Beslut
Partidagen beslöt
- att SFP verkar för att polisen tilldelas tillräckliga resurser för att kunna utföra sina uppgifter så att inte invånarnas rättsskydd äventyras.
Behandling
Polismyndigheterna har på senare tid blivit utsatta för radikala nedskärningar. Verksamheten har effektiverats på många sätt, men de senaste nedskärningarna innebär att det inte längre finns resurser att sköta arbetsmängden utan att äventyra medborgarnas säkerhet och rättsskydd.
Otillräckliga resurser leder till:
– att brottsutredningen för mindre förseelser blir ogjord
– att utredningar blir kraftigt försenade
– att brott blir preskriberade
– att invånarnas rättsskydd blir lidande
– att språkliga rättigheter blir förbisedda
– att tryggheten blir lidande
– att förebyggande åtgärder blir ogjorda
– att personalen belastas så mycket att det leder till utbrändhet och sjukdomar.
SFP i Pargas föreslår:
- att SFP verkar för att polisen tilldelas tillräckliga resurser för att kunna utföra sina uppgifter så att inte invånarnas rättsskydd äventyras.
SFP i Pargas
Anne Eriksson, ordförande
Rolf Möller, sekreterare
Partifullmäktiges svar:
Motionären lyfter fram ett dagsaktuellt ämne. Ett fungerande polisväsende hör till en av grundpelarna i ett tryggt samhälle. Polisens verksamhetsförutsättningar har, precis som motionären
framhåller lidit märkbart under de senaste åren, då finansieringen har minskat. Det här har lett till att bland annat brottsutredningen och trafikövervakningen lidit. Den bristande allokeringen av resurser till polisväsendet äventyrar polisens tillgänglighet samt möjligheterna till förebyggande brottsbekämpning och brottsutredning.
Då regeringen i budgeten för år 2017 valde att skära i anslaget för polisväsendet drabbar det här poliserna hårt. Till polisens största utgifter hör personalkostnaderna, vilket innebär att nedskärningen i finansieringen av verksamheten oundvikligen syns i polisens personalmängd. År 2010 uppgick antalet polismän till ca 7850 årsverken, medan regeringen vill se en minskning till ca 7110 årsverken. I en nordisk jämförelse är Finlands polisresurser märkbart knappare än i de övriga nordiska länderna.
Den fortgående minskningen i personalresurser syns bland annat i att brottsutredningar tar längre tid och att färre brott blir utredda. Nivån på övervakningen av allmän ordning och säkerhet sjunker oundvikligen då inte polisen kan närvara. Polisens aktionsberedskapstid förlängs och nåbarheten försvagas, speciellt i glest byggda områden när resurserna minskar. Även resurserna för exempelvis bekämpningen av grå ekonomi minskar och utvecklingsprojekt är tvungna att avbrytas på grund av sparåtgärderna.
Omständigheterna i polisens verksamhetsområde har förändrats och det traditionella polisarbetet har utmanats av nya säkerhetshot som kräver en annan sorts verksamhet och expertis av polisen. Till dessa hör bland annat cyberbrottslighet, radikalisering och bekämpning av extremiströrelser och terrorism. Bekämpningen av de mer svårdefinierade säkerhetshoten kräver resurser, till exempel för utökat närvaro på internet. Den ökade invandringen har också medfört ett ökat behov att utreda bland annat fall av människohandel, där resurser för specialiseringsenheter eller –nätverk med expertis i dylika frågor borde finnas för att erbjuda stöd för vanliga poliser i utredningen. Tillgången till service på svenska bör också tryggas så att det finns regionala enheter i tvåspråkiga områden som också kan betjäna medborgarna på svenska. Även den brådskande larmservicen måste kunna ges under alla omständigheter.
Partifullmäktige föreslår för partidagen:
- att SFP verkar för att polisen tilldelas tillräckliga resurser för att kunna utföra sina uppgifter så att inte invånarnas rättsskydd äventyras.
