadsregionen och på vissa andra håll i landet är läget i skrivande stund allvarligt och vi kan inte utesluta att det kan behövas ytterligare begränsningar med hjälp av beredskapslagen ifall de lokala restriktionerna inte ser ut att räcka.

Det har varit ett på många sätt tufft år. Samtidigt har det visat många av de fina sidorna i det finländska samhället. Hur bra vi har kunnat ta hand om varandra och hur människor har hjälpt sin nästa, stött lokala företag och försökt lära sig att leva med läget. Tack vare bland annat en hårt arbetande vårdpersonal har Finland länge varit ett av de länder som klarat krisen bäst i Europa.

Jag vill också ingjuta hopp i oss alla. Det har kommit flera positiva nyheter om att utvecklingen av vaccin är på slutrakan. De första finländarna kan förhoppningsvis vaccineras i början av det nya året. Vi har också ett kommunalval att se fram emot. I det behövs allas er hjälp – det kan handla om att ställa upp själv, att vara med i en stödtrupp eller att rösta på SFP. Samhället bygger vi tillsammans.

Men nu bästa vänner, nu blir det snart jul. Jag ser fram emot att få tillbringa tid med närmaste familjen, att förhoppningsvis få ta en tur i skidspåret och njuta av god mat och härlig julmusik. Jag önskar er alla en riktigt god jul och ett gott nytt år.

Psykisk ohälsa är inte samma sak som depression

I takt med att vårdköerna ökar, sjukskrivningar ökar och coronapandemin sätter sina spår i den mentala hälsan hos unga synar både SFP:s vice ordförande Henrik Wickström och Svensk Ungdoms ordförande Frida Sigfrids framtidsutsikterna. Den psykiska ohälsan har kallats Finlands dyraste folksjukdom. Hur oroliga ska vi vara?

Läs föregående artikel

Skatterna är medel – inte mål

För ett antal år sedan löd en politisk slogan att motsättningarnas tid är förbi. Det här har visat sig vara en förhoppning som inte infriats. Tvärtom har vi sett att motsättningarna ökat i den offentliga debatten.

Läs följande artikel