Den förväntade språkkonsekvensanalysen saknas i regeringens omfattande paket om vård- och landskapsreformen.
Paketet med lagtexter sändes ut från ministeriet på utlåtanderond sent på onsdag eftermiddag. SFP:s partistyrelse anser att medborgarna i en rättsstat som Finland har rätt att förvänta sig en ärlig, öppen analys av de olika alternativens för-och nackdelar samt konsekvenser.
– Regeringen visar en obehaglig nonchalans gällande den svenskspråkiga befolkningens rätt till vård på modersmålet. Vi kräver att regeringen gör en trovärdig språkkonsekvensbedömning av reformen. Till exempel i jämförelsen mellan Vasa och Seinäjoki då det gäller status som fulljoursjukhus. Såväl dagens verksamhet vid sjukhusen, som personalens språkkunskaper, framtida möjligheter till rekrytering av språkkunnig personal, samt allmänna tillväxttrender i landskapen måste sättas på bordet, säger partiordförande Anna-Maja Henriksson.
I detaljmotiveringarna till lagen på över trehundra sidor finns bara ett par sidor om de språkliga rättigheterna. Man nämner att Vasa sjukvårdsdistrikt är det enda som har svenska som majoritetsspråk, men gör tolkningen att språklagens uppgift inte primärt är att trygga svenskspråkiga enheter, utan att ge service på båda språken.
– Vi läste nyligen om fallet med den svenskspråkiga patienten i Salo som fick höra att man endast får vård om man talar finska. När attityder leder till livsfarligt försummande från dem som vi litar på att ska ta hand om oss när vi är sjuka är läget verkligen allvarligt.
– Jag hade hoppats att regeringen, då den nu sjösätter en reform som har betydande effekter på alla finländares vardag, åtminstone hade respekterat landets språkminoritet så mycket att en ordentlig språkkonsekvensanalys hade gjorts. Det här är snudd på grov maktpolitik som nu tyvärr drivs på landets svenskspråkiga medborgares bekostnad.
