Motion 2 – Hushållsavdraget bör utvecklas inte avvecklas

Beslut

Behandling

Möjligheten till hushållsavdrag i beskattningen som infördes år 2001 är avsedd att minska utgifterna för tjänster såsom hushålls-och renoveringsarbeten, vilka görs i hemmet eller fritidsbostaden. Målet är att minska den sk. ”gråa ekonomin”, dvs arbete som ersätts utan kvitto och skattebetalning samt att öka arbetstillfällen i städbranschen.

Avdragets maximibelopp och andra bestämmelser har ändrats flera gånger under åren. I början av detta år sänkte regeringen totalbeloppet för avdraget till 2 250 euro från tidigare 2 500 euro. Samtidigt sänktes ersättningen för arbetskostnaderna från 50 procent till 40 procent. Denna åtgärd kan anses vara mycket kortsiktig i ett längre tidsperspektiv. Sänkningen kritiserades starkt i riksdagen speciellt från oppositionens sida. Man betonade att sänkningen kommer att försvaga sysselsättningssituationen och gynna den grå ekonomin. Samlingspartiet föreslog i sin alternativa budget att regeringen skulle avstå från nedskärningarna och i stället införa en förhöjning av hushållsavdraget för seniorer över 75 år. Också Sannfinländarna var emot ändringen och föreslog att man skulle utvidga avdragets giltighetsområde till att gälla fler tjänster, t.ex. butiksbesök.

Modellen till förslaget att höja avdraget för seniorer över 75 år har utarbetas av SITRA, som redan år 2015 föreslog det. I SITRAS modell som var ”skräddarsydd” för de äldre skulle hushållsavdraget ersätta 70 procent av arbetskostnaderna och den självriskandel på 100 euro som nu gäller slopas. SITRA:s huvudmotiv var att utveckla en modell som ger de äldre möjlighet att själva köpa tjänster och därigenom minska vårdutgifterna inom den offentliga sektorn. Antalet pensionärer med högre inkomster förutses öka under de närmaste åren och därmed också intresset för och möjligheterna till att mera än tidigare köpa hushålls- och vårdtjänster av olika slag.

Hushållsavdraget avdras från inkomst-och förmögenhetsskatten. Om pensionen är så låg att den inte beskattas innebär det att pensionären inte kan utnyttja avdraget. Enligt SITRA:s modell skulle dessa låginkomsttagare (folk-och garantipensionärer) i stället få ett hushållsstöd för att köpa 34 timmar tjänster i året.

Med vardagserfarenhet kan man konstatera att antalet nya städfirmor och -företag har ökat markant under de år hushållsavdraget existerat. Den gråa handeln har minskat och nya arbetsplatser har uppstått. Exakta siffror på hushållsavdragets inverkan på sysselsättningen och välmåendet fattas ännu men en utredning är på kommande (Statens ekonomiska forskningscentral, VATT).

De äldres välmående kommer att vara framtidens utmaning. År 2030 beräknas antalet 75 år fyllda vara ca 800 000. Ett led i att stöda de äldres hemmaboende vore att utveckla hushållsavdragets innehåll och idé. Det är ett mera effektivt alternativ för landets ekonomi än att som man nu gjort skära ner i avdraget och därmed för stunden åstadkomma en liten inbesparing. De tjänster som omfattas av avdraget borde utökas och motsvara de äldres faktiska behov. Hälsofrämjande rehabiliteringstjänster kunde t.ex. berättiga till hushållsavdrag. Totalsumman för hushållsavdraget kunde lämpligen höjas till 4 000 euro för ålders-och sjukpensionärer. På så sätt kunde man minska trycket på den offentliga social-och hälsovårdsservicen och lösgöra resurser till förmån för dem som inte har möjlighet att utnyttja hushållsavdraget.

Svenska Seniorer i Finland föreslår

Att-sats

  • att SFP arbetar för att utveckla innehållet i och idén med hushållsavdraget så att det främjar seniorernas egen aktivitet att anskaffa tjänster
  • att SFP arbetar för att den modell SITRA utarbetat prövas och förverkligas till lämpliga delar
  • att totalsumman för hushållsavdraget och ersättningsprocenten höjs.

Motionär

Svenska Seniorer i Nyland rf (SSN)

Gunvor Brettschneider, ordförande för SSN

Päivikki Ahonen, styrelsemedlem i SSN

 

Partifullmäktiges svar

Se gemensamt svar med motion 3.