Motion 31 – Inför bättre strukturer för digitalisering på svenska

Motion

Finlands språklag är relativt ny med bara lite över 15 år på nacken. Under den tid språklagen funnits har dock det finländska samhället förändrats oerhört mycket i och med den digitalisering som började redan på 90-talet och på riktigt tagit fart på 2000-talet. De digitala kanalerna blir viktigare när medborgarna söker uppfylla sina servicebehov, där medborgaren med hjälp av internet förutsätts ta reda på information på egen hand.

När språklagen skrevs togs inte den digitala framtiden – som är vår nutid – tillräckligt mycket i beaktande. Det har skapat problem vad gäller vissa aspekter som hör an till service på svenska och hur den bäst ges i det digitala samhället. Otydligheten som uppstått har bland annat påpekats av Justitieombudsmannen.

Därtill har man konstaterat att språklagens minimikrav på webbinformationen är ganska anspråkslösa. Eftersom språklagen har varit i kraft från och med 1.1.2004, kan man med fog fråga, huruvida dessa minimikrav fortfarande är aktuella i dagens läge eftersom webbservicens roll har förändrats och blivit markant medan behovet för personligt besök hos eller kontakt med myndigheter har blivit och fortfarande blir allt mindre. – Petri Jääskeläinen, JO (dnr 1520/2018)

Ett problem som finns är även att man väldigt ofta tvingas navigera till de svenska webbsidorna via finska språkversioner. Det gör det svårare för dem som föredrar svenska att dels hitta dit, dels att de med stark finska kanske inte ens överväger att använda dem över huvud taget. Det bli mest påtagligt när man navigerar med handhållna enheter där menyn för att välja ett annat språk ofta göms bakom en finskspråkig meny, eller i värsta fall längst ned på sidan.

Även om det inte handlar om muntlig kommunikation kan man ändå se situationen där man måste navigera via den finskspråkiga sidan vara i strid med 2§, andra momentet i språklagen om att kunden inte skilt ska behöva begära service på svenska. Justitieombudsmannen eller någon annan tycks dock inte ha gjort den tolkningen, men i vilket fall är det ett brott mot lagens anda.

Att lotsa användaren genom att automatiskt utgå från till exempel webbläsarens språkinställningar är varken tekniskt svårt eller etiskt problematiskt, utan kräver bara några få rader kod och användes till exempel i den äldre versionen av HRT:s reseplanerare (fi. reittiopas).

Det finns mycket som måste göras nu i ett tidigt skede, inte bara för att undvika onödiga omkostnader i framtiden, men också för att medborgare som helst använder svenska får en digital service som är värd namnet och kvalitetsmässigt motsvarar den service som ges på finska.

 

Att-sats

Undertecknande föreslår att SFP arbetar för:

  • att språklagen revideras för att bättre passa det digitala samhället och invånarnas förändrade behov
  • att nationella riktlinjer skapas för hur offentliga webbsidor ska planeras vad gäller nationalspråkens, samt minoritetsspråkens, synlighet och webbsidornas funktionalitet
  • att resurser allokeras för att utveckla fungerande chattbotar på svenska
  • att på lokal nivå verka för att den egna kommunens webbsidor utformas enligt respektive kommuns språkförhållanden.

Motionär

SFP i Esbo centrum

Tiina Kujala, ordförande

Håkan Blomberg, vice ordförande

Styrelsen

Partifullmäktiges svar

Motionärerna lyfter upp en viktig fråga som SFP kontinuerligt jobbat med i både riksdag och regering, nämligen att trygga rätten till service på sitt modersmål.

I och med att myndigheternas service i allt större utsträckning erbjuds digitalt är det givetvis mycket viktigt att också den digitala servicen och myndigheters information på webbsidor finns tillgängliga på svenska

I enlighet med regeringsprogrammet ska en ny nationalspråksstrategi utarbetas. Strategin ska svara på Institutet för de inhemska språkens oro för nationalspråkens ställning i en föränderlig språkmiljö. Arbetet med nationalspråksstrategin har satts igång på justitieministeriet och målsättningen är att strategin ska bli klar under sommaren 2021. Målet för den nya nationalspråksstrategin är att garantera rätten till service på finska och svenska och att hitta lösningar till hur man bättre kan tillgodose de språkliga rättigheterna. Andra centrala frågor är hur tillgången till svenskspråkig arbetskraft ska säkerställas och hur digitaliseringen inverkar på hur de språkliga rättigheterna kan tillgodoses.

I framtiden behövs nya lösningar och strukturer för att Finlands tvåspråkighet och de språkliga rättigheterna ska kunna tryggas i alla situationer. Den pågående och oundvikliga övergången till ett mera digitaliserat och automatiserat samhälle kräver att särskild uppmärksamt fästs vid de språkliga rättigheterna. Som en del av övergången till ett alltmer digitalt samhälle är det statsförvaltningens ansvar att se till att offentliga tjänster fungerar på både finska och svenska. Digitala tjänster måste utvecklas parallellt på finska och svenska för att säkerställa likabehandling av språkgrupper och språklig tillgänglighet. I detta sammanhang bör man också beakta behovet av att kommunicera och ta emot information på klarspråk.

I enlighet med regeringsprogrammet kommer även ett språkpolitiskt program utarbetas, i vilket de andra språk som talas i Finland beaktas, särskilt de samiska språken, romani, det karelska språket och teckenspråken.

När det kommer till myndigheters webbsidor är det viktigt att inte bara garantera att den svenskspråkiga versionen av sidan är tydlig och lätt att hitta, men också att den hålls uppdaterad och att innehållet motsvarar det finskspråkiga innehållet.

Beslut

SFP arbetar för:

  • att nationella riktlinjer skapas för hur offentliga webbsidor planeras beträffande webbsidornas funktionalitet samt nationalspråkens och minoritetsspråkens synlighet
  • att på lokal nivå verka för att den egna kommunens webbsidor utformas enligt respektive kommuns språkförhållanden