Det är fortfarande helt öppet hur de språkliga rättigheterna ska garanteras i samband med vårdreformen.
– Avsaknaden av en språkkonsekvensbedömning gör det omöjligt att bedöma hur reformen kommer att påverka den enskilda medborgarens möjligheter att få service på sitt modersmål i framtiden, säger SFP:s ordförande Anna-Maja Henriksson.
Regeringen presenterade igår ett mycket halvfärdigt utkast till vårdreformens lagstiftning. I utkastet ingår inte några som helst bedömningar över reformens konsekvenser. Dessutom är regeringens linje gällande valfriheten inom vården fortfarande mycket oklar.
– En ökad valfrihet inom vården är välkommet och kan ge nya möjligheter för tryggandet av den språkliga servicen. Men eftersom inte ens regeringen själv vet hur valfriheten ska se ut, är det också här helt omöjligt att säga vilka konsekvenser valfriheten kommer att få.
Henriksson kan inte acceptera att lagutkasten saknar garantier för de språkliga minoriteternas påverkningsmöjligheter i de tvåspråkiga landskapens beslutande organ.
– Den svenskspråkiga befolkningen bör garanteras faktiskt inflytande i de tvåspråkiga landskapen. SFP kräver därför att den språkliga minoriteten garanteras representation i de tvåspråkiga landskapens styrelser. Dessutom bör det planerade minoritetsspråksorganet också ha beslutande makt. Organet ska inte endast vara ett kaffesällskap, utan den bör ha verkligt inflytande.
– Det är förkastligt att regeringen fortfarande tänker nedmontera Vasa centralsjukhus, utan att ha presenterat några som helst språkkonsekvensbedömningar. SFP förutsätter att regeringen väljer en 12 + 1 modell där också Vasa centralsjukhus har full dygnet runt jour. Allt annat är helt otänkbart.
