Beslut
Partidagen beslöt att motionen anses vara besvarad med denna utredning.
Behandling
Under många år har man i Finland haft en hög beskattning av de svagaste i samhället. På skattebyråns nätsidor kunde man den 22.januari 2016 läsa att ett skatteuttag om 25% gäller för alla som erhåller förmåner om man inte ansökt separat om förmånsskattekort och / eller justerat sina uppgifter i god tid innan. 25%. Senaste period gällde 22 %. För många som erhåller förmåner är dessutom avdragsrätten för olika avdrag antingen förminskad eller helt slopad. Pensionärer har ingen avdragsrätt alls. Beskattningsgraden för en pension om ca 1800 euro /mån är över 21%. Inga avdrag för resor, alla de normala avdragen för lön gäller inte. Trots att allt fler pensionärer vill eller tvingas arbeta för att få ekonomin att hålla eller studerar, eller reser för att passa barnbarn osv. Men man betalar full skatt, och ofta till och med mer än en löntagare. Med vilken rätt?
Därför yrkar vi på att Sfp verkar för
- att beskattningssystemet i Finland ses över i sin helhet för en humanare beskattning av de svagaste i vårt samhälle ex sambeskattning av makar
- att man utreder vilka effekterna för en minskad skattebelastning för de mest utsatta skulle vara
- att man inför klara gränser för när skatt överhuvudtaget skall betalas, ex. skattefritt under 20.000 euro/år för alla former av löne-/förmånsliknande inkomster
- att man brådskande inför rätten till avdrag för pensionärer, inklusive sjukpensionärer, för ett rättvisare samhälle
- att man utreder möjligheten till max plattskatt för pensionärer, ex 10% för att öka köpkraften och rättvisan i detta samhälle
Catherine Sid och John-Eric Sid
Partifullmäktiges svar
Det skattekort som skatteförvaltningen årligen skickar ut gäller för löneinkomst, och lämpar sig inte som sådant för att verkställa förskottsinnehållningen på olika slags förmåner till rätt belopp. Här avsedda förmåner är bl.a. arbetslöshetsdagpenning, dagpenning för sjukdomstid, stöd för hemvård och privat vård av barn, specialvårdspenning, moderskaps-, faderskaps- och föräldrapenning, partiell vårdpenning, rehabiliteringspenning, arbetsmarknadsstöd, alterneringsersättning, utbildningsstöd och startbidrag. För pensioner beräknas egna skatteprocentsatser.
Från pensioner görs automatiskt ett pensionsinkomstavdrag, vars storlek beror på pensionens storlek. Pensionsinkomstavdraget garanterar att det inte betalas någon skatt på små pensioner. Pensionsinkomstavdragets skatteminskande inverkan minskar allteftersom inkomsterna stiger; dvs. ju större pension, desto mindre pensionsinkomstavdrag.
Förvärvsinkomstavdrag görs automatiskt från löneinkomst till ett belopp som anges i lagen. Till den del kostnaderna överskrider beloppet av det schablonmässiga förvärvsinkomstavdraget kan man även yrka avdrag av kostnader. Kostnader för inkomstens förvärvande är bl.a. kostnader för anskaffning av facklitteratur samt studie- och arbetsresor, medlems- och arbetslöshetskassaavgifter, kostnader för arbetsrum samt kostnader för vetenskap och konst och egna verktyg. Under vissa förutsättningar får löntagare från sin löneinkomst ytterligare dra av kostnaderna för resor mellan bostad och arbetsplats.
Utöver kommunala och statliga inkomstskatter beskattas löner också via arbetsgivaravgifter. Även om arbetsgivaravgifterna betalas in av arbetsgivaren är det löntagaren som i slutändan betalar eftersom lönen minskar med lika mycket.
Vad gäller den plattskatt för pensionärer som motionären efterlyser kan det konstateras att i ett samhälle där en del av ens inkomst går till nödvändiga fasta levnadskostnader är det mest rättvist att ha progressiva skatter. För att plattskatt ska vara rättvist borde de fasta levnadskostnaderna minskas till noll, vilket skulle innebära någon form av grundinkomst.
Ett experiment med grundinkomst har Sipiläs regering de facto beslutat att introducera under regeringsperioden. Experimentet förbereds av Folkpensionsanstalten och genomförs i vissa regioner. Avsikten är att se hur olika befolkningsgrupper påverkas av en grundinkomst, eller partiell sådan, och vilka kostnader det medför. Försöket eftersträvar också utreda hur socialskyddet kunde utvecklas till att bättre svara på arbetslivets förändringar, samt hur man kunde skära ner på byråkratin kring de stöd som idag utbetalas. I samband med försöket kommer även motionärens oro för samhällets, beskattningssystemets och stödens rättsenlighet att besvaras. Därtill ser utredarna över socialskyddets inverkan på olika befolkningsgrupper, samt gör en helhetskalkyl för kostnaderna.
SFP följer med diskussionen kring grundinkomstförsöket, samt inför eventuella beslut utarbeta en egen modell för hur socialskyddet och beskattningen i Finland ska se ut. Vi eftersträvar en modell som motarbetar flitfällor och svartjobb, främjar sysselsättningen, ökar köpkraften, stärker de finska företagens konkurrenskraft samt ger stöd åt dem som behöver det.
Partifullmäktige vill ännu poängtera att uppgifterna i motionen inte stämmer överens med verkligheten och anser den besvarad med denna utredning.
