Motion 18 – Invandrarkvinnornas väg in i arbetslivet måste förbättras

Beslut

SFP arbetar för

  • att attityder gentemot och diskriminering av invandrarkvinnor på arbetsplatser identifieras och tas på allvar
  • att diskriminering av invandrarkvinnor motarbetas till exempel med hjälp av anonym rekrytering
  • att främja språkutbildning och integrationsutbildningar som kan kombineras med familjelivet
  • att invandrare erbjuds flexibla möjligheter till utbildning, sysselsättning och effektiv språkinlärning
  • att det finns ett heltäckande nätverk av småbarnspedagogik även kvälls- och nattetid
  • att främja möjligheterna att beakta studier utförda utomlands

Behandling

Partifullmäktiges svar

Finland behöver mer invandring och vi måste bli bättre på att integrera dem som kommer hit. Arbetslösheten är högre bland invandrare än resten av befolkningen, dessutom är arbetslösheten bland invandrarkvinnor märkbart högre. Många kvinnor blir utanför processen eftersom de är hemma med barn och inte arbetar eller söker jobb. Därför är det viktigt att satsa på språkutbildning och integrationsutbildningar som kan kombineras med familj så att kvinnor med invandrarbakgrund kommer ut på arbetsmarknaden eller har möjlighet att studera. Kompetenskartläggning av tidigare kunskaper bör göras i ett möjligast tidigt skede. Invandrarkvinnorna måste ses som en heterogen grupp och därför måste mångfald och de olika behoven beaktas redan i integrationsarbetet.

Integrationsfrämjande arbete är inte enbart myndigheternas ansvar. Det handlar om ett brett samarbete mellan olika aktörer i närsamhället. Avgörande för en lyckad integration är att individen känner sig delaktig i samhället genom att lära sig något av landets språk, hitta arbete, vänner och hobbyer. Svenska folkpartiet motarbetar rasism och diskriminering i alla dess former.

Syftet med den nya lagen om främjandet av integration, som motionären också hänvisar till, är att främja invandrarnas delaktighet, hälsa och välfärd samt att öka jämlikheten och stärka goda relationer mellan olika befolkningsgrupper. Dessutom träder en ändring av lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice i kraft den 1 juli 2023, där syftet är att hjälpa arbetslösa arbetssökanden att komma in på arbetsmarknaden och att hjälpa arbetsgivaren att hitta en lämplig arbetstagare med hjälp av lönesubvention.

På partidagen 2018 behandlades integrationen av hemmamammor. Partidagen beslöt att kommunerna genom uppsökande verksamhet bör satsa på att bättre nå ut till de invandrarkvinnor som är hemma med barn. Partidagen beslöt också att kommunerna i samarbete med tredje sektorn uppmärksammar invandrarmammor som sköter sina barn hemma och utarbetar integrationsplaner för dessa.

Partifullmäktiges beslutsförslag

SFP arbetar för

  • att attityder gentemot och diskriminering av invandrarkvinnor på arbetsplatser identifieras och tas på allvar
  • att diskriminering av invandrarkvinnor motarbetas till exempel med hjälp av anonym rekrytering
  • att främja språkutbildning och integrationsutbildningar som kan kombineras med familjelivet
  • att invandrare erbjuds flexibla möjligheter till utbildning, sysselsättning och effektiv språkinlärning
  • att det finns ett heltäckande nätverk av dagvård även kvälls- och nattetid
  • att främja möjligheterna att beakta studier utförda utomlands

Motion

Finlands modell för individens ekonomiska trygghet handlar om att både kvinnor och män förvärvsarbetar, men vi har olika förutsättningar. I familjer med små barn är det oftast kvinnors arbetssituation som försvagas, och det drabbar i synnerhet invandrarkvinnor. Sysselsättningsgraden för kvinnor i åldern 25–39 är tydligt lägre än männens i samma åldersgrupp. Bland invandrarkvinnor i samma ålder arbetar endast 50 procent. Bland invandrare drabbas kvinnorna av arbetslöshet i betydligt högre grad än männen.

Många utländska kvinnor följer idag sina män till Finland när dessa flyttar i jobbet. Kvinnan avbryter då sin egen karriärstege och blir ekonomiskt beroende av sin man medan deras ansvar för barnen växer sig större än i finländska familjer i gemen. Integrationsarbetet som huvudsakligen riktas till anställning på arbetsmarknaden borde inte få avbrytas ifall kvinnan väljer att stanna hemma med barnen för en tid.

Utländska kvinnor som flyttar till Finland är en heterogen grupp med olika bakgrund, utbildning, kultur och språkkunskaper. Trots det hamnar kvinnorna oftast i arbetsförhållanden med låg lön och låga krav på expertis och utbildning under hög risk för arbetslöshet och utan större möjligheter att påverka arbetstiden och -förhållandet, t.ex. inom vård- och restaurangbranschen. Jobben kräver ofta kvällsarbete, då det rent allmänt är svårt att få dagvård för barnen. För att dessa kvinnor alls ska lyckas ta emot jobbet behövs en trygg vård av barnen även under kvällar och nätter. Vården borde då vara heltäckande och får inte begränsas av antalet arbetstimmar eller av tidvis arbetslöshet.

Den strukturella diskriminering som invandrarkvinnor ofta möter och den attityd som råder på arbetsplatserna i Finland idag är ett stort problem, oberoende av om de har barn eller inte. Diskrimineringen kan bero på både omedvetna och medvetna fördomar. Arbetsgivare utnyttjar inte den kunskap och erfarenhet invandrarkvinnorna har utan tenderar diskriminera dem redan i rekryteringsskedet. Ofta erbjuds kvinnorna bara snuttjobb utan möjlighet till fast anställning.  För att förbättra invandrarkvinnornas situation på arbetsmarknaden i Finland behövs fler arbetsgivare som föregår med gott exempel såsom t.ex. arbetsgivare som erbjuder praktikantplatser åt invandrarkvinnor med god tid för inlärning i arbetet och som sedan leder till anställning.

Arbetsgivare bör använda anonym rekrytering och se potentialen i studier och andra erfarenheter utförda utomlands. Idag måste många invandrare börja från noll, eftersom de inte har studerat eller tidigare jobbat i Finland. Anonym rekrytering har här gett goda resultat. Det som också har visat sig stöda sysselsättningen bland invandrare är utbildning och anställning på lönesubvention för arbetsgivare. De praktiska erfarenheterna har visat att speciellt invandrarkvinnor har nytta av lönesubvention. De som bara går igenom integrationsutbildningen har visat sig ha svårare att hitta jobb. Språkundervisningen i svenska och finska för invandrare borde effektiveras inom integrationsutbildningen av invandrare och på arbetsplatserna som anställer dem. Invandrarkvinnor har stor nytta av en mera skräddarsydd språkundervisning som beaktar kravet på språkfärdighet i vardagen under mindre fokus på grammatik. Språkkunskapen påverkar inte bara föräldern utan också barnens skolframgång, i långa loppet hela familjens möjlighet att klara sig i det finländska samhället i framtiden. Det är det viktigt att nyinflyttade mammors barn så snabbt som möjligt kan delta i småbarnspedagogiken eller i grundskolan, för att kvinnan ska ha en möjlighet att studera, söka och ta emot jobb och med detta kunna ge barnen en bättre framtid. Barnen lär sig finska eller svenska i samband med barnomsorgen eller i skolan.

Motionärens beslutsförslag

Svenska Kvinnoförbundet yrkar på att SFP genom sina representanter i riksdagen och regeringen arbetar för:

  • Att attityder gentemot och diskriminering av invandrarkvinnor på arbetsplatser identifieras och tas på allvar.
  • Att anonym rekrytering och fler möjligheter att nyttja studier utförda utomlands blir vanligare.
  • Att det finns ett heltäckande nätverk av dagvård även kvälls- och nattetid.
  • Att integrationsarbetet fortgår även om invandrare stannar hemma med barnen för en tid.
  • Att man vid implementeringen av den nya lagen för främjande av integration aktivt jobbar för kommunspecifika program som erbjuder ett stort spektrum av individualiserade integrationsvägar.
  • Att man speciellt ser till möjligheter som erbjuder en kombination av utbildning och sysselsättning, vilket möjliggör en snabbare väg in på arbetsmarknaden, en mer effektiv målinriktad språkinlärning och oftare subventionerade arbetsplatser för invandrarkvinnor.
  • Att invandrare bereds möjlighet till arbete på lönesubvention som beviljas av arbetskraftsmyndigheten.

Motionär

Svenska Kvinnoförbundet r.f.

Anita Westerholm, Förbundsordförande

Agneta Udd-Saarela, Generalsekreterare