Beslut
SFP arbetar för:
- Att det ska finnas tillgängliga lågtröskelmottagningar för personer som lider av ätstörningar så att man snabbt får en första kontakt med vården
- Att det ska finnas tillräckligt med vårdplatser på såväl svenska som finska för personer som lider av ätstörningar så att vården kan inledas så snabbt som möjligt efter diagnos
- Att man i de nya välfärdsområdena satsar på förebyggande åtgärder, tidiga insatser, samordning av information och på samarbete med skolorna och elevhälsovården vad gäller ätstörningsvården
- Att det skapas stödformer för familjer som har ett ätstörningssjukt barn
- Att en nationell plan för ätstörningsvården tas fram
Behandling
Partifullmäktiges svar
Olika former av ätstörningar har blivit allt vanligare och under coronapandemin har situationen förvärrats. Allt fler barn och unga har insjuknat under pandemin och symptomen är allt allvarligare (Källa: Häkkänen och Raevuori (2022), Duodecim: https://www.duodecimlehti.fi/duo16639). Också de som insjuknat redan innan pandemin har börjat må sämre. Forskning visar att detta inte är något som syns enbart hos oss i Finland, utan det är frågan om ett internationellt fenomen. Det finns även tecken som tyder på att insjuknandet sker i en allt tidigare ålder. Denna utveckling är mycket oroväckande.
Ätstörningar är ett begrepp som innefattar flera olika sjukdomar. Det som de har gemensamt är hur den insjuknade tänker om och kontrollerar sitt ätande. Till exempel anorexi innebär självsvält, medan exempelvis hetsätning handlar om att förlora kontrollen över sitt ätande och inte kunna sluta. Det är möjligt att bli helt frisk från ätstörningar, men i och med att sjukdomsbilden är mångfacetterad krävs det ofta vård av multidisciplinära vårdteam. Det är något som regeringens social- och hälsovårdsreform ämnar främja.
Det förebyggande arbetet behöver fungera bättre för att motverka att allt yngre barn och unga insjuknar. Det är viktigt att vård- och skolpersonal är utbildade i och har verktyg till hur man ska tala om saker som berör kroppen, vikten och ett hälsosamt liv med barn och unga. Här behöver vi ytterligare utbildning av personalen. Elevhälsovården har också en central roll i att identifiera och stöda elever som kämpar med sin självbild och sitt ätande. Inom de nya välfärdsområdena är det viktigt att det satsas på både förebyggande arbete, tidiga insatser och på samarbete med elevhälsovården så att de som är i riskzonen eller redan insjuknat snabbt får stöd och hjälp. Ett sätt att sänka tröskeln för unga att söka hjälp vore att ta i bruk olika digitala lösningar för att få kontakt med vården. Det är också viktigt att välfärdsområdena samordnar information om ätstörningsvården så att det är så lättillgänglig som möjligt och att det är tydligt hur man söker hjälp.
Det är viktigt att ätstörningsvården kan inledas så snabbt som möjligt efter diagnos. Precis som motionärerna framhåller är det därför centralt att det finns tillräckligt med vårdplatser på både svenska och finska. Dessutom är det viktigt att man inom bashälsovården blir bättre på att känna igen ätstörningar och på att vårda dem. Här behöver vi ytterligare satsningar på utbildning och fortbildning av vårdpersonalen, både inom bashälsovården och specialsjukvården.
Ett gott exempel på hur man sköter ätstörningsvården är Fredrikakliniken i Jakobstad. Utgångspunkten där är att unga och unga vuxna kan söka och få vård med låg tröskel, då kliniken är avgiftsfri och inte kräver någon remiss. Vid kliniken arbetar ett mångprofessionellt team och där finns både en poliklinik och en dagavdelning.
Det är alltid en kris för hela familjen då en familjemedlem insjuknar. Familjen har en viktig roll i att stöda den insjuknade i processen att bli frisk, och ett samarbete mellan vården och familjen är viktig. För att familjen ska ha resurser till detta behöver även familjerna stöd. För det behöver vi utveckla olika stödformer. Det är viktigt att både vården och stödet är jämlikt och enhetligt i hela landet.
Partifullmäktiges beslutsförslag
SFP arbetar för:
- Att det ska finnas tillgängliga lågtröskelmottagningar för personer som lider av ätstörningar så att man snabbt får en första kontakt med vården
- Att det ska finnas tillräckligt med vårdplatser på såväl svenska som finska för personer som lider av ätstörningar så att vården kan inledas så snabbt som möjligt efter diagnos
- Att man i de nya välfärdsområdena satsar på förebyggande åtgärder, tidiga insatser, samordning av information och på samarbete med skolorna och elevhälsovården vad gäller ätstörningsvården
- Att det skapas stödformer för familjer som har ett ätstörningssjukt barn
Motion
Ätstörningar har ökat i Finland såväl bland flickor och pojkar som bland vuxna kvinnor och män. Ätstörningarnas tidigaste faser i form av bl.a. missnöje med utseendet kan förekomma redan bland 7-åringar. Speciellt vanligt förekommande är det att ungdomar i högstadieåldern lider av någon sorts ätstörning och pandemin har inte underlättat situationen. Därutöver är det viktigt att notera att flickor och pojkar ofta har olika behov och uppvisar olika symptom och att det därför behöver finnas förståelse och kapacitet för olika angreppssätt i ätstörningsvården.
Stöd, förebyggande vård och behandling för ätstörningar är ett område som måste stärkas i våra välfärdsområden. Man borde upptäcka en ätstörning i ett tidigt stadium för att förhindra en lång sjukdomshistoria. En långvarig ätstörning blir ofta kronisk, vilket betyder en tragedi för individen och de närmaste och är även mycket kostsam för samhället. Att få hjälp vid ett tidigt stadium är alltså mycket avgörande, och då det gäller barn och unga har elevhälsovården en avgörande roll.
Hjälp och vård på sitt eget modersmål har stor betydelse. I Finland finns sakkunskap på både svenska och finska, men sakkunskapen och vårdinstanserna behöver samordnas ännu bättre. Övergången mellan diagnos och behandlingssinstans är ofta för lång och antalet vårdplatser på båda språken behöver utökas. I synnerhet är vården på svenska underdimensionerad. Nu behövs politiska satsningar från SFP:s sida för att stödja ätstörningsvården på båda nationalspråken.
Motionärens beslutsförslag
Vi föreslår därför att SFP verkar för:
- Att övergången mellan diagnos och behandlingsinstans förkortas
- Att det finns vårdplatser inom ätstörningsvården efter behov
- Att det finns tillräcklig behandlingskapacitet inom ätstörningsvården på svenska och finska
- Att det finns ett nära samarbete mellan elevhälsovården och ätstörningsvårdinstanser
- Att kunskapen om ätstörningsvården samordnas och sprids på ett effektivare sätt
- Att stärka förebyggande och tidiga insatser inom ätstörningsvården
- Att det skapas stödformer för föräldrar och familjer som har ett ätstörningssjukt barn
Motionär
Liisa Suopanki, SFP i Åbo och vice ordförande för Ätstörningsfamiljer i Sydvästra Finland rf.
Anna-Karin Tötterman, ordförande för SFP i Åbo
