EN LÅNGSIKTIG BOSTADSPOLITIK
Boendet är en viktig del av vardagstryggheten. Samhällets uppgift är att skapa förutsättningar för en långsiktig bostadspolitik som stöder social jämlikhet, som är ekologiskt hållbar och som inte belastas av onödiga bestämmelser.
Vi vill ha en fungerande bostadsmarknad där alla har tillgång till ett skäligt boende till rimliga -kostnader. I tätorter ska nya bostäder byggas i anslutning till fungerande kollektivtrafik och lättrafikleder. Vi vill bo i sunda hus i trivsamma boendemiljöer. Bostadspolitiken ska beakta samhällsutvecklingen, människors behov och flyttrörelser. Invånarnas inkludering och jämställd-het samt miljövänlighet ska vara bärande värderingar.
LÄMPLIGT BOENDE FÖR ALLA
Alla har rätt till tak över huvudet, ett eget hem. Planläggningen och byggandet ska genomsyras av jämställdhet och jämlikhet och ta i beaktande samhällets mångfald och människors behov i olika livssituationer. Trygghet ska vara ett av ledorden då man planerar specialgruppers boende och kommuner kan inte vända bostadslösa eller papperslösa ryggen. Vi vill att vi i högre grad främjar interaktion mellan olika generationer. Interaktion stöder trivseln. Personer med funktionsnedsättning ska i större utsträckning än idag kunna välja var de bor.
• Vi vill se ett Finland där alla har ett hem.
• Man ska alltid bedöma möjligheten att koppla– -samman projekt för daghem och äldreboende.
Daghem och äldreboende, studerandelägenheter och äldreboende kan med fördel byggas nära varandra för att öka interaktionen mellan olika generationer.
• För att studerande ska kunna studera framgångs-rikt behöver de skäligt boende nära studieplatsen.
• Det behövs fortsättningsvis stöd för byggande av grupphem och andra former av boende för personer med specialbehov. Kommunerna måste se till att det finns tillräckligt med tomter för detta ändamål.
• Det måste finnas mekanismer för att säkra att såväl seniorer som personer med funktions-nedsättning kan bo i ett eget hem.
Det ska förverkligas bland annat med hjälp av digitalisering, annan hjälputrustning och flexibel och fungerande hemservice. Speciellt när det gäller den äldre befolkningen behöver det finnas olika typer av boendeformer där det finns möjlighet till gemenskap.
• Vi anser att man även fortsättningsvis ska kunna stöda byggandet av hiss i äldre flervåningshus.
• Kommuner och staten måste ta ansvar för -följderna av sin politik. Bostads– och pappers-lösa kan inte lämnas vind för våg. De regelverk som myndigheterna har gällande heminkvartering exempelvis för asylsökande ska vara fungerande, realistiska alternativ.
• Bostadslöshet är ett mångfacetterat problem som inte åtgärdas enbart med fler bostäder. Det behövs stödfunktioner och framför allt förebyggande service med låg tröskel.
BYGGANDE MED ETT LÅNGT PERSPEKTIV
Vi ska bygga sunda och hållbara byggnader där det är tryggt att arbeta, vistas och bo. Detta kräver hållbart, resurseffektivt och välplanerat byggande. Hela livscykelns ska tas i beaktande i byggandet.
• Konditionsgranskningar av offentliga byggnader ska vara en kontinuerlig del av underhållet, inte något som man tar till först då problem uppkommer.
• Sunda offentliga byggnader, utan mögel och inomhusluftsproblem ska vara en självklarhet. Det målet når vi om vi förstår att våra byggnader ska planeras väl, byggas med omsorg, skötas med ansvar och repareras när behov uppkommer. Det handlar om ett kontinuerligt basunderhåll.
• Vid upphandling av service ska man alltid använda sig av kvalitetsmätare. Det gäller även planering av byggnader.
Vi behöver en försökskultur i byggandet. Det ska gå att få rimliga undantag från vissa byggnadsbestämmelser för att prova nya lösningar. Världen står inte stilla och boendet är i ständig förändring.
• Valet av material ska inte belasta byggnads-rätten på ett sätt som favoriserar ett stom-material framom ett annat. Det gynnar byggande i mer miljövänliga material.
• Vi vill underlätta byggande i trä. Vi vill starta ett forskningsprojekt som strävar till att se över brandbestämmelserna och göra lagstiftningen materialneutral. Ifall en träbyggnad har sprinklers ska det inte vara nödvändigt att tekniskt brandskydda alla träytor. Finskt trä är inte mer brandfarligt än svenskt.
FINANSIERING
Finansieringen har en stor styrande effekt. Den kan styra trenderna, den kan avgöra vem som vågar ge sig in i branschen och den har betydelse för hur bostadsproduktionen utvecklas. Det är viktigt att vi för en sporrande politik på ett sätt som bidrar till att marknaden fungerar för både individer och företagare.
• Vi är beredda att stegvis sänka avdraget för räntor på bolån. Ränteavdraget i kombination med allt längre lånetider bidrar lätt till att den allmänna prisnivån hålls på en hög nivå.
• Vi vill se över finansieringsstrukturerna i grupp-byggande och ser att staten ska kunna ge en låne-garantier till gruppbyggare. Privatpersoners möjlig-heter att delta i gruppbyggande ska underlättas.
• När städer eller kommuner bygger bostäder ska man inte genom att ha för stora projekt utesluta mindre aktörer.
HÅLLBARHET
Långsiktighet och ekologisk hållbarhet är viktigt. Dessa grundprinciper ska även genomsyra vårt -boende och byggande. Husbyggandet använder 50 % av våra primärresurser och 50 % av alla koldioxid-utsläpp kommer från byggande och boende.
• Energieffektiviteten i vårt boende ska vara faktisk, inte teoretisk. Vi vill införa en analys av byggandets hela koldioxidavtryck, inklusive återanvändning av byggmaterial.
• Vi behöver smarta och individuella lösningar då det gäller användningen av bland annat vatten, el och energi, i olika hushåll. Den nytta som kan fås genom att använda smart husteknik ska synas i energibeviset. Det ska vara lätt för konsumenten att följa med konsumtionen.
• Lokal och utsläppsfri energiproduktion ska -främjas. Husbolag ska kunna ha egna källor till energi och kunna styra energin inom husbolaget enligt eget tycke. Vi vill införa virtuell mätning för att stöda lokal energiproduktion och till exempel det att bostadsaktiebolag kostnadseffektivt ska kunna använda lokalproducerad el både för fastighetens och för lägenheternas förbrukning.
• Hållbarhetsaspekten ska beaktas bättre i all kommunal verksamhet. Då det gäller stadsplanering betyder det bland annat att vi koncentrerar tätare byggande kring kollektivtrafiklederna.
• Byggprojekt som får offentligt stöd ska fylla hållbarhetskrav. En byggnads koldioxidavtryck ska beaktas i beslut om ARA-stöd.
• Att bo hållbart är möjligt både på landsbygden och i städer, men det kräver att vi planerar utifrån städernas och landsbygdens olika behov. Det be-tyder att en stark näringsstruktur byggs upp där den behövs och att jordbrukets särskilda behov tas i beaktande i planeringen.
EN FLEXIBEL HYRESMARKNAD
Vi behöver ett brett urval boendealternativ. Därför vill vi stöda hyresbostadsbyggande. Aktörerna som bygger hyresbostäder är för tillfället få och det finns ett stort behov av fler hyresbostäder i våra städer och kommuner idag. Tillgången till förmånliga hyresbostäder stöder också Finlands ekonomiska tillväxt eftersom det leder till flexibilitet. En hyresmarknad med flexibla och fungerande spelregler gynnar både hyrestagare och bostadsägare.
• En statsstödd produktion av hyresbostäder för studerande, men även för andra specialgrupper, behövs.
• ARA:s investeringsstöd för studentbostäder borde höjas.
• ARA:s 40-åriga stödmodell bör ses över. Idag belastas lånen med höga amorteringar i lånetidens slutskede då bostadshuset även står inför stora renoveringar. Amorteringarna borde fördelas jämnt över hela lånetiden.
FUNGERANDE PLANERING OCH ÖVERVAKNING
Vi ser ett mervärde i att blanda olika former av boende i samma bostadsområde. Genom proaktiv bostadspolitik motverkas segregering. Bostads-planeringen ska fungera i samarbete med planeringen av kollektivtrafiken. Fungerande och smidig kollektivtrafik utökar pendlingsområdet och leder till att de genomsnittliga lägenhetspriserna sänks tack vare ett ökat utbud.
Hela trafiksektorn står inför stora förändringar. Det är någonting vi måste vara beredda på. Vid planering av bostads-områden vill vi inte att onödiga bestämmelser ska belasta bostadens pris. Tillgång till planerad tomtmark är av avgörande betydelse för att bostads-marknaden ska fungera. Våra kommuner ska alltid ha en tillräckligt stor reserv planlagd mark.
• Vid byggande och bostadsförsäljning ska bilplatser lösas in till sitt fulla värde av dem som vill ha en bilplats. Kostnaderna för bilplatsbyggandet ska inte belasta alla bostäders pris. Man kunde sträva till att 50 % av de parkeringsplatser som detaljplanen kräver byggs genast och 50% av platserna hänvisas till en separat tomt som planeras för en parkerings-anläggning som en privat aktör ansvarar för. Behoven ska fastställas områdesvis i generalplanen. Vid byggande av studentbostäder kan kravet på antal bilplatser sänkas.
• När en byggnad ändras till bostad från ett annat användningssyfte ska det vara möjligt att avvika från gällande byggnadsbestämmelser efter -balanserat övervägande.
• I byggnadsordningar kunde man områdesvis bedöma möjligheten att ge bostadsvåningshus tillbyggnads- eller kompletteringsbyggnadsrätt i form av exempelvis en extra lätt våning på taket. Det skulle kunna underlätta finansieringen av renoveringar.
• Lovprocesserna måste vara smidiga och olika aktörer ska bättre kunna kommunicera med varandra digitalt. De digitala byggnadslovssystemen borde harmoniseras så att de kommunicerar med varandra och fungerar i hela landet.
• Vi vill se en högklassig arkitektur med nya, innovativa och ekologiska lösningar. Kommunen måste trygga detta genom detaljplanerna eller sakkunnigorgan för stadsbilden.
• Allt för strikta krav på generalplaneringen gör instrumentet långsamt och oändamålsenligt. En uppdatering av en generalplan ska vara lätt och smidig.
• Byggnadstillsynsenheterna ska ha de resurser och den sakkunskap som krävs för att övervaka byggandet från det tidiga planeringsskedet till byggnadens ibruktagande. Det kräver tillräckligt stora enheter. På så sätt kan slarvbyggen som lätt leder till inomhusluftsproblem förhindras. Samarbete över kommun-gränserna ska vara möjligt.
