Beslut
Partidagen beslöt att SFP skall arbeta för:
- att skapa så goda ekonomiska och studietekniska möjligheter att studietiden förkortas för den som så önskar
- att utbildningsprogrammen på tredje stadiet ses över så att studietiden inte förlängs i onödan p.g.a. ineffektiva och dåligt planerade kursutbud
- att de studerande skall ha tillgång till föreläsare och tillräcklig handledning för att studierna skall kunna genomföras i planerad takt. Att byta ut lärarledd undervisning mot en för stor andel självstudier enbart i inbesparingssyfte påverkar examens kvalitet negativt.
- att granska och vid behov arbeta för en korrigering av yrkeshögskolelagen och universitetslagen så att studerande behandlas jämlikt gällande frånvaro och studietid
Behandling
I och med att det i framtiden beräknas uppstå brist på arbetskraft i Finland har olika alternativ till en förlängning av antalet verksamma år i arbetslivet diskuterats. Förutom en höjning av pensionsåldern förs det också fram åsikter om att de ungas studietid bör förkortas.
Då det gäller diskussionerna kring studietiden verkar det som om det inte skulle ha jämförts vad som är önskvärt med vad som är möjligt.
För att klara sin ekonomi under studietiden är många unga tvungna att arbeta vid sidan om studietiden, eftersom studiestödet inte räcker till. När någon tjänar för mycket minskas studiestödet, varför man måste arbeta ännu mera.
Det blir en ond cirkel där det inte lönar sig att arbeta, men där det inte heller går att leva på studiestödet.
Arbete vid sidan av studier förlänger möjligen studietiden för en del. Frågan är om detta enbart är en negativ sak. Arbetet kan ge erfarenheter som är till nytta för studierna, men också för arbetslivet efter studietiden.
Det största hindret för en förkortning av studietiden torde i alla fall vara upplägget av studierna. Också om en ungdom skulle vilja studera i en snabbare takt kan det vara omöjligt därför att föreläsningarna är utspridda till några få timmar per vecka, några få kurser bjuds ut per år och de föreläsningar som annonserats ut inhiberas i sista stund.
En allt större del av kurserna upptas av självstudier, projektarbeten och hemtenter. Detta gäller i första hand universitets- och yrkeshögskolestudier, men fenomenet smyger in i allt större utsträckning i utbildningar också på andra stadiet. Studerande på andra stadiet är definitivt fel målgrupp att erbjudas självstudier i någon större utsträckning.
För äldre studerande är det säkert viktigt att lära sig att själva planera och genomföra olika projekt som en del av studierna, under förutsättning att de den handledning som behövs finns tillgänglig. Däremot är det nog inte till nytta för för slutprodukten – examen, om självstudier införs enbart som en inbesparingsåtgärd. När en allt större del av studietiden upptas av självstudier verkar det i alla fall som om erfarenhet och överföring av kunskap från person till person inte längre skulle uppskattas inom universitetsvärlden. De flesta kan läsa en bok och bilda sig en uppfattning om dess innehåll, men detta är inte samma sak som att via föreläsningar och diskussioner få höra om de erfarenheter som föreläsare och forskare kan tillföra ämnet.
Finland har rykte om sig att vara ett land med hög kvalitet på utbildningen – en ev. förkortning av studietiden får inte innebära en försämring av slutprodukten – examen.
När en effektivering av studietiden i framtiden diskuteras bör sfp:s representanter arbeta för
- att det skall ges realistiska möjligheter, ekonomiskt och studietekniskt, att förkorta studietiden för den som så önskar.
- att utbildningsprogrammen på tredje stadiet ses över så att studietiden inte förlängs i onödan p .g. a. ineffektiva och dåligt planerade kursutbud.
- att de studerande skall ha tillgång till föreläsare och tillräcklig handledning för att studierna skall kunna genomföras i planerad takt. Att byta ut lärarledd undervisning mot en för stor andel självstudier enbart i inbesparingssyfte påverkar examens kvalitet negativt.
Närpes den 7 april 2011
Stefan Mannsén
Partistyrelsens utlåtande:
Under de kommande åren lämnar årligen 10 000 personer fler arbetslivet än vad som träder in i arbetslivet. För att klara av den här utmaningen behövs flera olika insatser, bland annat att arbetskarriärerna förlängs. Förlängningen av arbetskarriärerna innebär också stora ekonomiska fördelar. Skulle varje finländare arbeta ett år längre innebär det ca. 2,5 miljarder euro mera i inkomster till den offentliga ekonomin.
Arbetskarriärernas längd kan förlängas genom insatser i början, mitten och i slutet av karriären. Finländska studerande, speciellt högskolestuderanden, kommer i genomsnitt ut i arbetslivet betydligt senare än i övriga Europeiska länder. Problemet är att de finländska unga börjar studera betydligt senare på högskolor jämfört med unga i andra Europeiska länder.
För att lösa det här problemet har Undervisnings- och kulturministeriet gett förslag på att tidigarelägga de finländska studerandes inträde i studielivet och effektivera antagningen till studierna. Det här är möjligt tack vare effektivare studiehandledning i tidigare skede av utbildningsbanan. Studiehandledningen inom högskolorna bör bli bättre. Finländska studerande studerar inte för länge jämfört med studerande i andra länder, den faktiska studietiden är lika lång som studietiden i andra europeiska länder.
En annan stor utmaning är studerandes inkomster. Det finns stora regionala skillnader i levnadskostnader beroende på var man studerar. Många studerande väljer att arbeta vid sidan om studierna, vilket ofta förlänger studietiden. Samtidigt har studerande skapat kontakter med arbetsliver vilket de har nytta av senare. Arbetslivet får inte påverka studietakten märkbart.
Vid ingången av senaste riksdagsperiod höjdes studiepenningen med 15 procent samtidigt som inkomstgränserna för studerande som arbetar höjdes. Dessutom har andra justeringar gjorts under riksdagsperioden för att förbättra studerandes livssituation. Svenska folkpartiet har aktivt arbetat för att binda studiestödet till levnadskostnadsindex och kommer också att fortsätta arbeta för det under den kommande riksdagsperiod.
För att Finland skall klara sig bra i den internationella konkurrensen krävs att vi håller en hög standard på utbildningen. Till kvalitativ utbildning hör individuell handledning. Individuell handledning bör kunna erbjudas i så stor utsträckning som möjligt. För att kunna garantera en högklassisk utbildning på alla stadier bör tillräckliga resurser riktas till detta. SFP håller fast vid en allmänbildande skola som skapar jämlika förutsättningar för alla och som också tillgodoser barnens och studerandens olika behov och intressen. Dessa aspekter tas i beaktande vid utarbetande av timfördelning och läroplan samt vid fördelning av statsandelar.
Partistyrelsens beslutsförslag:
Partidagen besluter att Svenska folkpartiet arbetar för:
- att skapa så goda ekonomiska och studietekniska möjligheter att studietiden förkortas för den som så önskar
- att utbildningsprogrammen är så effektiva som möjligt och vikt läggs vid planeringen av dem
- att kommande regering arbetar aktivt för att behöriga lärare finns att tillgå samt att studeranden får bättre handledning i sina studiebanor.
