Beslut
Partidagen beslöt att SFP arbetar för
- att klimat- och miljöfrågor blir en tydligare del av SFP:s politik och att dessa genomsyrar all den politik SFP gör
- att återvinningsgraden i Finland blir högst i EU
- att SFP ska jobba för att få en ökad synlighet i miljöfrågor och återvinning med tyngdpunkt på sociala medier
- att SFP tar ställning för att förbjuda mikroplaster i stället för att vänta på ett beslut på EU-nivå
- att SFP tar ett ökat ansvar och lyfter upp föroreningen av Östersjön och kommer med konkreta åtgärdsförslag för hur situationen kunde förbättras
- att SFP arbetar för att Fimea mera proaktivt informerar om de avfallspunkter som finns och effekterna av läkemedelsavfall
Behandling
SFP är ett parti som värnar om miljön. Tyvärr syns det här inte tillräckligt mycket utåt eftersom både den interna och externa kommunikationen kring klimat- och miljöpolitiken brister. SFP ses i dag inte som ett parti som starkt lyfter upp den enskilt största utmaning som drabbar oss och kommande generationer, d.v.s. klimatförändringen. Av den här orsaken förlorar SFP en mängd väljare exempelvis till De Gröna. Det här beror på att unga i dag inte lika lätt binder sig till ett parti utan i stället fokuserar på någon specifik fråga som är viktig för dem. I dag är den frågan ofta klimatrelaterad. Därför måste SFP bli bättre på att lyfta upp miljö- och klimatfrågor och kommunicera en tydligare miljöpolitisk linje både internt och externt.
En fråga som SFP starkt kunde profilera sig i är exempelvis frågan om återvinningen i Finland. Trots många åtgärder, och även förbättringar, ligger Finland under medeltalet av återvinningen av det lokala avfallet. År 2016 återvanns i Finland 42 procent av det lokala avfallet vilket inte är tillräckligt. SFP godkände även på partidagen 2017 motionen “Minska plasten” men har trots det talat emot att förbjuda mikroplaster och väntar i stället på besked från EU, medan det under tiden rinner ut en mängd mikroplaster i våra hav.
SFP har även lyft upp frågor som berör föroreningen av Östersjön men inte i en tillräckligt hög grad. För att nå sina mål bör man arbeta systematiskt och verkligen jobba för dem. Det här har partiet inte gjort i Östersjöfrågan och därför bör den lyftas upp och jobbas för tills problematiken är löst. Det här är några exempel på hur SFP kunde stärka sin miljöprofil och således även nå ut till nya väljare. SFP anser att dessa frågor är viktiga, men det bör även synas utåt. SFP ska vara realistiskt, men det betyder inte att SFP inte kunde vara ambitiöst.
Att-sats
Svensk Ungdom vill:
att klimat- och miljöfrågor blir en tydligare del av SFP:s politik och att dessa genomsyrar all den politik SFP gör.
att Finland når samma återvinningsgrad som toppländerna i Europa.
att SFP ska jobba för att få en ökad synlighet i miljöfrågor och återvinning med tyngdpunkt på sociala medier.
att SFP tar ställning för att förbjuda mikroplaster, likt Sverige, i stället för att vänta på ett beslut på EU-nivå.
att SFP tar ett ökat ansvar och lyfter upp föroreningen av Östersjön och kommer med konkreta åtgärdsförslag för hur situationen kunde förbättras.
att SFP arbetar för att Fimea mera proaktivt informerar om de avfallspunkter som finns och effekterna av läkemedelsavfall.
Motionär
Svensk Ungdom
Christoffer Ingo, Förbundsordförande
Benjamin Ellenberg, Förbundssekreterare
Partfullmäktiges svar
Motionären lyfter fram ett viktigt tema. Motionens många frågeställningar kunde gott utgöra underlag för flera olika motioner.
SFP har alltid varit långt framme i miljöfrågor. Partiet var före sin tid genom att tidigt tillsätta en miljökommission, som till exempel utarbetade partiets första miljöprogram som godkändes den 14 januari 1979. Men redan år 1967 började Svensk Ungdom uppmärksamma miljöfrågor då man föreslog att Finland skulle inrätta en institution för miljövårdsforskning enligt svensk modell.
Under de senaste årens politiska debatt har frågor som vård- och landskapsreformen, den ekonomiska krisen och flyktingpolitiken präglat den politiska agendan. Motionären har rätt i att klimatfrågorna i viss mån har hamnat i skymundan i den finländska politiska debatten. Av de pressmeddelanden som SFP sände ut under tiden 7.5.2015-1.12.2017 handlade 5,3 procent om energi och miljö.
SFP har länge varit aktivt i Östersjöfrågorna. Vid partidagen 2005 antogs ett reviderat Östersjöprogram där vi säger att ”Svenska folkpartiet arbetar för att Östersjön skall återfå sin ekologiska balans. Detta kan uppnås enbart genom beslut och åtgärder på olika nivåer i samhället.” Programmet pekar på miljöproblem som övergödning, miljögifter, oljeutsläpp, fartygs- och båttrafiken. I programmet heter det vidare att ”Finland bör satsa på såväl bilaterala projekt med Ryssland och Estland som nordiska samarbetsprojekt och dela med sig av både kunnande och teknisk utrustning.”
Mycket har gjorts för att minska utsläppen i Östersjön, såväl från jordbruket, trafiken som framför allt genom att utsläppen från S:t Petersburgsregionen minskat genom samnordisk finansiering av reningen av utsläpp av avloppsvatten i Finska viken. Många av miljöprojekten i Östersjöregionen hotar inom en nära framtid att stanna av helt och hållet på grund av de sanktioner som EU införde mot Ryssland efter invasionen och senare annekteringen av Krimhalvön. De miljöprojekt som Nordiska investeringsbanken NIB och Nordiska miljöfinansieringsbolaget NEFCO har varit med om att finansiera i Ryssland omfattas av sanktionerna mot Ryssland.
Enligt Christina Gestrins färska rapport för Nordiska rådet innebar sanktionerna som infördes år 2014 att inga nya ryska miljöprojekt med västeuropeisk finansiering och experthjälp kunde inledas. De redan påbörjade projekten kunde däremot slutföras vilket nu börjar vara fallet och projektarbetet stannar av. Gestrin föreslår i sin rapport att miljösamarbetet i Östersjöregionen borde undantas från EU:s sanktioner mot Ryssland.
Plasten i haven är ett av de största globala miljöproblemen. Mikroplaster hamnar i näringskedjan via fisken. I Sverige har regeringen förbjudit användningen av mikroplaster i vissa kosmetiska produkter så som duschtvål, skrubbkrämer och raklödder för att förhindra att de hamnar i havet. Förbudet träder i kraft den 1 juli i år. Sverige går före EU i frågan.
Läkemedelsavfall ses även som farligt avfall. Överlopps läkemedel kan returneras till apotek eller till de insamlingsplatser som en del kommuner tillhandahåller. Läkemedelsavfall som kommer ut i avloppsvattnet via urin är svårare att åtgärda men kan också ha miljöeffekter. Fimea, säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet, har tydliga anvisningar på finska, svenska och engelska på sina webbsidor.
Partifullmäktige föreslår:
- att SFP:s klimat- och miljöpolitik tydligt kommuniceras.
- att SFP arbetar för att Finland förbjuder mikroplaster i kosmetika.
- att SFP arbetar för att miljösamarbetsprojekt i Östersjöregionen ska kunna fortsätta trots EU:s sanktioner mot Ryssland.
