Motion 2 – Finland som föregångsland inom Cleantech i rymden

Beslut

Partidagen beslöt att SFP arbetar för

  • SFP är positiv till forskningsprojekt inom rymdteknologi och ett ökat Nordiskt samarbete inom området

Behandling

Finland har år 2018 skrivit på om hållbar rymdteknologi för 5 + 3 år och ratificerat FN:s rymdfördrag (Outer Space Teaty) och registreringsavtalet (Convention on the Registration of Objects Launched into Outer Space) år 2018. Finland blev då också medlem av FN:s rymdkommitté (COPUOS). Staten är ansvarig för allt som rör rymden. ”Finlands rättigheter och skyldigheter styrs av politikerna då det kommer till frågor om rymden.” säger professor Jaan Praks på Aalto Universitetet i Esbo.

Vårt moderna samhälle skulle inte fungera utan satelliter, de används både militärt och civilt till kommunikation, fjärranalys, navigering och övervakning. En modern krigsmakt är beroende av sina satelliter för att effektivt kunna nå sina mål och beroendet av rymden och dess möjligheter ökar.

Kesslereffekten, är uppkallat efter den amerikanska rymdforskaren Donald J Kessler. Effekten innebär att om rymdskrot kolliderar, så splittras detta upp i mindre delar som sprids i rymden och ökar risken för fler kollisioner. Dessa kollisioner leder till fler kollisioner, som i sin tur leder till ännu fler kollisioner. Till sist fylls den lägre jordomloppsbanan med rymdskrot som skadar och förstör nästan alla våra satelliter och framtida möjligheter att skjuta upp nya satelliter. Skrotet kommer cirkulera runt jorden i många år och träffar en satellit med en fart upp till 27.000 km/h. Det räcker med att en flaga av målarfärg träffar en satellit så tar den sönder det föremålet.

På 36.000 km höjd har man föremål i något som kallas för geostationär bana. Här finns TV- , väderleks- och telekommunikationssatelliter. Dessa satelliter har en omloppsbana på 24 timmar. En satellit i geostationär bana håller en fast position ovanför en punkt på jordytan. Föremål rör sig i rymden som om de vore på insidan av en cirkulär behållare, de kan inte komma ur den cirkulära rörelsen som gravitationen orsakar.

På 1.400 km höjd (Low Earth Orbit) är det planerat 5G-satelliter. Då det är billigast att ha dessa på denna lägre höjd. På den här höjden kan Kesseler-effekten hända väldigt lätt. Ett par hundra satelliter finns redan i omloppsbana men de är inte ”fullvärdiga” 5G-satelliter. De som kommer att skickas upp (flera 10.000 st de närmaste åren) är inte heller riktigt enligt 5G-standard. På de lägre banorna har vi fjärranalyssatelliter, som är oumbärliga redskap för allt från jordbrukstillämpningar, skogskartering, mätning av markfuktighet, snö- och istäcke.

På 600-700 km höjd är det väldigt trångt. På ca 25 år så kommer dessa föremål tillbaks ner till jorden. De brinner upp i atmosfären, eller t o m förångas, men bränsletankar och lite annat kommer ner hela. Bränsletankar är gjorda av hållbart material, somt till exempel rostfritt stål. Det här är en risk. I Kanada har det kommit ner en rysk satellit som har radioaktiva batterier. Myndigheter har fått spärra av ett stort skogsområde. Annat exempel. En Skylab-satellit har fallit ner i västra Australien 1979. Risken är att något en dag ramlar ner i tättbebyggt område. På åtminstone 50 år så har allt som rört sig på den här nivån kommit ner.

För ca 10 år sedan avfyrades 150 st satelliter/år, idag 400-500 st/år och antalet ökar. Finland skickade upp 2 satelliter år 2018, Aalto 1 och Aalto 2. Under år 2019 är det planerat 5 st satelliter. Tre länder dominerar vad gäller rymdskrot, Ryssland, USA och Kina. USA har sammanlagt ca 2.000 satelliter uppe i rymden. År 2016 förstörde Kina en egen satellit, i ett test, vars skrot nu orsakar stor skada på andra rymdföremål. Indien har nyligen gjort samma sak.

Att satsa på rymdteknik har krävt stora resurser som bara större länder har haft råd med. I och med att tekniken har utvecklats och priserna har gått ner så har marknaden sett nya aktörer. Med förmånliga satelliter kan man skapa breda nätverk, vilka möjliggör tjänster, som tidigare man bara kunnat drömma om.

Nu kan man bygga små satelliter, som kan föras ut i rymden i hundratal med samma raket. Det har blivit hundra gånger, för vissa komponenter tusen gånger, billigare vilket har medfört att många nya företag har skapats och nya investeringar har möjliggjorts.

Ett stort framsteg för mänskligheten vore om vi kan definiera vilka handlingar i rymden som skall betraktas som otillåtna och sedan få ett internationellt avtal, som är mera täckande än FN:s rymdfördrag från år 1967, undertecknat som förbjuder dessa.

Finska forskare redan har demonstrerat teknologi för att avlägsna uttjänta satelliter från den aktiva omloppsbanan med hjälp rymdsegel och forskar i möjligheten att samla in rymdskrot.

Önskan är att rymden håller sig ren. Här kan Finland vara föregångare.

Referenser:

Intervju med professor Jaan Praks, Aalto Universitetet Esbo

Se 10 § om rymdskrot! Under följande länk:

https://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/2018/20180063?search%5Btype%5D=pika&search%5Bpika%5D=rymden

Att-sats

att SFP stöder forskning som gör att Finland kan vara föregångare inom Cleantech i rymden

att upplysa och informera berörda myndigheter om vad som händer i rymden och därtill informera allmänheten om verksamhet i rymden

att SFP stöder hållbara forskningsprojekt inom rymdteknologi samt främjar Nordiskt samarabete inom satellitforskning.

Motionär

Sakarias Liimatainen, SFP Sibbo

Håkan Sandell, SFP Vanda

Partifullmäktiges svar

I slutet av år 2018 sköts de första finländska satelliterna upp i rymden, men redan tidigare har finländsk teknologi funnits i ett stort antal sonder och satelliter. Den finländska rymdkompetensen är känd för rymd- och atmosfärforskning på hög nivå och för elektroniskt kunnande och programvarukompetens i fråga om rymdkomponenter.Små satelliter innebär möjligheter för både stater och små företag, men det är viktigt att också beakta verksamhetens säkerhet och konsekvenserna av den ökande mängden rymdskrot som små satelliter kan medföra.Finland har förbundit sig till FN:s rymdkonventioner vilket också framkommer i motionen. Det här innebär att staten har ansvar för rymdverksamheten fastän verksamheten skulle bedrivas av företag, universitet eller enskilda medborgare. Staten kan också ha skadeståndsansvar för eventuella skador som rymdföremål orsakar. Arbets- och näringsministeriet i Finland beviljar tillstånd på förhand för rymdverksamhet. Ministeriet för också in satelliter och andra rymdföremål som sänts ut i rymden in i registret över rymdföremål.