Motion 12 – Nedskräpningen av naturen och miljöproblemen som plasten orsakat

Motion

Under de senaste knappa tio åren har man hela tiden allt mer och mer uppmärksammat de stora miljöproblem som olika engångsgprodukter av plast dvs slit och släng produkter orsakat.

En alarmsignal har varit mängden plastskräp i världshaven och en annan att Kina som tidigare hade fungerat som en stor stora importör av plastavfall år 2018 nästan helt förbjudit införseln av plastskräpet. Här har kineserna handlat rätt, varje land eller en Union av stater skall själv klara av att ta hand om sitt avfall och avfallsproblem löses inte genom att man exporterar skräpet.

Europeiska kommissionen gav 2018 ut sitt principrogram om befrämja materialåteranvändning av plast i en cirkulär ekonomi. Året därpå i mars år 2019 beslöt Europeiska parlamentet att förbjuda vissa engångsprodukter av plast EU senast 2021:

  • Engångsbestick (gafflar, knivar, skedar och ätpinnar),
  • Engångstallrikar,
  • Sugrör,
  • Bomullspinnar i plast,
  • Ballongpinnar i plast, och
  • Plaster som kan nedbrytas genom oxidation (oxo-plaster), snabbmatsförpackningar och expanderad polystyren.

Likaså beslöt parlamentet t.ex att 25 procent av materialet i plastflaskor måste år 2025 vara återvunnen plast – ett mål som sedan skall höjas till 30 procent 2030.

Även i Finland har man varit aktiv i frågan. Miljöministeriet tillsatte en arbetsgrupp var arbete utmynnade i ett åtgärdsförslag med flera delmål för att hantera plastproblemet (Minska och undvik, återvinn och ersätt – Finlands färdplan för plast, www.muovitiekartta.fi ). Ett av stegen i färdplanen lydde ”Utreda ett införande av en plastskatt”. Dock anser jag att man inte behöver ytterligare utreda plastskatten under förutsättning att den är välriktad, den skall riktas mot den typs plaster som står för ca 60 % av plastskräpet (källa: Europeiska Kommissionen rapport 16.1.2018) dvs olika sorters förpackningar av konsumentprodukter och mot emballage /höljen av livsmedel. Skatten skall vara så stor att alternativa biobaserade förpackningsmaterial blir konkurrenskraftiga i förhållande till plasten men dock så liten att kunden bara ytterst marginellt känner av kostnaden.

Finska företag har varit ganska duktiga i att utveckla nya biobaserade material (t.ex material av cellulosa). Tyvärr är de nya materialen fortfarande i början av sin livscykel, produktionen har inte kommit igång i tillräckligt stora volymer och oftast lite dyrare än de traditionella plastbaserade materialen. Därför behövs en plastskatt så att de nya alternativa materialen till plast skall erhålla en rejäl chans. En plastskatt är även en rätt signal för den sporrar företag att bättre designa sina förpackningar och omslag i vilka deras produkter säljes.

Som konsument måste jag erkänna att plastförpackningar eller höljen kan vara ganska praktiska (t.ex gurkans hållbarhet ökar i kylskåpet genom en plasthinna) men dock tror jag nog att de alternativa materialen blir lika bra som plasten. Därför kan vi faktiskt leva utan alla dessa plastförpackningar.

Fördelarna med att få bukt på en överstor plastkonsumtion är många. Plast är en slutprodukt på en lång lång förädlingskedja inom den den kemiska industrin och var kedjans basråvaror är råolja och naturgas dvs icke förnybara naturtillgångar. Alltså om man kan minska på plastkonsumtionen sparar man på en icke förnybar resurs dvs olja. Samma fördel kunde man i princip erhålla genom att gå in för en total cirkulär ekonomi gällande plasten var materialåtervinning skulle fungera till nästan 100% men tyvärr är detta bara en vacker teori. Inom EU är det i detta nu mindre än 1/3 av plastavfallet var materian återanvänds. För att nå målet dvs för att lösa plastavfallsproblemet så måste nog bägge två metoder användas vilket betyder att att både plastkonsumtionen skall minskas och återvinningen skall öka. Likaså är nedskräpning av naturen är ett stort problem eftersom plasten inte förmultnar på samma sätt som organiska material och det kan ta flera hundra år före plastavfall sönderdelar sig. Därför är biobaserade material inte lika farliga ur ett naturskyddsperspektiv som plasten Till sist måste vi även inse att länderna i Europeiska unionen inte på sikt kan räkna med att att exportera sitt plastavfall utan avfallsproblemet måste kunna både lösas och åtgärdas i hemlandet.

Att-sats

Jag föreslår därför att partidagen besluter att partiet i regeringen och i riksdagen jobbar för att minska miljöproblem som plastförpackningar, emballage och engångsprodukter genom att :

  • att en extraskatt på fem cent (0,05 EUR) införs för engångs slit och släng konsumtionsprodukter av plast
  • att det med undantag för gurkor skall införas en extraskatt på tre cent (0,03 EUR) för livsmedels förpackningar, askar eller livsmedelsemballage av plast
  • att man utreder utvidgandet av det pantbaserade retursystemet att gälla även annat än bara flaskor
  • att Finland går in för att exportera sitt kunnande med att ersätta plasten med olika alternativa material och i denna strävan skall även Finnfund och Finlands utvecklingssamarbete få en framträdande roll

Motionär

Motionsframställare

Esbo   17.3.2021

Johan Holmberg

Sfp i Stor-Hagalund

Partifullmäktiges svar

Motionären tar upp en viktig fråga som varit, och är på Svenska folkpartiets politiska agenda. SFP har uppmärksammat dessa frågor under en lång tid. Som exempel kan nämnas att partidagen 2017 bland annat beslöt att partiet arbetar för att förbjuda användningen av mikroplaster i hygienartiklar och skönhetsprodukter samt aktivt försöker hitta ersättande material till plast i alla dess användningsområden. Partidagen 2019 beslöt att SFP arbetar för att konsumtionsskatter på sikt ska basera sig på en modell där en produkts koldioxidavtryck syns i skattesatsen och att det ska finnas möjlighet att få stöd för att satsa på fler återvinningsstationer. Partiets målsättning är också att Finlands återvinningsgrad ska vara 55% före utgången av 2025. I riksdagsvalsprogrammet inför riksdagsvalet 2019 betonar SFP att EU:s direktiv om förbud av engångsartiklar av plast ska implementeras effektivt och att återvinningen av plast märkbart ska förbättras.

Som motionären lyfter fram tog en bredbasig arbetsgrupp tillsatt av miljöministeriet fram en nationell färdplan för plast år 2019. Arbetet stöddes av ett expertsekretariat som ansvarade för skrivarbetet. I beredningen deltog också intressentgrupper och aktiva medborgare. Det kom in hundratals idéer via webben som kunde användas som underlag i beredningen. I den nationella färdplanen har man sammanställt en rad åtgärder med vilka vi kan minska plasternas negativa konsekvenser, undvika onödig konsumtion, effektivisera materialåtervinningen och finna ersättande lösningar. Regeringsprogrammet för Statsminister Marins regering slår också fast att förslagen i färdplanen för plast ska verkställas.

Färdplanen innehåller de första stegen mot en ny, hållbar plastekonomi. De flesta förslag kan genomföras genast, och arbetet har redan påbörjats. Vi behöver också se en större medvetenhet och ändrade konsumtionsvanor. Det sker hela tiden utveckling när det gäller forskning och tekniska lösningar som också underlättar arbetet på sikt. För Finland är de globala utmaningarna som plasterna innebär också en möjlighet. Vår industri har redan tagit fram en mängd produkter som kan ersätta mycket av den plast som idag används.

Från och med 1 januari 2021 betalar EU:s medlemsländer en avgift för allt plastförpackningsavfall som inte har återvunnits. Enligt finansministeriet är avgiften för Finlands del 60 miljoner euro per år. Med hjälp av plastavgiften vill EU styra medlemsländernas ekonomier att fungera mer miljövänligt och samtidigt också förnya sättet att samla in medlemsavgifter på. Finland har varit för en plastavgift och enligt finansministeriet är det ekonomiskt fördelaktigt för Finland, eftersom plastavgiften är en del av medlemsavgiften och utan den skulle överlopps betalningarna räknats ut på basen av Finland bruttonationalinkomst.

Gällande extraskatten på engångsprodukter som motionären lyfter fram kan man konstatera att frågan som bäst utreds av miljöministeriet, och det kan vara klokt att invänta utredningen. Vi ska komma ihåg att plast också har goda egenskaper till exempel när det gäller att minska svinnet av livsmedel, som också är ett stort globalt problem.

Utmaningarna är alltså många, och Svenska folkpartiet både bevakar och driver dessa frågor i såväl riksdag, regering som på europeiskt plan. I Europapalamentet har SFP haft en synlig roll bland annat i utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet och har varit en aktiv röst i arbetet med EU:s miljö- och klimatpolitik.

Beslut

SFP arbetar för:

  • att man utreder utvidgandet av det pantbaserade retursystemet att gälla även annat än bara flaskor
  • att Finland går in för att exportera sitt kunnande med att ersätta plasten med olika alternativa material och i denna strävan skall även Finnfund och Finlands utvecklingssamarbete få en framträdande roll
  • att öka på mängden återvinningsstationer och återvinningskärl för plast och för att det informeras och människor uppmuntras att sortera.
  • att skapa incentiv för industrier för att minska på användningen av plast, sortera plastavfall, återvinna och använda återvunna plastprodukter.