SFP-politikerna inom HUS, Nora Grotenfelt, Henrik Wickström och Elin Blomqvist-Valtonen, vill att HUS satsar mer på att stärka den svenskspråkiga servicen.
Nationalspråksnämndens årsberättelse för 2025 visar att HUS fortfarande inte lever upp till de språkliga rättigheterna. Trots vissa förbättringar når den svenskspråkiga servicen inte den fastställda målnivån, och skillnaderna mellan enheterna är stora.
Nationalspråksnämnden tog del av årsberättelsen vid sitt möte i dag.
Enheternas medeltal i språkfrågan stannade på 3,45 av 5, vilket är under minimimålet på 3,5. Endast hälften av de svenskspråkiga patienterna upplever att de får service på sitt eget språk.
Problemen är välkända, men åtgärderna är otillräckliga. Patientens kontaktspråk registreras inte konsekvent, och nivån på språkbrukstillägget, som är ett centralt styrmedel, har stått stilla i flera år samtidigt som färre anställda får del av det.
Nationalspråksnämnden fick också ta del av information om hur den svenskspråkiga servicen inom förlossningsverksamheten ska stärkas.
– Det här handlar inte om ambitioner, utan om rättigheter. Svenskspråkiga patienter ska inte få sämre service för sina skattepengar, säger Grotenfelt, medlem i nationalspråksnämnden.
– Samtidigt står det klart att centraliseringen av vården till huvudstadsregionen har påverkat tillgången till svenskspråkig service negativt. Västra Nylands välfärdsområde har ett nationellt utvecklingsansvar för den svenskspråkiga servicen, och det borde även beaktas inom HUS, säger Wickström, riksdagsledamot och styrelsemedlem i HUS.
HUS styrelse måste se till att tvåspråkig service prioriteras. I praktiken kunde det ske genom ett höjt språkbrukstillägg, bättre styrning av enheter som inte når målen, en fungerande kartläggning av personalens språkkunskaper samt ett tillräckligt utbrett servicenärverk.
– Så länge tvåspråkigheten inte fungerar i vardagen lever HUS inte upp till lagen. Nu behövs konkret ansvarstagande, säger Blomqvist-Valtonen, styrelsemedlem i HUS.
