Beslut
Partidagen beslöt:
- att SFP i riksdag och regering arbetar för att man lagstiftningsvägen inför maximigränser för hur länge juridiska rätts- och besvärsprocesser får pågå i utkomst-, pensions- och vårdnadsfrågor.
- att SFP arbetar för att minska antalet sjukpensioneringar genom att förverkliga åtgärdsförslagen i SFP:s arbetslivspolitiska program.
- att SFP utreder vilket utkomststöd personer som anhåller om sjukpension och invalidpension har rätt till under tiden man väntar på avgörande beslut om utkomststödet.
- att SFP i regeringen arbetar arbetar för att förbättra lagstiftningen gällande sjukpension och invalidpension, genom att utreda möjligheten att en neutral myndighet får rätt att avgöra besvär och tvister gällande personers rätt till sjukpension och invalidpension.
Behandling
Att införa ett nytt system med en opartisk myndighet som avgör tvister och problem vid ansökan om sjukpension och invalidpension
Svenska folkpartiet bör vidta åtgärder för att förändra nuvarande system, i syfte att trygga personer med fortsatt arbetsoförmåga att kunna erhålla sjukpension eller invalidpension. Gällande sjukpensionssystem, har det under senaste år fått många negativa rubriker och problem med personer som via rättsprocesser försökt få sjukpension, då deras arbetsoförmåga fortsätter. Många har problem med läkarintyg och utlåtande som inte har någon betydelse, när Fpa:s eller pensionsbolagets läkare avgör arbetsförmåga. Det är också uppenbart med nuvarande system, att många ärenden inte heller i prövningsnämnden eller i försäkringsdomstol får ett korrekt avgörande. Man uppskattar att ca 10 000 personer som är sjukskrivna eller saknar arbetsförmåga, tvingas söka jobb för att kunna försörja sig och att dessa också är tvungna att i första skedet besvära sig, för att ha rätt till någon form av utkomststöd. Till denna grupp hör också personer som är så sjuka att de får palliativ vård (vård i livets slutskede) men ändå är tvungna att söka jobb. Man kan fråga sig vilken arbetsgivare som är villiga att anställa dylika personer med arbetsoförmåga och långa sjukskrivningsperioder.
Sfp bör utreda om detta strider mot andemeningen i dagens lagstiftning, om sjukpension på grund av arbetsoförmåga som fortgår över ett år. Frågan är också, om de privata försäkringsbolagens negativa beslut, styrs av ekonomiska bedömningskriterier. Det skulle med andra ord vara rätt, att en neutral myndighet skulle kunna avgöra i dylika tvister där olika läkares utlåtande och intyg står i strid med varandra. Det behövs alltså läkare i den neutrala myndigheten med rättigheter att på medicinska grunder slutligen avgöra, om person har arbetsförmåga eller ej.
Enligt uppgifter från Fpa får ca 40 % avslag på sin ansökan om sjukpension, och blir tvungna att söka rättelse samt att bli arbetssökande, för att kunna få sitt uppehälle tryggat. Detta är en stor grupp människor som betalt lagstadgad sjuförsäkringspremie under hela sitt arbetsliv, med tron att den dag de blir sjuka, arbetsoförmögna eller invalidiserade, att de skulle ha en social trygghet. Nu visar uppgifterna på, att vårt nuvarande system och lagstiftning inte räcker till för att ge dessa personer en social trygghet.
Svenska folkpartiet bör i riksdagen arbeta för förbättrad lagstiftning gällande sjukpension och invalidpension, med tillsättande av en ny neutral myndighet, som har rätt att avgöra besvär och tvister gällande personers rätt till sjukpension och invalidpension.
Yngve Storsved
Partistyrelsens utlåtande:
Försäkringsjuridik är ett område där det är svårt att finna objektiv sanning. Vårt finländska arbetspensionssystem är i regel ett privaträttsligt försäkringssystem. Det inramas visserligen av lagstiftning på nationell och europeisk nivå och de medicinska diagnoserna väger givetvis tungt då den försäkrades arbetsförmåga skall bedömas. I grund och botten är det ändå de juridiska kriterierna i försäkringsavtalet som skall uppfyllas för att en försäkring skall kunna betalas ut. Det är denna kombination av medicin och juridik som läkare vid försäkringsbolagen skall väga på ett objektivt sätt, i enlighet med läkarnas etik.
Att flytta den juridisk-medicinska bedömningen i varje enskilt fall från pensionsbolagen till en annan instans skulle inte nödvändigtvis ändra på beslutens juridiska karaktär. Många av de finska pensionsförsäkringsbolagen är ömsesidiga, vilket innebär att de ägs av både de försäkrade och försäkringstagarna, det vill säga arbetsmarknadsparterna. Det är inte sagt att löntagarnas rättsliga ställning skulle förbättras ifall avgörandet kring deras egna pensioner skulle flyttas ut från bolagen de själva äger och bestämmer över.
Det går inte att nonchalera de många olyckliga livssituationer som dragits ut på grund av de alltför långa besvärsprocesserna som kan dröja i flera år. Det borde införas en maximigräns för hur länge en försäkrads besvärsprocess skall få ta. Alla medborgare måste få ha reella chanser att planera sin framtid.
Cirka 35 procent av alla årliga pensionärer går på sjukpension på grund av arbetsoförmåga. Det är en katastrofalt stor mängd arbetstagare med en medelålder på 52 år som inte längre kan försörja sig på att arbeta. Mängden sjukpensionärer måste halveras på sikt genom att förverkliga de åtgärder som SFP föreslår i sitt arbetslivsprogram från år 2011.
Partistyrelsens beslutsförslag:
Partidagen besluter
- att SFP arbetar i riksdag och regering för att man lagstiftningsvägen inför maximigränser för hur länge juridiska rätts- och besvärsprocesser får pågå i frågor som gäller utkomst-, pensions- och vårdnadsfrågor
- att SFP arbetar för att minska antalet sjukpensioneringar genom att förverkliga åtgärdsförslagen i SFP:s arbetslivspolitiska program.
