Medborgarbladet

Snart har vi riksdagsval igen. Fyra år går snabbt och det har hänt ofantligt mycket, också sådant som ingen av oss kunde förutse.

I Finland har vem som helst rätt att välja utbildning på valfritt nationalspråk, finska eller svenska. Språköarna spelar en viktig roll i att trygga den här rättigheten – och jobbet de utför ger många ringar på vattnet, menar Karin Ihalainen. Ihalainen, som är tjänstledig från sitt rektorsjobb på Svenska skolan i Lahtis, är projektledare för Kommunförbundets tvååriga projekt Uppdrag språköar. Projektets mål är att ge språköarna en högre status och mera stöd.

Under COP27 togs ett historiskt beslut att officiellt grunda en fond för att ersätta utsatta länder för de skador som klimatuppvärmningen orsakat. Bland annat FN:s generalsekreterare Antionio Guterres beskrev den omdiskuterade “loss and damage”-fonden som ett viktigt steg mot klimaträttvisa. Resten av mötet då? Inte något annat än ett misslyckande.

Det ska alltid löna sig att jobba – det är något Svenska folkpartiet länge framhållit. Men hur ökar man sysselsättningsgrader, råder bot på arbetskraftsbristen och hur skapar man en sporrande skattepolitik, eller ett sunt investeringsklimat? I grund och botten ligger företagen. SFP:are tar upp fyra viktiga teman kring företagsamhet.

Småbarnspedagogik, skola, äldrevård, sjukhus, idrott, kultur, kollektivtrafik, polisen och allt det goda som ger trygghet i vardagen. Inget av det här skapas ur det tomma intet. Välfärden måste skapas genom arbete och företagsamhet. Det är så vi får skatteintäkter som håller samhällshjulen rullande. En hållbar ekonomi är vårt nordiska välfärdssamhälles bästa garant.

Östersjön är ett hav där förändringarna syns snabbt – ett mycket sårbart hav, säger riksdagsledamot Anders Adlercreutz som håller i trådarna för beredningen av SFP:s Östersjöprogram. Sedan hösten 2021 har en arbetsgrupp jobbat för ett uppdaterat program för vårt hav – Adlercreutz ger oss en insyn i processen. 

Både Finland och Sverige har lämnat in sina medlemsansökningar till Nato. Nu är det upp till försvarsalliansen om länderna blir medlemmar. Finland och Sverige är också de sista av de nordiska länderna att ansluta sig till Nato – nu hoppas man på ett starkare samarbete och kanske en gemensam nordisk röst som kan påverka Nato internt. 

Efter en paus på ungefär tio år öppnar den svenskspråkiga psykoterapiutbildningen i Helsingfors sina dörrar igen. Utbildningen ordnas i samarbete med Helsingfors universitet och Finlands Svenska Psykoterapiföreing (FSP). Redan nu kan det konstateras att utbildningen väckt mycket intresse bland sökande, slår FSP:s styrelsemedlem Joachim von Weissenberg fast. Riksdagsbehandlingen av medborgarinitiativet om avgiftsfri psykoterapiutbildning är också avslutad: riksdagen godkände förslaget i medborgarinitiativ till den del det gäller att inleda lagstiftningsarbete.

Det förslag till fastighetsskattereform som ligger på bordet just nu kan innebära en kraftig höjning av fastighetsskatten. Reformens ändamål är att man på ett riktigare sätt kunna beakta markområdens och byggnaders verkliga marknadsvärde. Problemet är att reformen kraftigt kan drabba enskilda fastighetsägare runt om i landet då beskattningsvärdet på mark kan höjas med upp till över 600 %. SFP:s vice ordförande, riksdagsledamot Sandra Bergqvist är mycket kritisk till den reform som nu är på remissrunda. Ett förslag SFP inte godkänt.

För två år sedan var det undantagsförhållanden i vårt land. Orsaken var ett envist virus, covid-19, som skulle bli vår objudna gäst i såväl Finland som i hela världen för flera år framåt. Vi har alla prövats hårt av coronatiden, och vi hade inte ännu hunnit lägga den krisen helt bakom oss, före Putin och Ryssland slungade in oss i följande kris. 

För riksdagsledamot Mikko Ollikainen är den lokala samhörigheten och gemenskapen  ryggraden i politiken. Det går nog ingen som besöker Ollikainen i hans österbottniska hemtrakter miste om. 

Under de senaste veckorna har jag utkämpat något av en jakobsbrottning. Och ifall ni vill veta uttryckets ursprung, handlar det väl egentligen om att kämpa med sig själv, mellan det man kanske vill göra och det man borde göra. I politik – och i investeringsbeslut – är det en speciellt besvärlig fråga.

Var tredje högskolestuderande i Finland lider av antingen ångest- eller depressionssymtom. Det framkommer i en undersökning som Institutet för hälsa och välfärd (THL) publicerade i mitten av december. Orsakerna till att så många unga lider av psykisk ohälsa är mångfacetterade och kan inte enbart åläggas coronapandemin, utan handlar om större strukturella problem. Trots det lyser åtgärderna inom mentalvården med sin frånvaro.