Motion 26 – Rädda demokratin genom att sänka rösträttsåldern!

Motion

Enligt strafflagens 3 kap. 4 § förutsätts för straffansvar att gärningsmannen vid tidpunkten för gärningen har fyllt femton år och är tillräknelig. I början av varje kalenderår skickar skatteförvaltningen ett skattekort till alla som fyller minst 16 år under årets lopp. Unga personer är med andra ord straffrättsligt skyldiga och skattepliktiga vid 16 års ålder, men har inskränkta påverkningsmöjligheter eftersom de inte får rösta i allmänna val. Enligt Svensk Ungdom är detta minst sagt odemokratiskt.

På partidagen 2018 godkändes en motion om att 16-åringar ska få rätt att starta och skriva under medborgarinitiativ. Med andra ord finns det en klar vilja inom Svenska Folkpartiet att ge unga ansvar och göra dem mer delaktiga i politiken. För att partiets politik ska vara enhetlig och trovärdig behöver vi därför gå in för att också sänka rösträttsåldern till 16 år i allmänna val.

Det finns många goda argument för en sänkning av rösträttsåldern till 16 år. Vår nuvarande rösträttsålder leder ofta till att unga får rösta för första gången då de nyligen flyttat till en annan ort, exempelvis för att studera, och har därmed inga starka band till regionen eller till kandidaterna. Det här höjer tröskeln att gå och rösta. Om man får rösta för första gången som 16-åring är det mer sannolikt att man bor på en bekant ort och är då betydligt mer benägen att rösta. Genom att sänka rösträttsåldern till 16 år blir steget för den unga att rösta lägre – något som gynnar både samhället och demokratin. Samtidigt skulle det skapa en ökad legitimitet för vårt demokratiska system.

Forskningen är entydig i att om man röstat som ung, kommer man troligtvis även att göra det i fortsättningen. Därmed är det inte enbart frågan om den yngre generationen, utan en lägre rösträttsålder skulle stärka demokratin i alla åldersgrupper. 16-åringar har kompetens att sätta sig in i aktuella ärenden och ta till sig sakkunskap precis lika bra som andra. För att förstärka detta vill Svensk Ungdom ytterligare öka demokratifostran i skolorna i samband med en sänkning av rösträttsåldern.

Rösträttsåldern är inte fastslagen en gång för alla, utan har skiftat flera gånger under historien för att spegla samtiden. Rösträttsåldern i Finland har justerats flera gånger under landets historia. År 1906 var rösträttsåldern 24, år 1944 sänktes den till 21, år 1969 till 20 och år 1972 till 18 år. Det existerar ingen klar motivering till varför åldern slagits fast vid just 18 år och därför är det nu dags att ta steget in i nutiden och sänka rösträttsåldern till 16 år. Samtidigt måste vi garantera att alla unga verkligen har möjlighet att utnyttja sin rösträtt och därför vill vi även placera valurnor vid brigader.

Flera länder har sänkt rösträttsåldern till 16 med lyckade resultat för demokratin. Nu är det dags även för SFP att föra en trovärdig politik och ta steget in i 2020-talet genom att sänka rösträttsåldern och åldern för valbarhet i val till 16 år i alla nationella val. SFP behövs för att rädda demokratin.

Att-sats

Därför vill Svensk Ungdom att Svenska Folkpartiet ska arbeta för

  • Att rösträttsåldern sänks till 16 år i alla nationella val.
  • Att valbarheten sänks till 16 år i alla nationella val.
  • Att demokratifostran i grundskolan stärks.
  • Att valurnor placeras i brigader under val.

Motionär

Svensk Ungdom

Frida Sigfrids
Förbundsordförande

Malin Lindholm
Förbundssekreterare

Partifullmäktiges svar

Svenska folkpartiet arbetar för att höja valdeltagandet i alla åldersgrupper. Att aktivera medborgarna och väcka intresse för val är viktigt för att öka valdeltagandet. En del positiva tecken har kunnat ses under de senaste åren, bland annat ett visst ökat intresse för samhällspåverkan överlag och även ett något aktivare valdeltagande. Då man granskar valdeltagandet i riksdagsvalet 2019 för ålderskategorin 18-24-åringar så ser vi att valdeltagandet steg från 47% till 55% jämfört med valet 2015. Även i ålderskategorin 25-34-åringar steg valdeltagandet och låg på 63% jämfört med 58% i valet 2015. Men mycket återstår ännu att göra då det allmänna valdeltagandet låg på 71%. En annan positiv signal var Ungdomsbarometern 2019 som gav vid handen att ungdomarnas intresse för politik var på den högsta nivån under de drygt 20 år som motsvarande mätningar har gjorts.

Fortsättningsvis behövs ett aktivt arbete för att stärka intresset för politik och samhällspåverkan ytterligare. En aktivare demokratifostran i skolan är en sådan åtgärd. I enlighet med regeringsprogrammet utarbetas på justitieministeriet ett demokratiprogram. En av åtgärderna i demokratiprogrammets verksamhetsplan är att i öka demokratifostran i skolorna och stärka ungas delaktighet. Ett centralt tema i demokratiprogrammet är utvecklande av skolundervisningen och skolornas verksamhetspraxis. Läroplanerna ska ses över vad gäller demokrati- och människorättsfostran och genomförandet av läroplanerna ska stödjas. Undervisnings- och kulturministeriet och justitieministeriet har även startat ett projekt för att stärka fostran i demokrati och mänskliga rättigheter vid skolor och andra läroanstalter. Demokrati- och människorättsfostran ska också stärkas i lärarutbildningen och i fortbildningen för lärare.

En sänkning av rösträttsåldern har behandlats också tidigare, senast på partidagarna 2014, 2016 och 2018. Rösträttsåldern har vanligtvis förknippats med myndighetsåldern. Dessutom har det varit logiskt att röstningsåldern och valbarhetsåldern är samma. Motionären påpekar helt riktigt att det samhälleliga ansvaret på många sätt börjar redan före 18-års ålder. Däremot är fortfarande en stor del av rättigheterna och skyldigheterna förknippade med myndighetsåldern, till exempel vårdnadshavares ansvar slutar, rätten till barnbidrag slutar, man blir värnpliktig och man får rätt att ingå äktenskap. Även läroplikten förlängs nu till 18 år. Med tanke på ovanstående är det motiverat att bibehålla 18 år som åldersgräns för att rösta och kandidera i val. I enlighet med regeringsprogrammet ska dock åldersgränsen för undertecknande av medborgarinitiativ sänkas till 15 år för att stärka ungas samhälleliga delaktighet.

Motionärerna lyfter även i att-satserna fram frågan om att göra försvarsmaktens garnisoner till allmänna förhandsröstningsställen. Frågan har aktualiserats under det senaste året och med tanke på de praktiska utmaningar röstandet kan medföra för beväringarna kan en sådan förändring av vallagen vara motiverad. Statsrådet har föreslagit en temporär ändring av vallagen för att möjliggöra anstaltröstning vid garnisonerna som en av åtgärderna för att trygga ett hälsosäkert kommunalval i juni 2021. Dessutom sätter man på justitieministeriet igång arbetet för att göra en bestående ändring till vallagen för att möjliggöra anstaltröstning för beväringar.

Beslut

SFP arbetar för:

  • att demokratifostran i grundskolan stärks
  • att möjliggöra anstaltröstning på garnisonerna