Motion 5 – Ökad sysselsättning utan skatt på överlåtelsevinst för stadigvarande bostad

Motion

Ökad sysselsättning utan skatt på överlåtelsevinst för stadigvarande bostad

Befolkningen i Finland flyttar förhållandevis lite. År 2008 bytte 270 000 finländare bostadskommun*. Detta motsvarar endast 5,1 % av befolkningen. Till exempel i USA är flyttningsbenägenheten mycket högre och 11 miljoner ** amerikaner bytte under samma år bostadskommun (county). Beaktande att medianarealen av amerikanska counties är tre gånger större än de finländska kommunernas dito, är den mellankommunala flyttningsbenägenheten i USA nästan 2½ gång så hög som i Finland. Även i Sverige är motsvarande tal en femtedel högre. ***

Hög regional mobilitet inom landet är givetvis inget självändamål. Den låga flyttningsbenägenheten i Finland utgör dock ett allvarligt problem på arbetsmarknaden där matchningen mellan potentiella arbetstagare och obesatta arbetsplatser lider. Även Sfp:s regionalpolitiska program tar fasta på detta. Den sista januari 2010 fanns det enligt arbetskraftsbyråernas statistik totalt 55 000 lediga arbetsplatser någonstans i landet. **** En del av dessa lediga arbetsplatser skulle kunna besättas om den geografiska rörligheten i Finland vore högre.

Orsakerna till den låga flyttningsbenägenheten i landet är många. En av dessa utgörs av beskattningen av överlåtelsevinsten vid försäljning av egen bostad. Enligt nuvarande praxis beskattas prisökningen på en stadigvarande bostad om man inte bott i bostaden i minst två år utan avbrott. Denna beskattning slår proportionerligt högst ut i tillväxtcentra, där priserna på bostäder stadigt ökar och där de största överlåtelsevinsterna följaktligen uppstår. Utflyttningen från dessa centra – och därmed inflyttningen till mindre orter – hämmas således proportionerligt mest av det nuvarande systemet. Då bostadsprisökningen på utflyttningsorter är markant lägre än i tillväxtcentra, påverkar inte beskattningen utflyttning från dessa orter i lika hög grad.

Till yttermera visso orsakar tvåårsregeln att omsättningen på bostäder i Finland generellt är lägre än vad den skulle kunna vara. Den lägre omsättningen leder till minskat utbud, och minskat utbud leder som känt till högre priser med ökad inflation. De höga priserna leder å sin sida till minskad inhemsk konsumtion då kapitalet som finns bundet i bostadsmassan är större än nödvändigt. År 2006 utgjorde boendeutgifternas andel en fjärdedel av hushållens totala utgifter i Finland. ***** Endast i tre EU-länder är denna andel högre.

Befolkningsgrupper där flyttning plötsligt är en nödvändighet berörs mera än andra av denna tvåårsregel. Till dem hör bl.a. arbetslösa. En annan grupp som påverkas är nyutexaminerade studerande som tidvis är tvungna att vänta ut tvåårsperioden och således inte genast kan söka sig tillbaka till sin hemort efter avlagd examen. Under tiden kan de komma att skapa sig en anknytning till arbetsmarknaden på sin studieort som i värsta fall kan bli permanent.

Totalt beräknas överlåtelsevinsterna på samtliga fasigheter/bostadsaktier inbringa 344 miljoner Euro ****** i den finländska statskassan år 2010 vilket skulle utgöra endast 0,7 % av statens totala intäkter. Även om ingen statistik existerar, kan intäkterna för överlåtelsevinst på stadigvarande bostäder antas vara avsevärt lägre än denna summa. Om överlåtelsevisten slopades skulle detta intäktsbortfall kompenseras av ett ökat skatteuttag som en följd av ett bättre sysselsättningsläge. Reformen vore således positiv m.h.t. skatteintäkter, eller åtminstone kostnadsneutral.

Antalet personer som i spekulativt syfte kunde tänkas utnyttja avskaffandet av överlåtelsevinst förblir i sammanhanget marginellt. En lägre prisökning på bostadsmarknaden i kombination med skatten på överlåtelse av fastigheter (den tidigare s.k. stämpelskatten) leder dessutom till minskat utrymme för ”yrkesmässigt bostadsbyte”. Tentativ spekulation kunde dessutom ytterligare stävjas med en 30- eller 60-dagarsfrist.

Mera omfattande spekulativ nybyggnation å privatpersoners vägnar är däremot ett tänkbart scenario eftersom värdestegringen från råmaterial till färdig bostad är ansenlig. För att förhindra spekulativt nybyggande, borde det förnyade regelverket begränsas till att omfatta endast gamla fastigheter/bostadsaktier.

Sfp:s lokalavdelning i Karis samt övriga undertecknade föreslår således att partiets representanter i regering och riksdag arbetar för

att avskaffa tvåårsregeln vid beskattning av överlåtelsevinst för försäljning av stadigvarande ej nybyggd bostad, eller för

att omvandla samma två-årsregel till en motsvarande trettio- eller sextiodagars- dito.

SFP i Karis

Carl-Johan Virta Tomas Hanell
ordförande vice ordförande

Anders Walls Werner Orre
Karis Ekenäs

Källor:
* Statistikcentralen, Befolkningsdatabasen.
** U.S. Census Bureau, Current Population Survey, 2008 Annual Social and Economic Supplement
*** Statistiska Centralbyrån, Statistikdatabaserna
**** TEM, Työllisyyskatsaus Tammikuu 2010, s. 1-2
***** Boverket (2009): Boendekostnader och boendeutgifter – Sverige och Europa, s. 30
****** Finansministeriet, inofficiellt estimat, e-postkommunikation med kt Jukka Vanhanen 17.3.2010.

Partistyrelsens utlåtande:

I Finland bygger skattesystemet på en omfattande skattebas och i princip är alla inkomster skattepliktig inkomst om de inte genom lag är befriade från skatt. Enligt 45 § i inkomstskattelagen utgör vinst som har erhållits vid överlåtelse av egendom skattepliktig kapitalinkomst. Men överlåtelsevinst för egen bostad är skattefri inkomst på vissa villkor. Enligt 48 § i samma lag är vinst som erhållits vid överlåtelse av egendom inte skattepliktig inkomst, om den skattskyldige överlåter aktier som berättigar till besittning av en lägenhet eller andelar i en byggnad som han har ägt i minst två år och, och om han under ägartiden utan avbrott i minst två år före överlåtelsen har använt som stadigvarande bostad för sig eller sin familj.

Tidigare var regeln i Finland att skattefrihet på överlåtelsevinsten krävde endast att bostaden användes oavbrutet i ett år som stadigvarande bostad före överlåtelsen. Denna karenstid förlängdes till två år 1991.

Överlåtelsevinst räknas ut så att man från överlåtelsepriset drar av den vid beskattningen icke-avskrivna faktiska anskaffningsutgiften samt utgifterna för vinstens förvärvande, t.ex. försäljningskostnaderna. Skattesatsen för kapitalinkomster är 28 %.

I Sverige beskattas 22/30 av vinsten på en privatbostadsfastighet och eftersom skattesatsen är 30 % leder detta till en effektiv skatt på 22 % på vinsten. I Sverige finns det ingen karenstid, utan vinsten från överlåtelse av egen bostad beskattas även om man har bott i den egna bostaden i tiotals år.

Ifall man följer motionärernas argumentation skulle rädslan för beskattningen vara hämmande på viljan att sälja sin bostad och flytta. Detta stämmer inte helt överens med situationen i Sverige eftersom flyttningsbenägenheten enligt motionärerna är större i Sverige än i Finland.

I jämförelse med andra nordiska länder förhåller sig finländare i allmänhet mera reserverade mot tanken att flytta till annat ort för att få jobb (www.stat.fi/tup/hyvinvointikatsaus/hyv_033_virtanen.pdf). I Finland försvaras rätten att få stanna i sin hemort starkare än i de andra nordiska länderna.

Den arbetsgrupp som tillsatts av finansminister Jyrki Katainen för att utreda en totalrevision av beskattningen har på sin agenda bl.a. att undersöka ändamålsenligheten av skattefrihet på överlåtelsevinst som uppkommit vid överlåtelse av den egna bostaden. OECD har i sin ekonomiska utredning över Finland publicerad i april 2010 uppmanat Finland att bredda sin skattebas.

Med tanke på behovet att snarare bredda än begränsa skattebasen är det inte ändamålsenligt att nu diskutera en utvidgning av skattefriheten baserat på argumentet att en skattefrihet utan tvåårs karens skulle förbättra arbetskraftens rörlighet i Finland. Detta eftersom det inte har påvisats att den tvååriga karenstiden för att erhålla skattefrihet vid försäljning av den egna bostaden hämmar de arbetssökandes vilja att flytta till annan ort.

Partistyrelsen föreslår för partidagen

att motionen anses vara besvarad med denna utredning.

Beslut

Partidagen beslöt

  • att en nationell utredning om de skattemässiga förhållandena mellan slopad överlåtelsevinst för stadigvarande bostad, ökad mobilitet samt ökad sysselsättning utförs.