Beslut
Partidagen beslöt att Svenska folkpartiet arbetar för:
- att identifieringen/diagnostiseringen och kunskapen om ätstörningar utvecklas genom regelbunden fortbildning av personalen inom primärhälsovårdsnätverket.
- att vården av personer med ätstörningar i Finland utvecklas.
- att flera enheter med olika modeller för vårdandet av personer med ätstörningar skapas samt att det förebyggande arbetet beaktas som en del i vårdkedjan.
- att en skild svenskspråkig enhet för ätstörningar upprättas där behov finns.
Behandling
Sjukdomarna anorexia nervosa och bulimia nervosa drabbar uppskattningsvis 4 % av tonåringarna. En av hundra tonårsflickor och en av tusen tonårspojkar drabbas av anorexi. Sjukdomarna kan uppträda både tidigare och senare i livet och kan leda till både fysiska och psykiska problem. Dödligheten bland anorexipatienterna är ca 10 %.
Sjukvården i Finland delar in sjukdomar i psykiska och somatiska och eftersom ätstörningar hamnar mitt emellan dessa kategorier gör det dem svårdiagnostiserade. Därför behövs specialiserad ätstörningsvård som beaktar och vårdar både de somatiska och psykiska problemen. I förhållande till andra europeiska länder har Finland hamnat på efterkälken då det endast finns ett fåtal enheter som specialiserat sig på ätstörningssjukdomar.
I Österbotten finns numera två enheter som specialiserat sig på ätstörningsvård medan behovet av att utveckla vården fortfarande är stort i södra Finland. I huvudstadsregionen sköts ätstörningar i huvudsak av HNS. Den psykiatriska avdelning som är specialiserad på ätstörningar har 16 platser och den barnpsykiatriska avdelning som sköter ätstörningar hos 13–17-åringar har 6 platser.
Som insjuknad är det svårt att få heltäckande vård eftersom vården av ätstörningar i Finland sköts med punktinsatser. Förebyggande arbete och tidiga stödinsatser behövs, liksom en fungerande öppen vård och eftervård. Flera dygnet runt vårdplatser behövs och vård på det egna modersmålet måste garanteras.
Svenska Kvinnoförbundet yrkar på att Svenska folkpartiet genom sina representanter verkar för:
- att identifieringen/diagnostiseringen och kunskapen om ätstörningar utvecklas inom det primärhälsovårdsnätverk som finns genom regelbunden fortbildning av personalen.
- att vården av personer med ätstörningar i Finland utvecklas.
- att flera enheter med olika modeller för vårdandet av personer med ätstörningar skapas samt att det förebyggande arbetet beaktas som en del i vårdkedjan.
- att vården ges på klientens modersmål.
- Svenska Kvinnoförbundet r.f.
Carola Sundqvist Agneta Udd-Saarela
Förbundsordförande Generalsekreterare
Partistyrelsens utlåtande:
Satsningar på ätstörningsvården är viktigt då en stor del av dagens unga drabbas av ätstörningar i någon form. Likaså är det lätt att se att det inte finns många platser med specialkompetens inom landet, ännu värre är situationen då det kommer till vård på svenska. I jämförelse med andra länder ligger Finland och den form av vård som är tillgänglig i vårt land efter den utveckling som skett i Europa. Samtidigt kan man med glädje konstatera att kunnandet går framåt i hela landet med stormsteg, även om resurserna släpar markant efter.
Ätstörningar i allmänhet och Bulimia Nervosa (BN) och Anorexia Nervosa (AN) i synnerhet är allvarliga psykiatriska störningar som till största delen drabbar kvinnor. Intensiva forskningsinsatser inom området ätstörningar behövs då många frågor ännu är olösta. Ätstörningar innebär att förhållandet till mat och ätande blivit ett problem. Man tänker mycket på vad man ska äta och inte, eller på när man ska äta, och lyssnar inte på kroppens signaler som säger när man är hungrig eller mätt. Ofta få man också ett förändrat förhållande till sin kropp, och är hård eller dömande mot sig själv.
Det finns olika sorters ätstörningar. De som lider av Anorexia Nervosa äter knappt något och är livrädda för att gå upp i vikt. De som lider av Bulimia Nervosa kräks eller försöker på andra sätt göra sig av med mat som de ätit. Vilken typ av ätstörning man än har, påverkar det hur man tänker om sig själv och ens relationer med andra. En ätstörning innebär alltid att man stör kroppens naturliga signaler och processer. Det kan allvarligt påverka kroppen och hur man mår, därför är det viktigt att man får hjälp så tidigt som möjligt.
Speciellt inom psykiatrin är det viktigt att kunna ha många olika behandligformer för olika patienter. För tillfället står den psykiatriska vården av ätstörningar på stället och behovet till utveckling är större än någonsin tidigare. Således kan man konstatera att behovet av mångfald inom ätstörningsbehandlingar är viktigt för att kunna utveckla den vårdmodell som är mest effektiv. Att endast ha en modell för vårdandet ger inte bästa optimala resultat.
I Jakobstad inom Malmska hälso- och sjukvårdsområdet, har man lyckats föra ut kunskapen om ätstörningar till skolhälsovården och skapat ett remisslöst system till ätstörningspolikliniken. Ett system som gjort tröskeln tillräckligt låg, för att de unga också självmant skall söka sig till vård.
Styrkan i Jakobstadsmodellen ligger i det mångprofessionella team som finns på kliniken och i betoningen av det viktiga samarbetet med familjen. Man har lyckats integrera den somatiska och psykiska vården på ett fungerande sätt.
Det väsentliga inom psykiatriska sjukdomar och -störningar är tidigt ingripande. Således borde igenkännande av dessa utvecklas i basservicen som BVC och skolhälsovården. Ju tidigare man får stöd/vård desto mindre åtgärder behövs.
Partistyrelsens beslutsförslag:
Partidagen besluter att Svenska folkpartiet arbetar för
- att identifieringen/diagnostiseringen och kunskapen om ätstörningar utvecklas inom det primärhälsovårdsnätverk som finns genom regelbunden fortbildning av personalen.
- att vården av personer med ätstörningar i Finland utvecklas.
- att flera enheter med olika modeller för vårdandet av personer med ätstörningar skapas samt att det förebyggande arbetet beaktas som en del i vårdkedjan.
- att vården ges på klientens modersmål
